Förebilder – Mamma

Min älskade mamma föddes den 24 februari 1944 i Bollstabruk som ligger i Ångermanland.

Hon föddes in i det hem som formats av hennes föräldrar Inez 29 år och Per-Erik 34 år, men det skulle visa sig att mammas uppväxtmiljö inte var trygg, hon fick inte möjlighet att knyta an till sina föräldrar på det trygga sätt som varje barn egentligen borde få, men mer om det lite längre fram i detta inlägg.

Hur såg det svenska samhället ut när min mamma föddes?

I Sverige började Folkhemmet byggas under sloganen, ”Ett hem för hela folket, som präglas av samförstånd och jämlikhet”. 

Sverige skulle bli ett hem för alla, ett folkhem där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna få leva i en social och ekonomisk trygghet.

Efter andra världskriget var Sveriges industrier intakta och vi fick på så sätt ett försprång gentemot andra länder och vi kunde bygga upp vår rikedom och även vår möjlighet att hjälpa medborgarna och vara att solidariska mot varandra.

Det infördes ett antal reformer efter andra världskriget som exempelvis 

  • Allmänt barnbidrag 1948
  • Religionsfrihet blir lagstadgat 1952
  • 1956 utökas den sociala hjälpen mycket med olika typer av försörjningsstöd
  • 1960 införs allmän tjänstepension
  • 1971 införs individuell inkomstbeskattning och inte beskattning av familjer. 

Alla dessa saker sammantaget ökade vårt individuella oberoende och troligen avståndet gentemot den stora familjen och religionen.

Tanken var att du inte ska behöva ha en familj för att överleva, du skulle heller inte behöva tillhöra en viss religion för att få hjälp i svåra tider.

Sveriges befolkning blev i och med dessa reformer sakta men säkert mer beroende av staten och mindre beroende av religion och familj. 

Spekulationsdags – Hur påverkade detta samhälle min mamma och i förlängningen mig?

Det är i detta efterkrigssamhälle som min mamma växer upp och formas och senare formar den familj som jag växer upp i och jag får med mig folkhemmets värderingar som en självklarhet blandat med den frikyrkas tankar och tankegods som min mor föds in i. 

Hur påverkad är jag idag av den tidens strömningar?

Jag känner själv att jag har en känsla av att allt löser sig, jag kommer att få hjälp av staten, och när jag dör kommer jag till himlen och får träffa alla mina nära och kära, det är en trygg miljö där inget ont kan hända.

Hur såg Mammas uppväxtmiljö ut?

Tillbaka till Ångermanland och det 1950 tal där min mamma växer upp hos sin mormor Elin.

Elin var vid min mors födelse starkt påverkad av det som hade hänt i hennes liv några år tidigare då både hennes man hade förolyckats en solig maj-dag 1938 samt hennes dotters kaosartade familjeliv.

Inez blev, på idag grunder höljda i dunkel, utesluten från den Pingstkyrka där hennes pappa var medlem nr 1 och hennes mamma Elin var medlem nr 2. Inez gick också igenom en traumatisk och uppslitande skilsmässa som möjligen innehöll våld och otrohet.

Mormor Elin tog som en god Pingstvän, medmänniska och mamma självklart hand om Inez lilla dotter Margaretha, trots sin egen sorg och pengamässiga fattigdom.

Margaretha följde med mormor Elin till Bollstabruks pingstkyrka och gick där i söndagsskola, sjöng i körer samt deltog på diverse olika ungdomsläger, hon lät sitt hår växa långt och hade hatt precis som reglerna i Pingstkyrkan då sade.

Margaretha hade även stor trygghet i sina kusiners familj, Wikströms, pingstvänner även de som bodde i den lilla byn Stigsjö. 

I Stigsjö kallades Margaretha för ”Mormors Margaretha” och här spenderade Margaretha och Elin en hel del tid och Margaretha byggde starka band med sina kusiner.

Parallellt med vardagen hos Elin så hade hon också sin kärnfamilj i närheten, de bodde i huset strax ovanför Elin.

De bodde nära varandra i kilometer men inom Margaretha kändes det som att de var flera mil mellan henne och hennes kärnfamilj, fick hon vara med? Det var en fråga som ständigt ekade inom Margaretha.

Separationen från sin kärnfamilj påverkade Margaretha dagligen eftersom hon djupt inne i sin sin själ inte visste om hon var välkommen eller om hon var till besvär.

Hon kände sig fel, i vägen och utanför familjegemenskapen och detta byggde upp en stark känsla av utanförskap i Margaretha. 

Samtidigt hade hon hos sin mamma Inez sina älskade syskon, sin 5 år äldre bror och sina 8 och 9 år äldre systrar som var en slags trygghet. Hennes systrar påverkade henne åt ett annat håll än pingstkyrkans, nämligen åt frihetens, tjuvrökningens och det fria levernets håll.

Det levernet kunde inte helt enkelt fogas in i pingstkyrkans snäva regelverk och det blev som en fristad för Margaretha.

Spekulationsdags: Hur påverkade detta mamma och i förlängningen mig?

Jag tror att Margaretha upplevde en dubbelhet och ambivalens, en känsla av att inte riktigt höra hemma i pingstvärlden, men inte heller i ”den andra världen”.

Hur påverkade denna dubbelhet henne, hur påverkade denna rotlöshet henne och hur kom den sen att påverka mig?

Jag har alltid känt en dubbelhet, en rotlöshet och en känsla av att inte riktigt höra hemma, kan den känslan möjligen vara influerad från dessa händelser?

Att växa upp utan sin far

Margareta växte upp utan någon kontakt med sin far, eftersom han lämnade familjen när Margaretha vara 2 månader.

Margarethas far kom tillbaks till Bollstabruk på besök en enda gång och det var en regnig höstdag 1961. Erik kom för att visa upp sin nya familj för sin pappa som bodde kvar i byn och hade god kontakt med hans tidigare fru och barn. 

Margaretha var denna tid 17 år och hade inte fått information om att han skulle komma på besök och fadern bemödade sig inte heller att komma ned till Margaretha och Elin, men det gjorde istället Eriks näst yngste son och Margarethas dittills okända halvbror, Kjell, som vid denna tidpunkt var 10 år gammal. 

Margaretha ville absolut INTE träffa sin far som var en total främling för henne, men hon kunde heller inte motstå den 10 årige pojkens charm och rättframhet utan följde tillslut med upp till herrgården. 

Väl i herrgården möttes Margaretha av en avvaktande tystnad och hon mötte också upp med tystnad. Snabbt kände hon hur hon byggde vidare och cementerade den mur som hon byggt i hela sitt liv och kanske byggdes nu muren från båda håll? 

Muren skyddade Margarethas skadade självvärde från att bli ännu mer sårat och samtidigt som hon byggde muren byggde hon också på sin känsla av att vara utanför och oviktig. 

Erik hade inte heller förmågan att säga vad han kände eller visa vad han kände. Erik gjorde kanske några stapplande försök, men det var för sent … det var för sent för dem att skapa någon form av närmare kontakt, det gick inte. 

Spekulationsdags: Hur påverka detta trauma Mamma och i förlängningen mig?

Margarethas utanför-trauma kändes i varje fiber av hennes kropp under hela hennes liv, hennes trauma formades till en berättelse som hon berättade för sin omgivning om och om igen, denna berättelse befäste hennes emotionella utanförskap och min fundering här och nu är hur hennes trauma påverkade mig?

Jag kan själv ibland känna av ett ordlöst drama i mig där jag kan placera mig själv utanför en grupp. Jag funderar på om denna outsidersida är influerad och påverkad av hennes trauma, om jag har tagit över delar av hennes trauma och spelar dramat vidare?

*Generationsöverskridande trauman

Men mot bakgrund av mammas uppväxt så skapade mamma en fin och kärleksfull kärnfamilj

Som en motrörelse till min mammas egna otrygga uppväxt skapade mamma ett tryggt hem för mig att växa upp i. Mamma älskade mig förbehållslöst och jag älskade henne.

Mamma och jag

Jag är otroligt tacksam för att just du är min mamma, du har influerat mig så otroligt mycket och du är den bästa med mamma som finns.

Det bästa med dig var och är din kärlek, din omsorg och våra härliga skrattanfall, dessutom så lärde jag mig vikten av personlig utveckling av dig, du var Yogalärare och Zonterapeut samt mycket mer.

Du var och är också en fantastisk farmor för min älskade dotter Felicia

Tack mamma för allt, jag älskar dig

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.