Publicerat

43 – Bygga en ny familjekultur i ett kaos (Utmaning #4)

Ta några djupa andetag och tänk dig in i följande situation:

Du är 8 år gammal och du har nyss behövt flytta från din hemstad, bort från allt du känner till, bort ifrån alla dina nära och kära släktingar …

… du har helt plötsligt fått nya ”syskon” som du ska dela bostad med, du har fått en ny ”familj”, du måste träffa massor av nya människor, bekanta dig med nya platser och nya sammanhang, du känner dig inte bekväm med någonting överhuvudtaget …

… och dessutom ovanpå alla dessa gigantiska förändringar som inträffat på superkort tid så lagar din mammas nya man superäcklig mat som du måste äta.

Hur tänker och känner du? Hur agerar du ?

The 'Buddy Bench' Is Combating Child Loneliness Across the U.S. | Mothering Forum

Tillbaka igen till scenen där du är 8 år och tillbaka till maten …

Din mamma lagar spagetti och köttfärssås precis som man ska göra: vanlig spagetti, vanlig köttfärs, vanlig tomatsås och vanligt salt och peppar … det finns ett sätt att laga spagetti och köttfärssås det vet ju alla, det är ju så himla självklart.

MEN din mammas nya och jobbiga man tillagar sin äckliga ”köttfärssås” med äckliga champinjoner, äcklig mjuk paprika, äckliga slemmiga tomater, superäcklig orange sörja som tydligen kallas ajvar och dessutom har han inte vanligt salt och peppar, nej han har superäckligt örtsalt och … äckelpecklig färskpasta … URK!!!

Hur stor tror du chansen är att du som barn vid matbordet kommer säga?

– Åhh tack så mycket för den här spagetti och köttfärssåsen den har jag aldrig provat förut, vad spännande.

Nej snarare kommer du sitta och peta i maten, ta överdrivet lite mat och kanske om du uppbådar styrka och mod kommer du uttrycka din avsky för maten och möjligen gå från bordet med ett markerande kroppsspråk.

Beroende på bonusförälderns sin egen historia och eventuella barndomstrauman kommer hen tolka detta beteende på helt olika sätt.

En bonusförälder som har en historia av att känna sig betydelsefull och omtyckt kommer troligen inte reagera särskilt negativt på barnets beteende, men notera att här har vi olikheter i hur vi tillagar mat mellan våra familjer och barnets beteende kanske döljer sig något av vikt som jag bör fråga om, det ska jag göra vid rätt tillfälle.

En bonusförälder som har ett negativt laddat minnesbagage och en historik av att ha blivit ignorerad, avvisad och kanske även mobbad kommer troligen slungas tillbaka in i sin egen barndomshistoria med hjälp av den där gummibandseffekten som jag skrev om i blogginlägg #30 och filtrera denna händelse genom sitt emotionella negativa minnesbagage och utifrån det tycka att det här barnet är ju ouppfostrat och rent ut sagt elakt.

Hur gör man då för att bygga en ny familjekultur när varje liten olikhet kan vara en potentiell landmina?

Tre decennier av forskning utförd av bland annat Pasley & Lee är mycket tydlig med att en av de största utmaningarna för en bonusfamilj är att leva i denna virvelvind av små och stora förändringar samtidigt som de ska bygga en ny gemensam familjekultur.  

Jag vill rekommendera dig som läser detta att dela in ert familjekulturbyggande i tre olika huvudområden för att så att säga äta elefanten i småbitar och ta en sak i taget:

  • 1-Familjekulturen i det vardagliga familjelivet
  • 2-Familjekulturen under semestern
  • 3-Familjekulturen kopplat till olika religiösa, etniska och klassmässiga bakgrunder som finns i bonusfamiljen.

Mer tips på hur du kan hantera detta i slutet av inlägget

1 – Familjekulturen i det vardagliga familjelivet

Familjer utvecklar sin vardagskultur genom att över tid tillsammans omedvetet skapa mönster av vanor, regler och rutiner om saker som exempelvis: nivå på oreda som är accepterad, acceptabel ljudnivå hemma, talutrymme vid matbordet, maträtter, bordsskick, personliga gränser osv, osv.

Eget exempel på hur detta kan leda till en krock i bonusfamiljen:

Min bakgrund:

Jag kommer från en ursprungsfamilj där min far är enda barnet, jag är enda barnet och min dotter är mitt enda barn och i min ursprungsfamilj fanns det ingen konkurrens om talutrymmet om jag vill göra min röst hörd så lyssnade mina föräldrar uppmärksamt och min mor som var utbildad i pedagogik kunde tysta ned min far när jag skulle prata och fokusera totalt på mig. 

Jag uppfostrade min dotter på samma sätt och hon fick ta det talutrymme hon behövde och både jag och hennes mor, hennes båda farföräldrar var oerhört fokuserade på henne och vad hon hade att säga.

Min frus bakgrund:

Min fru kommer från en ursprungsfamilj där hennes pappa har 5 syskon och hennes mamma har 8 syskon och hon själv har 2 syskon. Min fru är uppvuxen i en familj som tillhör Pingstkyrkan och de har tagit ett stort socialt ansvar och tagit hand om fosterbarn, flyktingar och människor som behövt stöd, så ljudnivån kunde vara ganska hög och för att få ett ord med i konversationen behövde man göra en smärre kraftansträngning.

I denna familjekultur växte min frus barn upp och lärde sig att få uppmärksamhet och talutrymme.

Krocken i vår bonusfamilj:

När mitt ursprung ställs i kontrast mot min frus bakgrund så förstår både ni som läser och även jag själv hur diametralt olika våra familjekulturer var inom just detta område: Ljudnivå och talutrymme.

Vi satte oss vid middagsbordet och jag hade nyss lagat min och min dotters favoriträtt, spagetti och köttfärssås på mitt sätt med ajvar, champinjoner, vitlök örtsalt och färskpasta … min frus barn trodde inte sina ögon, vad var detta för äcklig mat, de petade i maten och jag kände en spirande irritation byggas upp i min kropp. (som egentligen var en rädsla för att inte vara omtyckt.)

När jag hade svalt den första irritationen så kom nästa trigger som ett brev på posten, ljudnivån var enligt mig för hög och talutrymmet alltför obalanserat, jag såg på min dotter att hon satt tyst och inte fick en syl i vädret och jag sneglade mot min fru för att se om hon uppmärksammade denna snedfördelning i talutrymme, men hon bara skrattade och uppmuntrade den höga ljudnivån och petandet i maten, nu var jag förbannad, herregud hur kan hon bara sitta där och inte styra upp någonting över huvud taget? (Utmaning #3 polariserat föräldraskap)

Jag tog till orda och bröt av denna diskussion genom att med hög röst fråga min dotter, hur var din dag, det blev tyst och hon sa bara ett tyst – det var bra, sen fortsatta ljudinfernot och jag gick in i min ilska …

Det finns inget rätt eller fel på våra två uppväxtmiljöer och familjekulturer, kulturerna är bara inom just detta område totalt olika och när dessa två totalt olika familjekulturer möts och ska enas under ett och samma samma tak, så kan det uppstå problem. 

2 – Familjekulturen under semestern

De båda familjerna som kommer samman och bildar en bonusfamilj har sina egna rutiner och vanor kopplat till semestern, julfirande, påskfirande och andra årligt återkommande traditioner.

Detta kan vara en möjlighet eller ett hot beroende på hur man ser det.

Eget exempel på hur detta kan leda till krockar i bonusfamiljen: 

Julen var länge ett konstant och hotande orosmoln länge i min bonusfamilj, oron inom mig började byggas upp och kännas starkt i min kropp redan i september/oktober, den tysta outtalade men inom mig högt ringande frågan: Var ska vi fira jul i år?

Bara den frågan inom mig skapade ångestkänslor, jag visste att jag inte kunde göra någon nöjd. 

Mina bonusbarn ville fira jul med sina släktingar i Göteborg, jags kände å andra sidan av min mors starka, starka önskan att vi skulle fira jul hemma hos dem, denna emotionella dragkamp var oerhört tärande och jobbig för mig att hantera, den var dessutom omöjlig att lösa, hur skulle jag göra det?

Jag hade ingen aning om hur vi skulle kunna lösa denna situation och jag var inte kapabel att prata om den på ett vuxet sätt, vi gjorde absolut våra trevande försök med varken min fru eller jag hade inte kunskapen, självkontrollen eller perspektivtagandet för att kunna lösa detta, så vi levde i denna dragkamp kring jul och även semester under ca 10 års tid.

Hur skulle vi ha kunnat bygga vår egen tradition kring julafton?

Om vi hade haft kännedom om de 5 utmaningarna och i synnerhet om denna utmaning så hade vi nog kunnat förklara för alla inblandade att vi hade behövt stöd i att forma vår egen familjekultur och kanske fått hjälp att forma julen på det sätt vi ville ha den. 

3 – Familjekulturen kopplat till olika religiösa, etniska och klassmässiga bakgrunder som finns i bonusfamiljen.

Vilken bakgrund har era ursprungsfamiljer? Vilka religiösa traditioner? Vilka starka värderingar kring pengar, politik m.m

Eget exempel på detta i bonusfamiljen:

Min fru kommer från en familj som har en stark förankring i Pingstkyrkan och den kultur som råder där och jag kommer från en familj med en liknande frireligiös bakgrund men med starka inslag av yoga, zonterapi och vegansk mat.

För den som inte är insatt i Pingstkyrkans värld eller i Yogans värld kanske inte detta ser ut att vara någon större grogrund för möjliga konflikter, men inom pingstkyrkans värld så har av vissa personer yoga ansetts som något farligt, någonting som är andligt farligt och vilseledande.

Våra olika bakgrunder har under åren slipats samman, vi har krockat med varandra och tillsammans bildat någonting nytt, något som vi kallar vårt. 

Vi har själva inte märkt hur denna förändring gått till, men kan ibland känna av den i samtal med våra ursprungsfamiljer och jag kan tänka mig att de känner av att vi till viss del ändrat några av våra värderingar.

Hur jobbar jag som coach för att hantera denna utmaning i bonusfamiljer?

Nivå 1 – Utbildning

– Jag utbildar bonusfamiljerna i de 5 utmaningarna och dess konsekvenser

Nivå 2 – Interpersonella kunskaper

– Coacha och vägleda personerna att kommunicera på ett bra sätt med varandra och kunna sätta sig in i varandras olika perspektiv

Nivå 3 – Intrapersonell coaching

– Jobba med individuella utmaningar, trauman och sår hos de olika individerna i bonusfamiljen

OBS: Utmaningen baseras på Patricia L Papernows forskning kring bonusfamiljer

Publicerat

42 – Polariserande föräldraroller (Utmaning #3)

Åhh vad skönt, vi hade äntligen haft familjeråd och kommit fram till regler för oss i familjen. Vi skulle från och med nu ta undan våra skor från hallgolvet och ställa dem i skoställen, tvätten skulle vi lägga vi på rätt plats i de färgkodade tvättkorgarna och inga smulor på bordet.

Skönt nu skulle jag äntligen kunna få lite lugn och ro i min själ och kunna andas när jag kom hem efter en lång arbetsdag.

vidaXL Skohylla spånskiva 92x30x67,5 cm ek
Yttre ordning …

Jag gick av bussen, klockan var 20:15 denna regniga novemberdag och jag kände för första gången på länge en frid i själen när jag gick den lilla stigen från busshållplatsen upp till huset där vi bodde, nu skulle jag mötas av en hall, ett badrum och ett kök i ordning.

Det var som om att den yttre ordningen hade blivit allt viktigare och viktigare för mig i bonusfamiljen jämfört med när jag bodde själv i min ungkarlslägenhet. Jag tror det berodde på att ordningen inom mig var i splittrad och oharmonisk och harmonin mellan oss i familjen var i definitivt oharmonisk så därför var det extra skönt att få ordning någonstans.

Skönt att börja denna nya harmoni och ordning med hallen, köket och badrummet som var våra gemensamma ytor där vi alla skötte basbehoven, det var en mycket bra början.

Jag tryckte ned handtaget och möttes av … SKOR I OORDNING … vad var detta, det var som om skorna tryckte en kniv in i bröstet på mig.

Hade vi inte kommit överens om att skapa ordning i går?????

Jag hörde min fru vissla inne i köket medans hon förberedde kvällsfikat, hur var det möjligt? Varför hade hon inte styrt upp det här med skorna i hallen, vi hade ju kommit överens om det igår?

Jag kände att det var så förbannat slappt och lamt agerat av henne, här behövde någon kliva fram och dra en gräns, sa eller snarare skrek en inre röst inom mig.

Jag svalde dock min ilska som nu blev till en klump i halsen och en sten i magen, jag gick in på toaletten för att skapa mig betänketid och andrum och där inne möttes jag av två handdukar på golvet och träningskläder som låg slängda framför tvättmaskinen … jag såg blixtrar för min inre syn …

… nä nu #€€#€#€#€!!!! Nu fick det vara nog.

Jag skrek med arg ton inifrån badrummet, vems träningskläder ligger på golvet här i badrummet?

Det blev helt tyst i köket, visslingen tystnade, köks slamret tystnad och jag hörde en tyst röst säga, gå och ta hand om din tvätt …

En arg, tyst, sårad, skamsen tonåring mötte mig i badrumsdörren utan ett ord och gick in i badrummet och la sina träningskläder i ”fel” tvättkorg för att sedan ordlöst gå upp på sitt rum.

Min fru mötte mig i hallen med en tom och ledsen blick när hon gick förbi mig upp till övervåningen för att ”trösta” tonåringen … jag kokade nu ännu mer, varför skulle alltid jag vara ”the bad guy”?

Om hon bara kunde dra upp en enda gräns i hela sitt liv så skulle jag slippa stå här med Svarte Petter i handen och alltid få skulden för allting.

Föräldrarollerna polariseras i en Bonusfamilj

Som ni kan läsa i exemplet så har denna bonusfamilj i ett familjeråd bestämt sig för nya regler i hemmet och detta ser bonusföräldern fram emot extra mycket, men när bonusföräldern kommer hem märker han att de nya reglerna inte följs.

Bonusföräldern känner sig då tvungen att vara den som följer upp reglerna eftersom den biologiska föräldern inte verkar göra det.

Bonusföräldern bygger upp och har troligen över tid samlat på sig en ansenlig mängd frustration som gör att han när han väl säger till uppfattas som starkt fientlig och allt annat än trygg och relationsbyggande av tonåringen.

Bonusförälderns agerande gör att han placerar sig uppe i den högra, ”diktatoriska” rutan, i föräldramatrisen.

Bonusföräldern placerar sig lätt i den övre högra rutan i sitt föräldraskap

Vad händer då med den biologiska mammans föräldraskap i denna situation?

Hon hör dörren öppnas och känner troligen en spänning i bröstet, just det reglerna som vi pratade om igår … har hennes barn skött sig? Har de följt reglerna de kom överens om?

Hon har troligen inte alls samma behov av dessa regler, hon har en mycket bredare bild av vad hennes barn behöver, vilket sorts hem de behöver.

Hon vet detta eftersom knutit an till dem som de flesta föräldrar gör och hon har följt dem sedan de vara bäbisar och känner dem utan och innan på ett mycket djupare plan.

Det vanliga i detta och i liknande exempel är att den biologiska föräldern blir extra skyddande, kärleksfull och kanske alltför tillåtande och möjligen slapp vad det gäller ordningsregler, vilket polariserar föräldraskapet i bonusfamiljen.

Bioföräldern placerar sig lätt i den nedre vänstra rutan i föräldramatrisen

Vad ska vi göra då istället?

Det Patricia L Papernow rekommenderar är att bioföräldern ska vara den som bär upp fastheten i föräldraskapet, men behåller värme och kärlek samt att bonusföräldern fokuserar på att bygga relation med bonusbarnen och låter bioföräldern vara den som upprätthåller överenskommelser och regler.

På sikt när relationen stärks med bonusbarnen kan bonusföräldern börja ta en fastare föräldraroll, men bara om relationen är trygg.

Om föräldrarna bildar ett team så kan de hjälpa varandra att röra sig från sina polariteter upp till den över vänstra rutan där det mest gynnsamma föräldraskapet utövas, eftersom barn behöver regler och rutiner och kärlek.

Hjälp varandra att gå från polariserat föräldraskap mot enat föräldraskap.

Några avslutande tips till Bonuspar

  • Låt bonusföräldern bygga relation istället för att upprätthålla regler
  • Skapa 1-1 tid med dina bonusbarn som de tycker är rolig (Basket, Hockeymatch, Baka, spela spel)
  • Acceptera att vissa barn kommer vara mer tillgängliga än andra
  • Fundera på din roll, vad vill du vara? (Viktig vuxen, Supporter)
  • Diktatoriskt föräldraskap är nästan alltid toxiskt, skippa det.
  • Framgångsrika bonuspar arbetar som ett team, Bonusföräldern har påverkan MEN föräldern har sista ordet vad gäller barnet.
Publicerat

Förebilder – Farmor

Farmor❤️

Idag skulle du fyllt 112 år, du föddes in i soldatsläkten Krantz.

Din mamma fick dig utan att vara gift och i sammhällets ögon kallades du då oäkting, men du var inte oäkta på något sätt du var äkta, varm och full av kärlek.

I din familjs ögon var du helt och fullt äkta och sitter i mitten av denna släktbild i armkrok med din morfar, som var en varm och vänlig man.

Du träffade som ung kvinna en ung man vid namn Lars Olsson och ni skrev kärleksbrev till varandra, ni svärmade för varandra och ni tog ett beslut om en framtid tillsammans.

Du blev bondmora på Tjärnberg, skaffade barn och levde, kämpade och skrattade.

Du skapade en varm stämning kring dig själv, en stämning jag fick vara en del av och det vill jag tacka dig för.

Du var varmt troende och sa ofta till mig orden ”här är jag, sänd mig” jag förstod inte riktigt vad som menades, men ditt tonfall och din värme kände jag, jag älskar dig❤️

Publicerat

Förebilder – Mamma

Min älskade mamma föddes den 24 februari 1944 i Bollstabruk som ligger i Ångermanland.

Hon föddes in i det hem som formats av hennes föräldrar Inez 29 år och Per-Erik 34 år, men det skulle visa sig att mammas uppväxtmiljö inte var trygg, hon fick inte möjlighet att knyta an till sina föräldrar på det trygga sätt som varje barn egentligen borde få, men mer om det lite längre fram i detta inlägg.

Hur såg det svenska samhället ut när min mamma föddes?

I Sverige började Folkhemmet byggas under sloganen, ”Ett hem för hela folket, som präglas av samförstånd och jämlikhet”. 

Sverige skulle bli ett hem för alla, ett folkhem där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna få leva i en social och ekonomisk trygghet.

Efter andra världskriget var Sveriges industrier intakta och vi fick på så sätt ett försprång gentemot andra länder och vi kunde bygga upp vår rikedom och även vår möjlighet att hjälpa medborgarna och vara att solidariska mot varandra.

Det infördes ett antal reformer efter andra världskriget som exempelvis 

  • Allmänt barnbidrag 1948
  • Religionsfrihet blir lagstadgat 1952
  • 1956 utökas den sociala hjälpen mycket med olika typer av försörjningsstöd
  • 1960 införs allmän tjänstepension
  • 1971 införs individuell inkomstbeskattning och inte beskattning av familjer. 

Alla dessa saker sammantaget ökade vårt individuella oberoende och troligen avståndet gentemot den stora familjen och religionen.

Tanken var att du inte ska behöva ha en familj för att överleva, du skulle heller inte behöva tillhöra en viss religion för att få hjälp i svåra tider.

Sveriges befolkning blev i och med dessa reformer sakta men säkert mer beroende av staten och mindre beroende av religion och familj. 

Spekulationsdags – Hur påverkade detta samhälle min mamma och i förlängningen mig?

Det är i detta efterkrigssamhälle som min mamma växer upp och formas och senare formar den familj som jag växer upp i och jag får med mig folkhemmets värderingar som en självklarhet blandat med den frikyrkas tankar och tankegods som min mor föds in i. 

Hur påverkad är jag idag av den tidens strömningar?

Jag känner själv att jag har en känsla av att allt löser sig, jag kommer att få hjälp av staten, och när jag dör kommer jag till himlen och får träffa alla mina nära och kära, det är en trygg miljö där inget ont kan hända.

Hur såg Mammas uppväxtmiljö ut?

Tillbaka till Ångermanland och det 1950 tal där min mamma växer upp hos sin mormor Elin.

Elin var vid min mors födelse starkt påverkad av det som hade hänt i hennes liv några år tidigare då både hennes man hade förolyckats en solig maj-dag 1938 samt hennes dotters kaosartade familjeliv.

Inez blev, på idag grunder höljda i dunkel, utesluten från den Pingstkyrka där hennes pappa var medlem nr 1 och hennes mamma Elin var medlem nr 2. Inez gick också igenom en traumatisk och uppslitande skilsmässa som möjligen innehöll våld och otrohet.

Mormor Elin tog som en god Pingstvän, medmänniska och mamma självklart hand om Inez lilla dotter Margaretha, trots sin egen sorg och pengamässiga fattigdom.

Margaretha följde med mormor Elin till Bollstabruks pingstkyrka och gick där i söndagsskola, sjöng i körer samt deltog på diverse olika ungdomsläger, hon lät sitt hår växa långt och hade hatt precis som reglerna i Pingstkyrkan då sade.

Margaretha hade även stor trygghet i sina kusiners familj, Wikströms, pingstvänner även de som bodde i den lilla byn Stigsjö. 

I Stigsjö kallades Margaretha för ”Mormors Margaretha” och här spenderade Margaretha och Elin en hel del tid och Margaretha byggde starka band med sina kusiner.

Parallellt med vardagen hos Elin så hade hon också sin kärnfamilj i närheten, de bodde i huset strax ovanför Elin.

De bodde nära varandra i kilometer men inom Margaretha kändes det som att de var flera mil mellan henne och hennes kärnfamilj, fick hon vara med? Det var en fråga som ständigt ekade inom Margaretha.

Separationen från sin kärnfamilj påverkade Margaretha dagligen eftersom hon djupt inne i sin sin själ inte visste om hon var välkommen eller om hon var till besvär.

Hon kände sig fel, i vägen och utanför familjegemenskapen och detta byggde upp en stark känsla av utanförskap i Margaretha. 

Samtidigt hade hon hos sin mamma Inez sina älskade syskon, sin 5 år äldre bror och sina 8 och 9 år äldre systrar som var en slags trygghet. Hennes systrar påverkade henne åt ett annat håll än pingstkyrkans, nämligen åt frihetens, tjuvrökningens och det fria levernets håll.

Det levernet kunde inte helt enkelt fogas in i pingstkyrkans snäva regelverk och det blev som en fristad för Margaretha.

Spekulationsdags: Hur påverkade detta mamma och i förlängningen mig?

Jag tror att Margaretha upplevde en dubbelhet och ambivalens, en känsla av att inte riktigt höra hemma i pingstvärlden, men inte heller i ”den andra världen”.

Hur påverkade denna dubbelhet henne, hur påverkade denna rotlöshet henne och hur kom den sen att påverka mig?

Jag har alltid känt en dubbelhet, en rotlöshet och en känsla av att inte riktigt höra hemma, kan den känslan möjligen vara influerad från dessa händelser?

Att växa upp utan sin far

Margareta växte upp utan någon kontakt med sin far, eftersom han lämnade familjen när Margaretha vara 2 månader.

Margarethas far kom tillbaks till Bollstabruk på besök en enda gång och det var en regnig höstdag 1961. Erik kom för att visa upp sin nya familj för sin pappa som bodde kvar i byn och hade god kontakt med hans tidigare fru och barn. 

Margaretha var denna tid 17 år och hade inte fått information om att han skulle komma på besök och fadern bemödade sig inte heller att komma ned till Margaretha och Elin, men det gjorde istället Eriks näst yngste son och Margarethas dittills okända halvbror, Kjell, som vid denna tidpunkt var 10 år gammal. 

Margaretha ville absolut INTE träffa sin far som var en total främling för henne, men hon kunde heller inte motstå den 10 årige pojkens charm och rättframhet utan följde tillslut med upp till herrgården. 

Väl i herrgården möttes Margaretha av en avvaktande tystnad och hon mötte också upp med tystnad. Snabbt kände hon hur hon byggde vidare och cementerade den mur som hon byggt i hela sitt liv och kanske byggdes nu muren från båda håll? 

Muren skyddade Margarethas skadade självvärde från att bli ännu mer sårat och samtidigt som hon byggde muren byggde hon också på sin känsla av att vara utanför och oviktig. 

Erik hade inte heller förmågan att säga vad han kände eller visa vad han kände. Erik gjorde kanske några stapplande försök, men det var för sent … det var för sent för dem att skapa någon form av närmare kontakt, det gick inte. 

Spekulationsdags: Hur påverka detta trauma Mamma och i förlängningen mig?

Margarethas utanför-trauma kändes i varje fiber av hennes kropp under hela hennes liv, hennes trauma formades till en berättelse som hon berättade för sin omgivning om och om igen, denna berättelse befäste hennes emotionella utanförskap och min fundering här och nu är hur hennes trauma påverkade mig?

Jag kan själv ibland känna av ett ordlöst drama i mig där jag kan placera mig själv utanför en grupp. Jag funderar på om denna outsidersida är influerad och påverkad av hennes trauma, om jag har tagit över delar av hennes trauma och spelar dramat vidare?

*Generationsöverskridande trauman

Men mot bakgrund av mammas uppväxt så skapade mamma en fin och kärleksfull kärnfamilj

Som en motrörelse till min mammas egna otrygga uppväxt skapade mamma ett tryggt hem för mig att växa upp i. Mamma älskade mig förbehållslöst och jag älskade henne.

Mamma och jag

Jag är otroligt tacksam för att just du är min mamma, du har influerat mig så otroligt mycket och du är den bästa med mamma som finns.

Det bästa med dig var och är din kärlek, din omsorg och våra härliga skrattanfall, dessutom så lärde jag mig vikten av personlig utveckling av dig, du var Yogalärare och Zonterapeut samt mycket mer.

Du var och är också en fantastisk farmor för min älskade dotter Felicia

Tack mamma för allt, jag älskar dig

Publicerat

41 – Lojalitetsband, förluster och alltför snabba ryck (Utmaning #2)

Jag var 14 år och mina föräldrar hade nyligen skilt sig, jag cyklade hem från skolan en mörk och regnig dag i november och när jag kom hem och steg av cykeln så tittade jag som vanligt in genom köksfönstret i hopp om att få se min pappa sitta där som vanligt läsandes DN, men nu såg jag en annan man som satt där på min pappas plats, med min pappas DN i händerna, jag fick en chock …vad faan gjorde han här? Den djäveln har snott min pappas plats … djävla morsa … fy faan.

Gubbdjävel

Jag öppnade dörren och skrek till min mamma, vad faan gör han här? min mamma mötte mig i dörren och ville att jag skulle lugna ner mig, men jag var så långt ifrån lugn man kan komma, jag var vansinnigt arg och kanske framförallt ledsen och jag tyckte synd om min pappa …

Mitt lojalitetsband till min far var inte som en tunn tråd det var som en tjock tross som aldrig skulle gå av och nu hade den stärkts ännu mer, gubben som satt i köket skulle jag aldrig acceptera.

Barn i bonusfamiljer kämpar med lojalitetsband

Barn känner starka lojalitetsband till sina föräldrar och detta kan leda till att OM de bryr sig om sin bonusförälder så betyder det i barnets värld att de är illojala mot sin förälder.

Barnen har ofta inte ord för att beskriva sina lojalitetsband men de känner av dem starkt, vilket ofta leder till att de beter sig på olika till synes negativa sätt gentemot bonusföräldern.

Det är viktigt att förstå att detta är logiskt och helt normalt, därför är det viktigt att hjälpa till att göra detta pratbart och normalt både för barnen och de vuxna.

Hund, Se, Söt, Djurporträtt, Ögon, Tryne, Huvud
Barn är lojala mot sin förälder

Barn i bonusfamiljer kämpar med förluster

Paret i en bonusfamilj känner ofta en enorm glädje över att äntligen ha träffat en ny själsfrände, någon att dela livet med och någon att bygga en framtid med, men barnen i en bonusfamilj har inte bett om att få in en ny person i sina liv.

Barnen upplever ofta det som att personen som kommer in, stjäl uppmärksamhet, fokus och tid som föräldern tidigare ägnat åt barnet.

Detta kan leda till att barnen kan i en bonusfamilj känner sig utanför, oviktiga och ignorerade, nästan som om de förlorat sin förälder.

Därför är det viktigt att föräldern och bonusföräldern känner till denna utmaning och utarbetar olika sätt för att hjälpa barnen sätta ord på sina känslor kopplat till denna utmaning och att på så sätt normalisera den.

Det kanske viktigaste är att planera in egen tid med ditt barn där ni får bara vara och bygga er relation.

Ohanterat kan detta öka på utanför/innanför utmaningen som jag skrev om i förra blogginlägget.

Kvinna, Ledsen, Porträtt, Gråt, Desperat, Deprimerad

Barn kämpar med alltför stora förändring alltför snabbt.

När en bonusfamilj startas så är det vanligt att föräldrarna som är kära och byggt en kärleksrelation under en intensiv tid, går alltför snabbt fram med att flytta ihop, köpa ett nytt hus, kanske skaffa ett eget barn eller en hund.

Detta leder till allt för många förändringar och framförallt många oönskade förändringar för barnen på kort tid.

På ett halvår kan barnen gå från ett nuläge som är att leva i en kärnfamilj med sina släktingar på nära håll till att leva 30 mil därifrån med nya ”syskon”, ny ”pappa” och sina släktingar på långt avstånd.

Detta skapar starka känslor av förlust, förlorade relationer och sorg, som obearbetat och opratat skapar sår och splittring

Därför är det viktigt att planera de förändringar ni gör på ett genomtänkt sätt och detta är lättare sagt än gjort när man är kär och möjligen lite galen

Några tips kopplat till att hantera dessa utmaningar

  1. Planera som förälder in ”egen tid” med ditt barn för att minska spänningen som den nya bonuskonstellationen kan innebära för barnet och behåll ert ursprungliga relationsmönster och vanor
  2. Berätta för barnet vad som kommer vara likadant som tidigare och vad som kommer förändras och att ni gör denna förändring tillsammans och stöttar varandra i det.
  3. Normalisera lojalitetsband, det är inte konstigt utan normalt det du känner
  4. Skapa egna rum för barnen som är deras, så att de slipper dela rum med en person de inte känner alls och inte valt.
  5. Etablera regler för att bete sig mot varandra med respekt, ni behöver absolut inte älska varandra med bete er med respekt
  6. Sakta ned tempot när ni skapar och formar er bonusfamilj och gör det om möjligt lustfyllt
  7. Var nyfiken på hur alla är unika och hur fungerar just du?
  8. Inför möjligheten att ”Provprata och snälltolka” varandra istället för att skarpprata och fultolka

Publicerat

Jag blir intervjuad i podden – Bonuspappan & Plusmamman

Jag är med i podden Bonuspappan & Plusmamman och blir intervjuad av Martin Erlandsson.

Inklippt från Bonusfamiljernas diskussionsgrupp

Ricard Olsson i Stockholm berättar hur och varför han inriktar sig på att coacha män i bonusfamiljer. Allt började när hans fru Sofia sa att han var tvungen att gå i terapi för att rädda deras äktenskap.

Ricard Olsson är coach enligt NLP-metoden och har via den amerikanska forskaren Patricia L. Papernow hittat de fem vanligaste utmaningarna för en bonuspappa i en bonusfamilj:

  • Att känna sig utanför, eftersom man inte ingår i mammans och barnens anknytningssystem.
  • Att flytta ihop för snabbt för barnen, som kan ha ett starkt lojalitetsband till sin biologiska pappa.
  • Att föräldrateamet blir polariserat, genom att bonusföräldern är för snabbt med olika regler och den biologiska föräldern blir mjukare för att skydda barnen
  • Att inte veta hur man bygger en gemensam, ny familjekultur.
  • Att ha svårt att hantera de andra föräldrafigurerna, som är en del av bonusfamiljen och påverkar barnen från håll, oavsett om vi vill det eller ej.

Avsnitt 229 av Bonuspappan & Plusmamman inleds som vanligt med Hänt i veckan och avslutas med en high and low från poddarnas egen vardag i Varberg.

Publicerat

40 – Innanför vs Utanför (Utmaning #1)

Stina kokade av irritation och raseri där hon och ”familjen” satt vid matbordet och skulle inta söndagsmiddagen som hon så omsorgsfullt hade tillagat, men Konrads barn tittade inte ens på henne, de pratade inte med henne.

Hon kände sig helt osynliggjord och det gjorde så ont i henne.

Senare på kvällen tog Stina upp middagsepisoden med Konrad, men Konrad var helt oförstående och utbrast, men lugna ner dig de är ju bara barn, slappna av.

Stinas känsla av att vara missförstådd och utanför växte sig ännu starkare och hon kände hur gapet mellan dem bara blev större och större, hur länge skulle hon stå ut?

Bonusfamiljen största utmaningen – Innanför / Utanför

Bonusfamiljens struktur, som jag beskrev i det förra blogginlägget, gör att Bioföräldrar och Bonusföräldrar upplever samma situation utifrån två helt olika perspektiv, paret ser situationer utifrån två motpoler på en skala.

Som en Bonusförälder kan du gå från att känna en stark känsla av tillhörighet och att vara Innanför, för att sekunden senare känna dig osynlig och Utanför.

Det kan räcka med att den ena partens barn kommer in i ett rum så intar/hamnar bonusföräldern i rollen som UTBÖLING (Utanför) och föräldern rollen som INVIGD (Innanför).

Innanför skiftar snabbt till Utanför i en Bonusfamilj

Bonusföräldrar känner sig ofta utanför, osynliggjorda och ensamma och väldigt ofta till Bio-Förälderns förvåning, eftersom de i sin tur har fullt upp med att känna sig dragen mellan sin partner och sina barn i en till synes omöjlig evighets-dragkamp.

Självklart varierar Bonusförälderns och Förälderns tolkningar av deras respektive egna historik av inre sår, utanförskap och andra triggers.

Oavsett personlig historia så är en av människans drivande behov att få känna att vi tillhör vår kärngrupp, att vi är självklara och betydelsefulla för vår grupp.

Vi människor vill inte känna att vi blir ignorerade av vår grupp, eftersom detta i människans tillblivelse var lika med att inte få tillhöra stammen och att inte tillhöra stammen det var i princip lika med döden.

Förekommer Innanför / Utanför även i kärnfamiljer?

I en hälsosam kärnfamilj skiftar Innanför /Utanför positionerna på ett naturligt sätt vilket gör dessa positioner mycket mindre laddade än i en bonusfamilj, eftersom alla ”vet” att de tillhör gruppen.

Föräldrarna har i denna typ av familj en lugnande vetskap om det starka relationsband de har med sitt barn, vilket gör Innanför / Utanför positionerna i princip oladdade.

Innanför och Utanför är dynamik i en kärnfamilj.

I Komplexa Bonusfamiljer, jämnar inte Innanför och Utanför ut sig där?

Ja, så kan man tänka på ytan och i teorin, men smärtan av Utanförskap skriker ofta mycket högre inom en människa än glädjen av att vara Innanför så därför är denna Utmaning lika närvarande här som i en Enkel Bonusfamilj där endast ena parten har barn med sig in i familjen.

Dessutom är varje Komplex Bonusfamilj olika konstruerad vilket påverkar Innanför / Utanförskapet i olika hög grad.

Olika Exempel som påverkar graden av Innanför/Utanför:

  • Den ena förälderns barn bor i hushållet endast varannan vecka, medans den andra förälderns barn bor i hushållet hela tiden.
  • En av föräldrar/barn konstellationerna har flyttat in i den andres hem.
  • Barnen till en av föräldrarna är mer tillgängliga och välkomnande medans andra är slutna och mer otillgängliga
  • En av föräldrarna har sin släkt i närheten medans den andre inte har det
  • Gamla inre sår hos medlemmarna i familjen gör att Innanför / Utanför positionerna väcker gamla minnen till liv och de ”Gummibandas” tillbaka in i sin egna smärtsamma historia, som jag skrivit om i tidigare blogginlägg

Men hur löser man det här då? Hur mjukar vi upp gränserna mellan Innaför och Utanför?

Kan inte bara Bonusföräldern skärpa sig och bara känna att den tillhör, hur svårt ska det vara?

– Känn bara att du tillhör för helvete!

Nja så lätt är det inte, eftersom denna drivkraft är så grundläggande hos oss är detta en utmaning vi behöver omfamna, acceptera och prata om hur den påverkar oss, öppenhet är nyckeln.

Men det vanliga är att vi försöker lösa detta på andra sätt, ett vanligt exempel är …

Att göra gemensamma saker …

En god idé på pappret kan vara att göra saker tillsammans för att svetsa ihop familjen, MEN Innaför / Utanför är oftast som mest kännbart när vi gör saker tillsammans.

Att ”tvinga” ihop familjerna för tidigt leder ofta till motsatt effekt.

Hur löser vi denna hopplösa situation då?

Ja, genom att prata, lägga tid på att bygga nya relationsband, lyssna, ta andras perspektiv, förstå, förstå, förstå.

Några ”sanningar” jag har funnit vara extra bra att ha i sinnet och resonera kring är …

  • Innanför/Utanför skapar empatiska utmaningar eftersom perspektiven är så olika och det är helt som det ska, det är naturligt i en bonusfamilj.
  • De starka känslor som Innanför/Utanför-utmaningen genererar, skapar skam och det är naturligt.
  • Det är helt naturligt att känna avundsjuka, vara osynlig och bli förbannad när du känner dig utanför.
  • Det är helt naturligt att känna sig dragen mellan människor du älskar när du är innanför vilket leder tillkänslor som otillräcklighet, skuld och spänd.
  • Skapa mycket tid för att odla 1 till 1 relationer. Blanda inte familjen det första du gör, bryt istället upp i 1 till 1 konstellationer så du/ni får möjlighet att bygga egna relationer inom familjen.
  • Skapa tid för er som par där ni kan odla er realtion
  • Leta efter möjligheter och aktiviteter där Innanför/ Utanför rollerna tillfälligt sätts ur spel och omvänds och Bonusföräldern är Innanför och Bioföräldern är Utanför.
  • Skapa rum för bonusföräldern att slappna av och umgås med människor där hen är självklar och Innanför.
  • Lär er som par att förstå varandras perspektiv med empati utan att uppleva ert eget perspektiv är ”fel”
  • Lär känna er egen inlärningshistorik och vilka olika träffytor/triggers ni har från er uppväxt och hur de idag påverkar dig i Bonusfamiljen.

Lycka till i era bonusfamiljer, ni är grymma👍👍

*Inlägget är baserat på Dr Patricia L Papernow ochhennes forskning om Bonusfamiljer

*OBS – Innanför och Utanför positionerna är aktiva för alla medlemmar i Bonusfamiljen, men mer om detta i kommande blogginlägg

Publicerat

39 – Bonusfamilj vs Kärnfamilj

Har du en bonusfamilj? Känner du någon som har en bonusfamilj? Kämpar du med att vara ditt bästa jag i din bonusfamilj?

Vilka skillnader finns det mellan en Bonusfamilj och en Kärnfamilj?

Vilka utmaningar innebär dessa skillnader för de som lever i en Bonusfamilj?

Dessa utmaningar kommer jag skriva om i några blogginlägg framöver och jag börjar med att beskriva de strukturella skillnaderna mellan en Kärnfamilj och en Bonusfamilj.

Kärnfamilj

Om vi börjar med att fundera över vad en kärnfamilj är och hur den vanligen är konstruerad.

Det börjar vanligtvis med att två personer träffas, fattar tycker för varandra och inleder ett förhållande.

Jonas och Josefin träffas

De bygger sin relation och sina relationsband med varandra genom att skratta, skämta, prata och ibland bråka om vissa saker de är oense om för att sedan förenas i någonting gemensamt, de bygger sin gemensamma grund.

Jonas och Josefin har byggt en stark relation mellan varandra

Jonas och Josefin skaffar barn och detta barn kommer födas in i en redan etablerad kultur, barnet föds in i någonting gemensamt, dessutom är alla i familjen ”förprogrammerade” att knyta an till varandra vilket gör att banden mellan dem byggs starka.

Jessica föds och kärnfamiljen utökas och anknytningar bildas mellan de tre personerna

De går förhoppningsvis bra och de kanske får ett till barn, det barnet föds då in i en än mer etablerad familjekultur.

Familjen har en gemensam grund och familjekultur som alla känner till och lever i

Jag är väl medveten om att alla familjer inte har den smidiga utveckling jag hittills beskrivit, familjelivet kan kompliceras av en mängd olika faktorer som psykisk ohälsa, alkohol, droger, otrohet, ointresse, m.m

Detta leder ofta till separation och sedan det möjliga bildandet av en bonusfamilj.

Bonusfamiljen

Vad händer när en av föräldrarna träffar någon ny?

Hur är det för den nya personen att bli en del av den etablerade familjekulturen?

Den familjekultur som barnen är vana vid, den familjekultur som föräldrarna byggt upp under sin parperiod, under många långa sömnlösa nätter, under glädjefyllda stunder när barnen börjar gå när barnen säger sina första ord, under bråk om vems regler som gäller osv osv.

Det som händer är att den nya personen kommer in i den etablerade familjekulturen som en FRÄMLING, en okänd och oönskad person för barnen, men som en önskad, efterlängtad person och KÄRLEK för föräldern

Här startar den första och största utmaningen inom bonusfamiljer – INNANFÖR / UTANFÖR.

Vilka är INNANFÖR / UTANFÖR och vilka olika grupperingar finns i familjen och vilka konsekvenser får dessa grupperingar?

Den ”Enkla” Bonusfamiljen

Den enkla Bonusfamiljen – Jonas har barn men inte Jennifer

I bilden ovan ser ni den ”Enkla” bonusfamiljen då endast en av parterna i Bonusfamiljen har barn sedan tidigare, denna typ av familjekonstellation är något enklare och innehåller färre potentiella landminor att trampa på än i den ”Komplexa” bonusfamiljen.

Den ”Komplexa” Bonusfamiljen

Den komplexa Bonusfamiljen – Jonas har barn och Jennifer har barn

I bilden ovan ser ni den ”Komplexa” bonusfamiljen där båda parter har barn sedan tidigare vilket innebär att här möts två olika familjekulturer, mängder av nya oönskade relationer och många möjliga landminor att trampa på.

Det komplicerade relationssystem som en Bonusfamilj är genom sin konstruktion, leder till 5 primära utmaningar för medlemmarna i bonusfamiljen och dessa kommer jag gå in på djupare in kommande blogginlägg

Utmaningarna är:

  1. Positionerna INNANFÖR / UTANFÖR är två positioner som paret i en bonusfamilj känner av intensivt och dessa positioner är här för att stanna
  2. BARN kämpar med förlustkänslor, lojalitetsband och alltför mycket förändring på kort tid
  3. FÖRÄLDRAUPPGIFTERNA polariserar paret i en bonusfamilj
  4. En ny FAMILJEKULTUR måste byggas samtidigt som ni ska navigera på ett hav av förändring
  5. EX och andra FÖRÄLDRAFIGURER döda eller levande är en del av den nya familjen

Mer om dessa utmaningar i kommande blogginlägg.

OBS. Jag är medveten om att jag har förenklat bonusfamiljelivet drastiskt i detta inlägg och jag är medveten om att alla bonusfamiljer har sin unika sammansättning och historik.

*Inlägget är baserat på Dr Patricia l Papernow och hennes forskning om Bonusfamiljer

Prenumerera på inlägg

Publicerat

38 – Mål och din strävan efter att uppnå mål

Jag pratade med min käre far härom dagen och han berättade om när han arbetade på Ericsson under 80-talet och de inför det kommande året skulle träffas för att gemensamt ta fram mål.

Min far berättade att han älskade att delta på dessa events eftersom de höll till på fina kursgårdar, bjöds på god mat och bastumöjligheter.

Det min far INTE gillade var målsättnings-arbetet och han uttryckte det så fint …

– ”Nu skulle man krysta fram något mål igen för att göra cheferna nöjda”

Han gillade helt enkelt inte denna typ av målsättningsarbete, han gillade endast att göra det han blev tillsagd och jobba på.

Tankestil/Metaprogram – Målsträvan

Michael L Hall PhD har i sin bok – ”Figuring out people” beskrivit 60 olika tankestilar och en av dessa tankestilar, handlar om sättet vi tänker kring mål.

Michael beskriver 3 olika sätt att tänka kring mål på

  1. Skeptisk till mål
  2. Optimerar vägen fram till mål
  3. Perfektionistisk syn på mål
Meta program #40 in Figuring out people – Michal L Hall

Skeptisk till mål

De personer som tycker det är jobbigt att ”krysta fram” mål och kanske även jobbigt att sträva efter att uppnå mål, kommer reagera på liknande sätt som min far gjorde i det inledande exemplet, de kommer reagera med tvivel, skepticism och troligtvis få en negativ känsla innan de ens börjat ta fram några mål.

De som befinner sig på denna ända av skalan gillar helt enkelt inte att hålla på med mål, de tror inte på att sätta mål.

Varför ska man hålla på och fundera på framtiden, det blir ju ändå som det blir.

Michael har i den senaste uppdateringen av denna tankestil nämnt att de som är skeptiska till mål i många fall är utbrända perfektionister som tappat tron på mål.

Optimerar vägen till mål

De som befinner sig i mitten av denna skala gillar att sätta mål, gillar att bryta ned sina mål i delmål, de vill uppleva små segrar på vägen mot det stora målet.

Vanligt bland dessa människor är att de tycker om själva processen att ta sig mot mål och att den nästan är lika kul som slutmålet.

De sätter inte bara ett slutmål utan också delmål samt mål på exempelvis:

  • Hur kul de ska ha på vägen,
  • Vad de ska lära sig
  • Hur de ska jobba på relationerna i gruppen

De är helt enkelt oerhört kreativa i målprocessen och tycker den i sig är kul och kreativ.

Visa källbilden
Bob Bodenhamer som är medförfattare till boken ”Figuring out people”
Säger om denna position skalan:

– When planning a vacation, enyoy the packing as much as the actual vacation”

Denna position på skalan kan förstås som det mesta i livet överdrivas. OM vi exempelvis antar en överdrivet positiv och tillåtande attityd kring målprocessen kan det bli så att vi skapar alltför lätta mål som saknar en riktig utmaning vilket i sin tur leder till att vi inte plockar de allra bästa och mest effektiva beteendena i strävan mot att nå mål.

Perfektionistisk syn på mål

När vi i målprocessen söker perfekt utformade mål som är formulerade helt klanderfritt enligt SMART modellen eller någon annan målmodell är det troligt att vi arbetar utifrån denna position på skalan.

När du anammar det perfektionistiska synsättet på mål och strävan mot mål så kommer du aldrig vara helt nöjd med ditt målarbete eller din prestation, det finns alltid någonting du kunde gjort bättre och det finns alltid någonting som dina kollegor kunde gjort bättre.

De som befinner sig här på skalan sätter ofta sina mål orealistiskt högt vilket leder till en konstant känsla av frustration.

Du ser slutmålet som det enda som ska uppnås och räknar bort triviala saker som att ha kul på vägen.

Kraven på att nå de högt satta målen gör att dessa personer ofta dömer sig själva och andra oerhört hårt när de inte uppnår målen, dömandet behöver inte alltid ta sig uttryck i hårda ord, det kan också vara så att dömandet endast sker på insidan.

Det egna inre dömandet leder till att man tenderar att skjuta upp aktiviteter som kan ta en mot målet, eftersom de aktiviteterna kanske inte kommer utföras perfekt och den risken vill man inte ta, därför skjuter de upp aktiviteterna och då också för stunden själv-dömandet.

När man befinner sig här på skalan är det man gjort aldrig bra nog, det går alltid att förbättra det, i sann perfektionistisk anda.

Konsekvensen av detta tänkande leder ofta till utbrändhet och utmattning.

Hur upptäcker jag var en person eller du själv befinner sig på skalan?

Genom att lyssna aktivt, lyssna efter ordval, tonfall och tankestilar/metaprogram.

Lyssna efter just detta tankemönster genom att ställa frågor till personen kring deras syn på mål och framtidsdrömmar/visioner och lyssna noga hur de svarar, hur de pratar om mål, hur de ser och känner kring mål och försök lista ut var på skalan de befinner sig …

Du kan också ställa frågorna till dig själv och spela in dina svar, lyssna och analysera dina svar

Hur byter jag position i denna skala?

Det mest troliga är att du vill komma bort från skeptiskt eller perfektionistiskt förhållningssätt kring mål till det avslappnade lustfyllda förhållningssättet.

1 – Fundera först ut varför du vill ha ett avslappnat förhållningssätt kring mål.

2 – Beskriv för dig själv hur du då kommer tänka, känna och agera kring mål när du är i mitten av skalan.

3 – Fundera på om detta förhållningssätt är bra för dig och de runt omkring dig

4 – Ge dig själv tillåtelse att testa den nya positionen i skalan under en period

Hur ska jag bemöta och coacha en person till mittenpositionen?

När du skapat dig ett hum om en persons position på skalan, testa då att matcha den personens kommunikationsstil, ordval, tonfall och kroppsspråk.

Gör som Shelle Rose Charvet lär ut i sina kurser, ”gå till den personens mentala busshållplats”

Följ, följ, följ personens sätt för att skapa likhetskänsla och personkemi, sen kan du leda och bjuda in personen till att överväga om hen möjligen vill njuta av att sätta mål och sträva att uppnå mål.

Varifrån kommer denna tankestil?

Hur vi tänker kring mål är ett inlärt tankesätt, vi lär oss detta genom att modellera och titta på hur våra viktiga vuxna tar sig an mål när vi är små, vi lär oss också om mål genom vad vi belönats och bestraffats för kopplat till mål och måluppfyllnad.

Kopplingar till andra blogginlägg

Desto mer en person använder sig av den kognitiva förvrängningen Borde/Måste tänkande eller Tankestilen Modus operandi #38 och orden måste, borde och behöver desto större är risken för ett perfektionistiskt tänkande.

Lycka till med att ha kul att sätta dina mål och framförallt njuta av vägen att nå dem

Publicerat

37 – Att sätta mål

I boken ”Alice i underlandet” av Lewis Carroll hittar vi följande citat från en scen då Alice möter katten …

– Alice: kan du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska gå härifrån

– Katten: det beror en hel del på vart du vill komma

– Alice: Jag bryr mig inte särskilt mycket om vart jag kommer

– Katten: Då spelar det inte så stor roll vilken väg du tar

Varför ska jag sätta mål?

Du behöver absolut inte sätta några mål, du kan leva på och uppleva livet och det som händer dig, du kan vara en person som följer med strömmen och hamnar någonstans, gör någonting med några personer, det är upp till dig, MEN om du vill påverka var du bor, påverka vad du gör, påverka vilka du umgås med, påverka ditt liv helt enkelt då ska du sätta dig i förarsätet, regissörsstolen eller styrpulpeten i ditt liv och det börjar med att du sätter dina mål, som du fyller med din passion och ditt driv.

Vision, effektmål och aktivitetsmål?

Det finns många sätt att beskriva mål på, men det börjar med att formulera någon slags önskedröm och vision, en riktning som du vill gå mot.

Visionen ska tända dig, det ska vara som en eld i baken som driver dig i rätt riktning, något du strävar efter.

Affärsidé och vision – verksamhetens ryggrad | Motivation.se - Motivation.se

När du har en vision så börjar målarbetet och det handlar o att bryta ned visionen i någonting som du kan uppnå, eller som Napoleon Hill sa

– ”Ett mål är en dröm/vision med en deadline”

Syfte och mål

Ett mål är konkret, mätbart och tydligt, du vet när du har uppnått ett mål.

När du har klart för dig vilket mål du vill uppnå – ett så kallat effektmål, då är det dags att bryta ned detta effektmål i aktiviteter det du behöver göra för att uppnå ditt mål – dina aktivitetsmål?

Men, hur tar jag reda på vad jag vill?

Det finns många sätt att ta reda på vad du vill, min favorit är Gungstolstestet:

  • Gungstolstestet: Tänk dig in att du sitter i gungstolen och är 85 år och berättar om ditt liv för någon …
    • Vad berättar du då?

Jag brukar använda mig av Gungstolstestet för att formulera min vision och mina drömmar, slappna av och tänk dig att du är 85 år och sitter där i gungstolen och berättar för ditt barnbarn som sitter i knät och vill veta vad du har gjort i ditt liv, detta är ett gyllene tillfälle att ge dig själv råd från en framtida position.

Om du tycker Gungstolstestet känns mindre lätt och lite lätt makabert så kan du testa att besvara några av följande frågor:

  • Om du hade obegränsat med tid och resurser, hur skulle du då vilja att ditt liv såg ut och kändes?
  • Om du skulle skräddarsy ditt arbete, dina relationer och din fritid, hur skulle de då se ut och kännas? Vad hör du för ljud då?

Låt dessa frågor vara med dig under en tid, skriv, kontemplera, fundera och diskutera.

När du ringat in det som är viktigt för dig, då är det dags att formulera dina mål och här finns det mängder av olika målmodeller att ta hjälp av:

  • SMART – mål
    • Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta
  • Från X till Y när
    • Från ett nuläge till ett önskat läge senast ett visst datum
  • Välformulerat resultat (min favorit)
    • 10 steg för att skapa välformulerade mål

Välformulerat resultat

Jag ska nu förklara hur du skapar välformulerade mål och går mot välformulerade resultat och hur du kan använda Robert Dilts – SCORE-modell som inspiration och kartbild för att underlätta denna process.

För att förflytta dig mot ett välformulerat och önskat resultat behöver du samtidigt veta var du är nu och vad du rör dig bort ifrån.

Dilts modell ger oss ett tydligt sätt att tänka vad vi förflyttar oss bort ifrån och vad vi förflyttar oss mot/till dvs det önskade resultatet.

  1. Beskriv ditt mål i positivt språkbruk:
    1. Beskriv det du vill ha i det önskade tillståndet? (Toward motivation SCORE) (OBS undvik att beskriva det du inte vill ha.)
    2. Beskriv ditt nuläge och vad du vill bort ifrån (Present State SCORE & away from)
    3. Vad är skillnaden mellan ditt nuläge och ditt önskade läge, hitta/skapa optimal spänning mellan motivation bort ifrån och motivation till? (Hur lång är pilen i SCORE)
  2. Uttryck målet i sinnesbaserade termer och i presens (Nutid):
    1. Vad ser, hör och känner du när du har det du vill ha, ju tydligare sinnebild av målet desto bättre(Desired State SCORE)
  3. Kontexten:
    1. Beskriv sammanhanget där du upplever målet: När? Var? Med vem? (Desired State SCORE)
    2. I vilket sammanhang eller kontext är detta resultat lämpligt? (Desired State SCORE)
    3. I vilket sammanhang är detta resultat inte lämpligt?
  4. Tidsram:
    1. När ska du ha nått ditt önskade resultat? (Desired State SCORE)
    2. Vilka tidssteg finns på vägen? (Pilen i SCORE)
    3. Är denna tidsram realistisk och genomförbar? (Pilen i SCORE)
  5. Åtgärder steg för steg:
    1. Beskriv de specifika steg, stadier, och beteenden som kommer att flytta dig närmare ditt resultat. Använd konkreta verb undvik alltför svävande ord. (Pilen i SCORE)
    2. Vilka är etapperna? Är detta resultat nedbrutet i tillräckligt små bitar så att du kan känna att varje bit är genomförbar? (Pilen i SCORE)
  6. Inom din makt och kraft:
    1. Beskriv de steg, stadier och beteenden som är inom din egen kontroll som du kan initiera och kontrollera. (Pilen i SCORE)
    2. Vilka steg kan du inte kontrollera? Vilket stöd behöver du från vem?
    3. Är resultatet något som du själv kan starta och upprätthålla? Har du makt och förmåga att nå detta mål? (Pilen i SCORE)
  7. Resurser inre och yttre:
    1. Beskriv de resurser du behöver för att nå ditt resultat, inre resurser/tillstånd och yttre resurser som pengar, tid etc? (Resources i SCORE)
    2. Vem behöver du bli/vara som(förebild)? (Resources i SCORE)
    3. Vem i din närhet har uppnått detta resultat? (Resources i SCORE)
    4. Har du någonsin haft eller gjort det här eller något liknande förut? (Resources i SCORE)
    5. Vad hindrar dig från att röra dig mot det och uppnå det nu? (Resources i SCORE)
    6. Hur går du runt hindren?
  8. Beskriv resultatet övertygande och motiverande:
    1. Beskriv resultatet/målet med ett språk som motiverar dig mycket, använd ord som är värdeladdade för dig. (Toward motivation SCORE)
    2. Är resultatet nu superlockande? (Toward motivation SCORE)
    3. Är det något du verkligen, verkligen VILL lyckas med? (Toward motivation SCORE)
    4. Kommer denna plan få dig att hoppa upp ur sängen på morgonen och agera? (Toward motivation SCORE)
    5. Hur mycket vill du egentligen ha det här på en skala mellan 0 och 10, där 10 = max.(Toward motivation SCORE)
    6. Vad behöver du göra för att göra det, om möjligt, ännu mer motiverande för dig?(Toward motivation SCORE)
  9. Ekologiskt balanserat:
    1. Beskriv nu till sist ditt resultat på ett sätt som är balanserat, hållbart och ekologiskt för dig och de personer som påverkas av dina mål.
    2. Är det önskade resultatet ekologiskt/hållbart?
    3. Vad kommer du att tjäna på det? (Toward motivation SCORE)
    4. Vad kommer du att komma bort ifrån? (Away motivation SCORE)
    5. Är det möjligt för dig att nå?
    6. Tar målet hänsyn till din hälsa, dina relationer etc.? (Toward motivation SCORE)
    7. Finns det någon del av dig som protesterar mot att genomföra detta resultat?
  10. Bevisförfarande:
    1. Beskriv hur du vet när du har uppnått ditt mål, vilka beviskriterier ska du sätta upp för dig själv?
    2. Hur vet du att du nått ditt önskade resultat?
    3. Hur ska du fira ditt mål?
Vikten av att bryta ned sitt mål i hanterbara delar

Summering

  • Börja med att skapa en riktning i ditt liv genom exempelvis Gungstolstestet
  • Bryt sedan ned din vision och riktning i konkreta mål med hjälp av Välformulerat resultat
  • Sätt igång och GÖR, Agera eller som Tony Robbins säger:

TAKE MASSIVE ACTION!!

Lycka till och Gott nytt år