fbpx

40 – Innanför vs Utanför (Utmaning #1)

Stina kokade av irritation och raseri där hon och ”familjen” satt vid matbordet och skulle inta söndagsmiddagen som hon så omsorgsfullt hade tillagat, men Konrads barn tittade inte ens på henne, de pratade inte med henne.

Hon kände sig helt osynliggjord och det gjorde så ont i henne.

Senare på kvällen tog Stina upp middagsepisoden med Konrad, men Konrad var helt oförstående och utbrast, men lugna ner dig de är ju bara barn, slappna av.

Stinas känsla av att vara missförstådd och utanför växte sig ännu starkare och hon kände hur gapet mellan dem bara blev större och större, hur länge skulle hon stå ut?

Bonusfamiljen största utmaningen – Innanför / Utanför

Bonusfamiljens struktur, som jag beskrev i det förra blogginlägget, gör att Bioföräldrar och Bonusföräldrar upplever samma situation utifrån två helt olika perspektiv, paret ser situationer utifrån två motpoler på en skala.

Som en Bonusförälder kan du gå från att känna en stark känsla av tillhörighet och att vara Innanför, för att sekunden senare känna dig osynlig och Utanför.

Det kan räcka med att den ena partens barn kommer in i ett rum så intar/hamnar bonusföräldern i rollen som UTBÖLING (Utanför) och föräldern rollen som INVIGD (Innanför).

Innanför skiftar snabbt till Utanför i en Bonusfamilj

Bonusföräldrar känner sig ofta utanför, osynliggjorda och ensamma och väldigt ofta till Bio-Förälderns förvåning, eftersom de i sin tur har fullt upp med att känna sig dragen mellan sin partner och sina barn i en till synes omöjlig evighets-dragkamp.

Självklart varierar Bonusförälderns och Förälderns tolkningar av deras respektive egna historik av inre sår, utanförskap och andra triggers.

Oavsett personlig historia så är en av människans drivande behov att få känna att vi tillhör vår kärngrupp, att vi är självklara och betydelsefulla för vår grupp.

Vi människor vill inte känna att vi blir ignorerade av vår grupp, eftersom detta i människans tillblivelse var lika med att inte få tillhöra stammen och att inte tillhöra stammen det var i princip lika med döden.

Förekommer Innanför / Utanför även i kärnfamiljer?

I en hälsosam kärnfamilj skiftar Innanför /Utanför positionerna på ett naturligt sätt vilket gör dessa positioner mycket mindre laddade än i en bonusfamilj, eftersom alla “vet” att de tillhör gruppen.

Föräldrarna har i denna typ av familj en lugnande vetskap om det starka relationsband de har med sitt barn, vilket gör Innanför / Utanför positionerna i princip oladdade.

Innanför och Utanför är dynamik i en kärnfamilj.

I Komplexa Bonusfamiljer, jämnar inte Innanför och Utanför ut sig där?

Ja, så kan man tänka på ytan och i teorin, men smärtan av Utanförskap skriker ofta mycket högre inom en människa än glädjen av att vara Innanför så därför är denna Utmaning lika närvarande här som i en Enkel Bonusfamilj där endast ena parten har barn med sig in i familjen.

Dessutom är varje Komplex Bonusfamilj olika konstruerad vilket påverkar Innanför / Utanförskapet i olika hög grad.

Olika Exempel som påverkar graden av Innanför/Utanför:

  • Den ena förälderns barn bor i hushållet endast varannan vecka, medans den andra förälderns barn bor i hushållet hela tiden.
  • En av föräldrar/barn konstellationerna har flyttat in i den andres hem.
  • Barnen till en av föräldrarna är mer tillgängliga och välkomnande medans andra är slutna och mer otillgängliga
  • En av föräldrarna har sin släkt i närheten medans den andre inte har det
  • Gamla inre sår hos medlemmarna i familjen gör att Innanför / Utanför positionerna väcker gamla minnen till liv och de “Gummibandas” tillbaka in i sin egna smärtsamma historia, som jag skrivit om i tidigare blogginlägg

Men hur löser man det här då? Hur mjukar vi upp gränserna mellan Innaför och Utanför?

Kan inte bara Bonusföräldern skärpa sig och bara känna att den tillhör, hur svårt ska det vara?

– Känn bara att du tillhör för helvete!

Nja så lätt är det inte, eftersom denna drivkraft är så grundläggande hos oss är detta en utmaning vi behöver omfamna, acceptera och prata om hur den påverkar oss, öppenhet är nyckeln.

Men det vanliga är att vi försöker lösa detta på andra sätt, ett vanligt exempel är …

Att göra gemensamma saker …

En god idé på pappret kan vara att göra saker tillsammans för att svetsa ihop familjen, MEN Innaför / Utanför är oftast som mest kännbart när vi gör saker tillsammans.

Att “tvinga” ihop familjerna för tidigt leder ofta till motsatt effekt.

Hur löser vi denna hopplösa situation då?

Ja, genom att prata, lägga tid på att bygga nya relationsband, lyssna, ta andras perspektiv, förstå, förstå, förstå.

Några ”sanningar” jag har funnit vara extra bra att ha i sinnet och resonera kring är …

  • Innanför/Utanför skapar empatiska utmaningar eftersom perspektiven är så olika och det är helt som det ska, det är naturligt i en bonusfamilj.
  • De starka känslor som Innanför/Utanför-utmaningen genererar, skapar skam och det är naturligt.
  • Det är helt naturligt att känna avundsjuka, vara osynlig och bli förbannad när du känner dig utanför.
  • Det är helt naturligt att känna sig dragen mellan människor du älskar när du är innanför vilket leder tillkänslor som otillräcklighet, skuld och spänd.
  • Skapa mycket tid för att odla 1 till 1 relationer. Blanda inte familjen det första du gör, bryt istället upp i 1 till 1 konstellationer så du/ni får möjlighet att bygga egna relationer inom familjen.
  • Skapa tid för er som par där ni kan odla er realtion
  • Leta efter möjligheter och aktiviteter där Innanför/ Utanför rollerna tillfälligt sätts ur spel och omvänds och Bonusföräldern är Innanför och Bioföräldern är Utanför.
  • Skapa rum för bonusföräldern att slappna av och umgås med människor där hen är självklar och Innanför.
  • Lär er som par att förstå varandras perspektiv med empati utan att uppleva ert eget perspektiv är “fel”
  • Lär känna er egen inlärningshistorik och vilka olika träffytor/triggers ni har från er uppväxt och hur de idag påverkar dig i Bonusfamiljen.

Lycka till i era bonusfamiljer, ni är grymma👍👍

*Inlägget är baserat på Dr Patricia L Papernow ochhennes forskning om Bonusfamiljer

*OBS – Innanför och Utanför positionerna är aktiva för alla medlemmar i Bonusfamiljen, men mer om detta i kommande blogginlägg

38 – Mål och din strävan efter att uppnå mål

Jag pratade med min käre far härom dagen och han berättade om när han arbetade på Ericsson under 80-talet och de inför det kommande året skulle träffas för att gemensamt ta fram mål.

Min far berättade att han älskade att delta på dessa events eftersom de höll till på fina kursgårdar, bjöds på god mat och bastumöjligheter.

Det min far INTE gillade var målsättnings-arbetet och han uttryckte det så fint …

– ”Nu skulle man krysta fram något mål igen för att göra cheferna nöjda”

Han gillade helt enkelt inte denna typ av målsättningsarbete, han gillade endast att göra det han blev tillsagd och jobba på.

Tankestil/Metaprogram – Målsträvan

Michael L Hall PhD har i sin bok – “Figuring out people” beskrivit 60 olika tankestilar och en av dessa tankestilar, handlar om sättet vi tänker kring mål.

Michael beskriver 3 olika sätt att tänka kring mål på

  1. Skeptisk till mål
  2. Optimerar vägen fram till mål
  3. Perfektionistisk syn på mål
Meta program #40 in Figuring out people – Michal L Hall

Skeptisk till mål

De personer som tycker det är jobbigt att “krysta fram” mål och kanske även jobbigt att sträva efter att uppnå mål, kommer reagera på liknande sätt som min far gjorde i det inledande exemplet, de kommer reagera med tvivel, skepticism och troligtvis få en negativ känsla innan de ens börjat ta fram några mål.

De som befinner sig på denna ända av skalan gillar helt enkelt inte att hålla på med mål, de tror inte på att sätta mål.

Varför ska man hålla på och fundera på framtiden, det blir ju ändå som det blir.

Michael har i den senaste uppdateringen av denna tankestil nämnt att de som är skeptiska till mål i många fall är utbrända perfektionister som tappat tron på mål.

Optimerar vägen till mål

De som befinner sig i mitten av denna skala gillar att sätta mål, gillar att bryta ned sina mål i delmål, de vill uppleva små segrar på vägen mot det stora målet.

Vanligt bland dessa människor är att de tycker om själva processen att ta sig mot mål och att den nästan är lika kul som slutmålet.

De sätter inte bara ett slutmål utan också delmål samt mål på exempelvis:

  • Hur kul de ska ha på vägen,
  • Vad de ska lära sig
  • Hur de ska jobba på relationerna i gruppen

De är helt enkelt oerhört kreativa i målprocessen och tycker den i sig är kul och kreativ.

Visa källbilden
Bob Bodenhamer som är medförfattare till boken “Figuring out people”
Säger om denna position skalan:

– When planning a vacation, enyoy the packing as much as the actual vacation”

Denna position på skalan kan förstås som det mesta i livet överdrivas. OM vi exempelvis antar en överdrivet positiv och tillåtande attityd kring målprocessen kan det bli så att vi skapar alltför lätta mål som saknar en riktig utmaning vilket i sin tur leder till att vi inte plockar de allra bästa och mest effektiva beteendena i strävan mot att nå mål.

Perfektionistisk syn på mål

När vi i målprocessen söker perfekt utformade mål som är formulerade helt klanderfritt enligt SMART modellen eller någon annan målmodell är det troligt att vi arbetar utifrån denna position på skalan.

När du anammar det perfektionistiska synsättet på mål och strävan mot mål så kommer du aldrig vara helt nöjd med ditt målarbete eller din prestation, det finns alltid någonting du kunde gjort bättre och det finns alltid någonting som dina kollegor kunde gjort bättre.

De som befinner sig här på skalan sätter ofta sina mål orealistiskt högt vilket leder till en konstant känsla av frustration.

Du ser slutmålet som det enda som ska uppnås och räknar bort triviala saker som att ha kul på vägen.

Kraven på att nå de högt satta målen gör att dessa personer ofta dömer sig själva och andra oerhört hårt när de inte uppnår målen, dömandet behöver inte alltid ta sig uttryck i hårda ord, det kan också vara så att dömandet endast sker på insidan.

Det egna inre dömandet leder till att man tenderar att skjuta upp aktiviteter som kan ta en mot målet, eftersom de aktiviteterna kanske inte kommer utföras perfekt och den risken vill man inte ta, därför skjuter de upp aktiviteterna och då också för stunden själv-dömandet.

När man befinner sig här på skalan är det man gjort aldrig bra nog, det går alltid att förbättra det, i sann perfektionistisk anda.

Konsekvensen av detta tänkande leder ofta till utbrändhet och utmattning.

Hur upptäcker jag var en person eller du själv befinner sig på skalan?

Genom att lyssna aktivt, lyssna efter ordval, tonfall och tankestilar/metaprogram.

Lyssna efter just detta tankemönster genom att ställa frågor till personen kring deras syn på mål och framtidsdrömmar/visioner och lyssna noga hur de svarar, hur de pratar om mål, hur de ser och känner kring mål och försök lista ut var på skalan de befinner sig …

Du kan också ställa frågorna till dig själv och spela in dina svar, lyssna och analysera dina svar

Hur byter jag position i denna skala?

Det mest troliga är att du vill komma bort från skeptiskt eller perfektionistiskt förhållningssätt kring mål till det avslappnade lustfyllda förhållningssättet.

1 – Fundera först ut varför du vill ha ett avslappnat förhållningssätt kring mål.

2 – Beskriv för dig själv hur du då kommer tänka, känna och agera kring mål när du är i mitten av skalan.

3 – Fundera på om detta förhållningssätt är bra för dig och de runt omkring dig

4 – Ge dig själv tillåtelse att testa den nya positionen i skalan under en period

Hur ska jag bemöta och coacha en person till mittenpositionen?

När du skapat dig ett hum om en persons position på skalan, testa då att matcha den personens kommunikationsstil, ordval, tonfall och kroppsspråk.

Gör som Shelle Rose Charvet lär ut i sina kurser, ”gå till den personens mentala busshållplats”

Följ, följ, följ personens sätt för att skapa likhetskänsla och personkemi, sen kan du leda och bjuda in personen till att överväga om hen möjligen vill njuta av att sätta mål och sträva att uppnå mål.

Varifrån kommer denna tankestil?

Hur vi tänker kring mål är ett inlärt tankesätt, vi lär oss detta genom att modellera och titta på hur våra viktiga vuxna tar sig an mål när vi är små, vi lär oss också om mål genom vad vi belönats och bestraffats för kopplat till mål och måluppfyllnad.

Kopplingar till andra blogginlägg

Desto mer en person använder sig av den kognitiva förvrängningen Borde/Måste tänkande eller Tankestilen Modus operandi #38 och orden måste, borde och behöver desto större är risken för ett perfektionistiskt tänkande.

Lycka till med att ha kul att sätta dina mål och framförallt njuta av vägen att nå dem

37 – Att sätta mål

I boken “Alice i underlandet” av Lewis Carroll hittar vi följande citat från en scen då Alice möter katten …

– Alice: kan du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska gå härifrån

– Katten: det beror en hel del på vart du vill komma

– Alice: Jag bryr mig inte särskilt mycket om vart jag kommer

– Katten: Då spelar det inte så stor roll vilken väg du tar

Varför ska jag sätta mål?

Du behöver absolut inte sätta några mål, du kan leva på och uppleva livet och det som händer dig, du kan vara en person som följer med strömmen och hamnar någonstans, gör någonting med några personer, det är upp till dig, MEN om du vill påverka var du bor, påverka vad du gör, påverka vilka du umgås med, påverka ditt liv helt enkelt då ska du sätta dig i förarsätet, regissörsstolen eller styrpulpeten i ditt liv och det börjar med att du sätter dina mål, som du fyller med din passion och ditt driv.

Vision, effektmål och aktivitetsmål?

Det finns många sätt att beskriva mål på, men det börjar med att formulera någon slags önskedröm och vision, en riktning som du vill gå mot.

Visionen ska tända dig, det ska vara som en eld i baken som driver dig i rätt riktning, något du strävar efter.

Affärsidé och vision – verksamhetens ryggrad | Motivation.se - Motivation.se

När du har en vision så börjar målarbetet och det handlar o att bryta ned visionen i någonting som du kan uppnå, eller som Napoleon Hill sa

– “Ett mål är en dröm/vision med en deadline”

Syfte och mål

Ett mål är konkret, mätbart och tydligt, du vet när du har uppnått ett mål.

När du har klart för dig vilket mål du vill uppnå – ett så kallat effektmål, då är det dags att bryta ned detta effektmål i aktiviteter det du behöver göra för att uppnå ditt mål – dina aktivitetsmål?

Men, hur tar jag reda på vad jag vill?

Det finns många sätt att ta reda på vad du vill, min favorit är Gungstolstestet:

  • Gungstolstestet: Tänk dig in att du sitter i gungstolen och är 85 år och berättar om ditt liv för någon …
    • Vad berättar du då?

Jag brukar använda mig av Gungstolstestet för att formulera min vision och mina drömmar, slappna av och tänk dig att du är 85 år och sitter där i gungstolen och berättar för ditt barnbarn som sitter i knät och vill veta vad du har gjort i ditt liv, detta är ett gyllene tillfälle att ge dig själv råd från en framtida position.

Om du tycker Gungstolstestet känns mindre lätt och lite lätt makabert så kan du testa att besvara några av följande frågor:

  • Om du hade obegränsat med tid och resurser, hur skulle du då vilja att ditt liv såg ut och kändes?
  • Om du skulle skräddarsy ditt arbete, dina relationer och din fritid, hur skulle de då se ut och kännas? Vad hör du för ljud då?

Låt dessa frågor vara med dig under en tid, skriv, kontemplera, fundera och diskutera.

När du ringat in det som är viktigt för dig, då är det dags att formulera dina mål och här finns det mängder av olika målmodeller att ta hjälp av:

  • SMART – mål
    • Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta
  • Från X till Y när
    • Från ett nuläge till ett önskat läge senast ett visst datum
  • Välformulerat resultat (min favorit)
    • 10 steg för att skapa välformulerade mål

Välformulerat resultat

Jag ska nu förklara hur du skapar välformulerade mål och går mot välformulerade resultat och hur du kan använda Robert Dilts – SCORE-modell som inspiration och kartbild för att underlätta denna process.

För att förflytta dig mot ett välformulerat och önskat resultat behöver du samtidigt veta var du är nu och vad du rör dig bort ifrån.

Dilts modell ger oss ett tydligt sätt att tänka vad vi förflyttar oss bort ifrån och vad vi förflyttar oss mot/till dvs det önskade resultatet.

  1. Beskriv ditt mål i positivt språkbruk:
    1. Beskriv det du vill ha i det önskade tillståndet? (Toward motivation SCORE) (OBS undvik att beskriva det du inte vill ha.)
    2. Beskriv ditt nuläge och vad du vill bort ifrån (Present State SCORE & away from)
    3. Vad är skillnaden mellan ditt nuläge och ditt önskade läge, hitta/skapa optimal spänning mellan motivation bort ifrån och motivation till? (Hur lång är pilen i SCORE)
  2. Uttryck målet i sinnesbaserade termer och i presens (Nutid):
    1. Vad ser, hör och känner du när du har det du vill ha, ju tydligare sinnebild av målet desto bättre(Desired State SCORE)
  3. Kontexten:
    1. Beskriv sammanhanget där du upplever målet: När? Var? Med vem? (Desired State SCORE)
    2. I vilket sammanhang eller kontext är detta resultat lämpligt? (Desired State SCORE)
    3. I vilket sammanhang är detta resultat inte lämpligt?
  4. Tidsram:
    1. När ska du ha nått ditt önskade resultat? (Desired State SCORE)
    2. Vilka tidssteg finns på vägen? (Pilen i SCORE)
    3. Är denna tidsram realistisk och genomförbar? (Pilen i SCORE)
  5. Åtgärder steg för steg:
    1. Beskriv de specifika steg, stadier, och beteenden som kommer att flytta dig närmare ditt resultat. Använd konkreta verb undvik alltför svävande ord. (Pilen i SCORE)
    2. Vilka är etapperna? Är detta resultat nedbrutet i tillräckligt små bitar så att du kan känna att varje bit är genomförbar? (Pilen i SCORE)
  6. Inom din makt och kraft:
    1. Beskriv de steg, stadier och beteenden som är inom din egen kontroll som du kan initiera och kontrollera. (Pilen i SCORE)
    2. Vilka steg kan du inte kontrollera? Vilket stöd behöver du från vem?
    3. Är resultatet något som du själv kan starta och upprätthålla? Har du makt och förmåga att nå detta mål? (Pilen i SCORE)
  7. Resurser inre och yttre:
    1. Beskriv de resurser du behöver för att nå ditt resultat, inre resurser/tillstånd och yttre resurser som pengar, tid etc? (Resources i SCORE)
    2. Vem behöver du bli/vara som(förebild)? (Resources i SCORE)
    3. Vem i din närhet har uppnått detta resultat? (Resources i SCORE)
    4. Har du någonsin haft eller gjort det här eller något liknande förut? (Resources i SCORE)
    5. Vad hindrar dig från att röra dig mot det och uppnå det nu? (Resources i SCORE)
    6. Hur går du runt hindren?
  8. Beskriv resultatet övertygande och motiverande:
    1. Beskriv resultatet/målet med ett språk som motiverar dig mycket, använd ord som är värdeladdade för dig. (Toward motivation SCORE)
    2. Är resultatet nu superlockande? (Toward motivation SCORE)
    3. Är det något du verkligen, verkligen VILL lyckas med? (Toward motivation SCORE)
    4. Kommer denna plan få dig att hoppa upp ur sängen på morgonen och agera? (Toward motivation SCORE)
    5. Hur mycket vill du egentligen ha det här på en skala mellan 0 och 10, där 10 = max.(Toward motivation SCORE)
    6. Vad behöver du göra för att göra det, om möjligt, ännu mer motiverande för dig?(Toward motivation SCORE)
  9. Ekologiskt balanserat:
    1. Beskriv nu till sist ditt resultat på ett sätt som är balanserat, hållbart och ekologiskt för dig och de personer som påverkas av dina mål.
    2. Är det önskade resultatet ekologiskt/hållbart?
    3. Vad kommer du att tjäna på det? (Toward motivation SCORE)
    4. Vad kommer du att komma bort ifrån? (Away motivation SCORE)
    5. Är det möjligt för dig att nå?
    6. Tar målet hänsyn till din hälsa, dina relationer etc.? (Toward motivation SCORE)
    7. Finns det någon del av dig som protesterar mot att genomföra detta resultat?
  10. Bevisförfarande:
    1. Beskriv hur du vet när du har uppnått ditt mål, vilka beviskriterier ska du sätta upp för dig själv?
    2. Hur vet du att du nått ditt önskade resultat?
    3. Hur ska du fira ditt mål?
Vikten av att bryta ned sitt mål i hanterbara delar

Summering

  • Börja med att skapa en riktning i ditt liv genom exempelvis Gungstolstestet
  • Bryt sedan ned din vision och riktning i konkreta mål med hjälp av Välformulerat resultat
  • Sätt igång och GÖR, Agera eller som Tony Robbins säger:

TAKE MASSIVE ACTION!!

Lycka till och Gott nytt år