21 – Förvränga, fantisera och kreera

Att förvränga bilder, ljud och intryck är en stor del av vår förmåga som människor att tänka.

Våra sinnen kan inte ta in allt som finns i universum. Vi kan inte ta in allt som finns i det elektromagnitiska fält som omger vår jord, därför förvränger vi information runt omkring oss.

Vi förvränger ljud och ljus så att vi kan använda informationen. Att leva och tänka är att förvränga.

Vi har inget val, vi förvränger för att informationen ska passa in i vår tankevärld, passa in i vår karta av verkligheten, det är som om att vi har ett par förvrängar-glasögon på oss som förvränger informationen vi tar in.

Men hur ska vi ta reda på vad som är förvrängt? Eller snarare hur jag har förvrängt?

Jag kommer i detta blogginlägg att gå igenom 5 olika sätt som hjälper oss att upptäcka det som är förvrängt.

1 – NominaliseringarVärm upp och tina processer som fryst till is

Nominaliseringar refererar till ordet, ”namn” (Nomine = namn på Latin). Vi människor klassificerar och namnger saker. Vi ger saker namn. Vi ger platser namn.

Vi ger även processer och aktiviteter namn och det kan ibland ställa till det för oss.

-När vi ger namn åt en process som exemplevis ditt och mitt sätt att relatera till varandra och säger …

– Vi har en ”dålig relation”

Detta gör ”relationen” svår att prata om eftersom vi med vårt språk talar om för oss själva och andra att den ÄR på ett visst sätt och när någonting ÄR så indikerar det att vi inte kan göra så mycket åt det, vi missar detaljerna när vi förvränger det vi egentligen GÖR till något som ÄR.

Vi har namngett massor av saker vi GÖR, processer som nu i vår tankevärld blivit en ”sak”, något som ÄR

Vi har en dålig relation!

Vi har nu fryst in alla våra interaktioner, blickar, kroppsspråk, ordutbyten i etiketten ”dålig relation”, vi har i ett nafs tagit bort all rörelse mellan oss.

Vi har skapat en statisk värld, en värld som upplevs som permanent och oföränderlig.

Istället för att i vårt inre se de rörliga bilder och filmer som en relation faktiskt består av har vi nu skapat en stillbild.

Hur värmer vi upp/tinar upp ordet relation? Hur gör vi stillbilden rörlig?

Här kommer några frågor du ställa till dig själv eller andra.

  • Vem relaterar till vem?
  • Hur relaterar ni till varandra i olika situationer?
  • Vad refererar du till när du säger att er relation ÄR på ett visst sätt?
  • Kan du ge mig några konkreta exempel på hur ni relaterar till varandra?

Andra exempel på Nominaliseringar

Det är inte bara ordet ”relation” som är en ”fryst” process, det finns massor av liknande namngivningar av saker som egentligen är en serie processer i ständig rörelse

  • Beslut
  • Motivation
  • Frustration
  • Kommunikation
  • Relation

Ställ frågor för att tina upp frysta processer

Exempelvis: Hur Beslutar du dig, hur gör du då? Hur motiverar du dig till någonting och hur motiverar du dig ifrån någonting? Hur frustrerar du dig? Hur kommunicerar du med vem på vilket sätt?


2 – Tankeläsning

Tankeläsning innebär att vi tror att vi vet vad som pågår inne i hjärnan hos en annan människa. Vi talar om andras inre värld som om vi kan läsa deras tankar, läsa deras känslor, värderingar, intentioner m.m.

MEN det kan vi faktiskt inte.

Bara att förstå vad man själv tänker är ju svårt nog 🙂

När vi pratar om en annan människas inre värld av tankar och känslor utan att faktiskt ha hört personen beskriva sina tankar och känslor, så är det per definition – tankeläsning.

Vissa personer är visserligen duktiga på att ”läsa” eller kalibrera andra människor och deras ickeverbala signaler.

De människor som utvecklat denna kalibreringsfärdighet kan ibland tendera att över-kalibrera och gå i fällan att tankeläsa och tro på sin tankeläsning.

Låt säga att du har bott tillsammans med en person väldigt länge, då blir du naturligtvis van vid den andres tankemönster. Du får konstant träning i att kalibrera och ”läsa” personen.

MEN, att kalibrera och att på riktigt tankeläsa är INTE samma sak.

Några tips på frågor att ställa dig om du vill undvika tankeläsning

  • Hur ”vet” jag egentligen vad min nära vän tänker?
  • Hur ”vet” jag att Kalle tänker så om dig?
  • Hur ”vet” du att Anna inte gillar dig?

3 – Orsak – Verkan (Kausalitet)

Vad är orsak och verkan? Orsak och verkan eller Kausalitet som är ett ord som används frekvent inom vetenskap och forskning för att beskriva orsakssamband, någonting, en orsak, ger en verkan eller effekt på något annat.

Ordet Kausalitet kommer från latinets causa, som betyder just ”orsak”.

Ett klassiskt exempel på kausalitet är när Newton satt i godan ro under ett äppelträd. Han hörde ett äpple falla till marken och dunsen ledde honom in i tankebanan …

– … Hmm, vad är det som orsakar äpplet att falla till marken?

…. det måste finnas en förklaring till varför äpplet faller till marken, han kom fram till att orsaken måste vara en kraft av något slag, en kraft vi inte kan se … den allmänna gravitationslagen/tyngdlagen var född.

Hmm .. det måste finnas en osynlig kraft som drar alla föremål till varandra …

Vad har Kausalitet och Newton med vår vardag att göra?

Vi människor vill supergärna förstå varför saker och ting händer, vi vill förstå vad orsaken till vad en viss effekt är.

Jag vet vad som orsakade den sista brickan att falla? …hmm .. men varför föll den första?

Vår starka önskan att förstå orsaken till saker är en kraft som har drivit människan framåt, utvecklat vetenskaper och fått oss att ta enorma kliv i utvecklingen av våra samhällen.

Baksidan av detta driv är att vi använder ”orsaks-verkans-tänkandet” även om våra egna och andras tankar, känslor och beteenden. Detta skapar en förvrängning av verkligheten, som den uppmärksamme märker i fraser som:

  • Han gjorde mig arg
    • Han orsakade min ilska
  • Hon gjorde mig ledsen
    • Hon orsakade min ledsenhet
  • Du gör mig förbannad
    • Du orsakar min ilska
  • Så fort du gör ”det där”, så blir jag galen
    • Det du gör orsaker mina galenheter
  • Du vet så väl att när du säger det där, så blir jag galen
    • Det du säger orsaker mina galenheter
  • Gör inte den minen, den gör mig förbannad
    • Den min du har orsakar min ilska

Vi kommunicerar ofta i vardagen på detta förvrängda sätt, vi lägger orsaken till våra känslotillstånd utanför oss själva, vi tänker att det är andra som får oss att tänka, känna, säga och agera.

– Ja, men är det inte så då, kanske du säger?

Nej, det är egentligen galet att kommunicera på detta sätt, eftersom ingen egentligen kan tvinga dig att känna någonting överhuvudtaget, du gör det själv.

Eller har du några känsloknappar som jag kan gå fram och trycka på? Berätta var finns dina känsloknappar?

  • Arg-knappen, var sitter den?
  • Förbannad-knappen, var sitter den?
  • Ledsen-knappen, var sitter den?

Nej, när vi tänker efter så är det faktiskt så att vi inte har några känsloknappar som folk kan trycka på.

Ingen få dig att känna någonting, det är snarare så att när någon gör någonting, då BESTÄMMER du dig för att bli arg, du BESTÄMMER dig för att bli ledsen, du BESTÄMMER dig för att bli glad.

Du och jag gör oss själva arga, rädda, ledsna och glada, genom våra sätt att tolka det som händer.

Funderingar kring mitt eget liv

Jag hade länge en tanke som sa:

– jag kan inte försörja mig på min musik, eftersom jag har barn och familj.

Omedvetet hade jag gett min familj ”skulden”, de var orsaken till att jag inte kunde leva på musiken.

Nu när jag skriver detta inser jag att jag faktiskt har valt att tänka så och det är med en känsla av sorg i hjärtat jag inser att jag valt att tänka på det sättet.

Tänk om jag hade valt att istället tänka:

Jag orsakar mitt liv, de val jag gör påverkar hur mitt liv gestaltar sig.

Tänk om jag slutat upp med att vara ”offret” i min berättelse, slutat att vara ”effekten” i en orsaksverkans kedja och istället tagit ansvar för mina livsdrömmar, vilken skillnad det hade blivit.

Hur tänker du som läser?

Är du orsaken i ditt liv eller lever du som om du är effekten av ett antal olika orsaker utanför dig själv?

Hur desarmerar jag en Orsak-Verkans fras?

Låt säga att någon säger så här till dig

– Den där minen du har nu gör mig arg!

Fråga då personen denna fråga …

  • Hur specifikt gör du dig arg när jag har den här minen?

4 – Komplex ekvivalens

Vi människor förvränger och fantiserar väldigt mycket, vi får för oss saker. Vi är som människor meningsskapare, vi skapar mening och betydelse kring det vi är med om och ibland är vi lite för snabba att koppla en mening till det som sker.

Vi skapar mening där det egentligen inte finns mening.

Vi har likställt två saker som inte hör ihop.

– Vad kan då vi människor likställa och koppla ihop, som egentligen inte hör ihop?

Här kommer några exempel …

  • Hon säger aldrig hej när jag kommer in i butiken, hon gillar mig inte
  • I en bra relation behöver man aldrig säga förlåt
  • Om jag vill lyckas försörja mig som Coach så måste jag sälja mitt hus och bo superbilligt
  • Han svarade inte på mitt email, han kan inte vara intresserad
  • Jag såg dem på en restaurang i centrum, de måste ha en kärleksaffär
  • Jag blev inte bjuden på den där festen, det betyder ju att han inte gillar mig, eller, vad betyder det … det här måste jag oroa mig för??
  • Han skickade det här SMS:et, vad betyder det? det betyder ju att han hatar mig.

Vårt mänskliga sökande efter mening och förklaring gör att vi hittar på en mening där det kanske inte finns en mening.

Du kanske någongång har ställt dig frågan …

– Vad menade hon med det där medelandet?

Men du frågar inte personen det rakt ut, du besvarar frågan själv i ditt inre …

Vips så har du kopplat en mening till det hon sa, du har likställt det hon sa med den mening du själv hittade på.

Den minen = hon gillar inte mig

Reklam

Inom reklam är det vanligt att använda denna mänskliga mekanism. Vissa företag använder kopplingar och associationer som egentligen inte finns …

  • En bild på en snygg tjej ….. och en bil
Om jag köper den bilen betyder det då att …?)

Eget exempel

När mitt bonusfamiljsliv var som mest intensivt, så tolkade jag min frus tonårsdotters snabba tempo i trappan efter maten som ett bevis på att hon inte gillar mig.

Jag gjorde likhetstecken mellan hur hon gick i trappan och hennes åsikt om mig.¨, fråga mig inte hur jag fick ihop logiken, men i min psyko-logik fick jag tyvärr ihop det 🙂

En fråga till dig som läser

  • När gav du senast mening till NÅGOT som troligen inte har den meningen?
  • När kopplade du ihop två saker som faktiskt inte hör ihop?
  • Vilka effekter får det i ditt liv?

Hur desarmerar jag en Komplex-likhet?

Om någon säger så här till dig …

– Du är sen igen, du gillar mig inte

Fråga då:

– På vilket sätt betyder min tidsplanering att jag inte gillar dig?

5 – Förutfattade meningar

En förutfattade mening är en betydelse som är fattad eller bestämd sedan tidigare av den som säger det. Jag bestämde denna mening eller betydelse för länge sedan och den är så ”Själv”klar att den inte behöver nämnas. (Men den är inte Vi-klar, fattad av er båda.)

Här kommer några exempel på förutfattade meningar som kan smyga in i vardagligt prat, saker som förutsätts men inte sägs.

  • Du är lika självisk som din far

Det betyder att du är självisk … OCH att din far är självisk, men det är förutfattat i denna mening.

  • Kommer du ta upp det på mötet nästa vecka?

Jag har inte sagt att jag kommer delta på mötet nästa vecka, men det är förutfattat i denna mening och frågan handlar bara om jag kommer ta upp det där eller inte.

  • Vill du träffa mig idag eller på onsdag?

Jag har inte frågat om du vill träffa mig, det är förutfattat, nu handlar frågan endast om vi ska träffas idag eller på onsdag, men vad säger jag om jag inte vill träffa dig alls?

  • Hur arg är du på dig själv att du missade den där straffen i matchen?

Jag var inte arg på mig själv innan jag fick frågan, men nu när du vävde in det på det här sättet så är jag faktiskt arg på mig själv.

  • Du får ha det så bra

Ska ni gå, nej vi ska inte gå ….tystnad, underförstått du ska gå.

  • När slutade du att slå din fru?

Detta är hämtat från en film där domaren under en rättegång frågar den åtalade detta, jag tror att ni nu upptäcker den förutfattade meningen – att han slagit sin fru

Personen svarade på följande sätt …

– Jag slutade slå min fru i fia med knuff för ett antal år sedan

– Jag slutade slå min fru i monopol för ett år sedan

– Hon slår mig fortfarande i badminton.

Vilka förutfattade meningar kan du upptäcka under kommande vecka, skriv ned alla förutfattade meningar du upptäcker.

Sammanfattningsvis

Vi har i detta blogginlägg gått igenom hur vi människor förvränger det vi tar in och det vi kommunicerar ut i ord och meningar.

  1. Nominaliseringar – frysta processer (Vi har en dålig relation)
    1. Hur relaterar vi till varandra i vardagen?
  2. Tankeläsning – jag vet vad du tänker just nu
    1. Hur vet du vad jag tänker?
  3. Orsak – verkan – du gör mig arg när du har den där minen
    1. Hur gör du dig arg när jag har den här minen?
  4. Komplex ekvivalens – hon ler inte när jag kommer in i butiken, hon gillar mig inte
    1. Hur likställer du hennes min med att hon inte gillar dig?
  5. Förutfattade meningar – Du är lika självisk som din far (ok min far är alltså självisk?)
    1. På vilka sätt menar du att min far var självisk och vad har det med mig att göra?

Lycka till med att upptäcka dina egna och dina medmänniskors förvrängningar i veckan och lycka till med att skapa en klar och tydlig kommunikation med dina medmänniskor.

20 – Vad fokuserar du på och vad missar du?

Nu ska vi zooma in på NLPs första modell, en modell som underlättar förståelsen för ditt och mitt unika sätt att tänka.

Det är en modell vi kan använda för att utforska, förstå och utöka informationen och flexibiliteten i din och min karta av verkligheten.

Modellen är ”över” din och min ”karta av verkligheten” därav namnet, Metamodellen. (Meta betyder Över på Grekiska)

Modellen ”över” din och min karta av verkligheten.

NLP (Neuro Lingvistisk Programmering) växte fram dynamiskt genom att några inspirerade eldsjälar i början av 70-talet studerade tre framgångsrika terapeuter vid namn Fritz Perls, Virginia Satir och Milton Erickson.

De var nyfikna på hur de tre teraputerna kunde kommunicera med klienter på ett sådant sätt så att deras liv kraftfullt förändrades till det bättre.

Resultatet av deras arbete blev Metamodellen.

Som jag beskrev i blogginlägg nr 13 menar vi inom NLP att vi har tre filter som vi använder för att sortera ut vår verklighet

1. Utelämna, 2. Förvränga och 3. Generalisera och vi ska under de kommande tre blogginläggen fokusera på ett filter i taget och respektive filters underkategorier.

Trodde du kommunikation var enkelt? Vänta tills jag har förklarat 🙂

Utelämna

Det första filtret vi människor använder för att sortera ut vår verklighet är utlämning. Vi utelämnar viss information och fokuserar på annan.

Tänk dig en elektriker som kommer in i ett hus för första gången, hon kommer alltid att fokusera på eldragningarna och utelämna blommorna, medans en florist alltid kommer fokusera på vilka blommor som finns i rummet och utelämna eldragningarna.

För dig som nu var uppmärksam så gjorde jag just nu en generalisering, som är det tredje filtret som vi kommer fokusera på i näst-nästa blogginlägg.

Men hur ska du och jag upptäcka vad vi och andra utelämnar och fokuserar på?

Här kommer några tips för att upptäcka utelämningar när vi kommunicerar, interagerar, coachar, säljer eller agerar i familjen med våra nära och kära.

1 – Enkel utlämning

I varje mening vi uttalar finns det någon form av utelämning, och en enkel utelämning kan exempelvis vara …

  • ”Folk skrämmer mig”

Nästan alla människor upptäcker denna utelämning och ställer per automatik några klargörande frågor. Klargörande frågor, som hjälper personen att tydliggöra och koppla ihop det som blivit okopplat i konversationen.

  • Vem skrämmer dig?

Nu får vi kanske reda på att det är grannen som skrämmer personen …

Vi har fått lite mer insikt i vad personen menar, men vad betyder egentligen ordet ”skrämmer”?

Vem skrämmer dig?

2 – Ospecificerade referenser – (Verb och Substantiv)

Vi har nu upptäckt att personen är rädd för grannen, vi har nu viss insikt i vem som skrämmer vem, men vi vet inte vad skrämmer betyder.

Vi har ingen tydlig bild av vad som faktiskt händer ännu, oerhört mycket information är fortfarande utelämnad och det finns en stor missförståndsrisk.

Om vi godtar denna informationsmängd och inte ”orkar” fråga och klargöra, då kommer vi per automatik fylla i luckorna med vår egen fantasi och våra egna referenser och på så sätt skapa ett missförstånd.

Så hur tar vi reda på vad ordet skrämmer faktiskt betyder för personen? Genom att fråga såklart 🙂

  • Hur skrämmer grannen dig?
  • På vilket/vilka sätt skrämmer grannen dig?
  • När skrämmer grannen dig?
  • Hur länge skrämmer grannen dig?

Nu utforskar vi verbet, de saker som grannen faktiskt gör som tidigare varit höljt i dunkel, nu specificerar vi detta för oss själva och för personen som pratar.

3 – Utelämnad jämförelse

Han skrämmer mig mycket mer, han är mycket bättre på att skrämmas, Hon är såå mycket bättre …

Du känner säkert igen denna typ av meningar då vi jämför och säger att någonting är mycket bättre nu/sämre nu.

Meningarna innehåller en jämförelse, men vad som jämförs är utelämnat.

Grannen är mycket läskigare …

  • Grannen är läskigare än vem och på vilket sätt?

Tänk om Pricerunner.se skulle informera att den här är billigare, men utelämna vad de jämför med.

Den här stereon är mycket billigare …

  • Billigaren än vad?
Dessa är så mycket bättre ….på vad än vem?

Sammanfattningsvis utelämnar vi information när vi kommunicerar med varandra och vi fyller i med egen information för att skapa oss en förståelse.

Jag vill utmana dig att kommande vecka lyssna efter det utelämnade, lyssna efter det som finns mellan raderna och ställ en fråga till dig själv då och då:

– enligt vem?

Om svaret är enligt dig själv, fråga då efter mer information

Lycka till😊👍🏻

19 – Från vilken position lever du ditt liv?

Denna vecka skriver jag inte om en tankestil i sig utan om en modell som beskriver utifrån vilken position jag lever mitt liv. Vilken livsposition som är din och min utgångspunkt?

Modellen är hämtad från det psykologiska fältet, Transaktionsanalys(TA) och menar att vi redan som små barn formar övertygelser om oss själva och om människorna i vår omgivning.

Dessa övertygelser sammanfattas i modellen på följande sätt:

  1. Jag är OK
  2. Jag är inte OK
  3. Du är OK
  4. Du är inte OK

När vi kombinerar dessa påståenden om oss själva och andra får vi följande kombinationer, följande livspositioner.

  1. Jag är OK, du är OK
  2. Jag är inte OK, du är OK
  3. Jag är OK, du är inte OK
  4. Jag är inte OK, du är inte OK

Jag brukar likna dessa kombinationer vid fönsterrutor som vi tittar ut ifrån och som vi filtrerar livet igenom, de kallas inom TA för livspositioner.

Vilket fönster tittar du ut ifrån och upplever livet igenom?

Livspositionerna är en metod för att visualisera och göra det enkelt för oss att prata om våra olika grundattityder till livet, vilken attityd som är din och min grundattityd.

Med grundattityd och livsposition menar vi inom TA att det är en position som du är van vid och från unga år har valt att oftast agera utifrån.

Samtidigt som vi har en grundposition så ska det tilläggas att vi också byter position löpande under ett dygn, vi är inte statiska varelser utan varelser i ständig rörelse.

När vi väl har valt vår favorit-livsposition så är det som om att vi peggar upp vårt liv, för att få ”rätt”. Vi bäddar för att få landa in i vår valda livsposition på allehanda kreativa sätt.

Eget exempel – Jag är inte OK, du är OK

Jag agerar ibland utifrån livspositionen, Jag är inte OK, du är OK och denna livsposition bäddar jag då och då för att få landa in i, jag bäddar för att, enligt mitt tidiga barnbeslut, få ”rätt”:

– Det var väl det jag visste, jag är inte ok.

Jag jobbade tidigare på en arbetsplats och en person i arbetslaget hade en förmåga att klaga på arbetssituationen, klaga på arbetstider, klaga på chefen och främst klaga på det ”förbannade” CRM-systemet.

Den här specifika dagen, var jag upptagen med att skapa en powerpoint-presentation, jag var inne i min koncentrationsbubbla, jag var inne i zonen, när jag i ögonvrån skymtade personen ifråga komma gående emot mig med en min jag kände igen, han bar på ”Nu ska vi klaga minen”.

När han kom fram till mitt bord hade jag en knapp millisekund på mig att välja respons, skulle jag välja det invanda, min livspositions-respons eller skulle jag vara ärlig och säga det jag ville säga?

Jag ”valde” att respondera från min invanda livsposition, jag är inte ok, du är ok.

– Det är inte klokt vilket skitdåligt CRM-system vi har, alltså har de köpt detta på en loppis i Polen? … för att inte snacka om ledningen på detta bygge … de är helt galna … du skulle hört vad hen sa häromdagen …..

Jag blev spänd, svettig och andfådd och i min inre dialog med mig själv kände jag fullständig panik, jag måste bort ifrån den här personen, han slutar ju aldrig att klaga, herregud … jag måste hitta på något så jag kommer undan denna klagosång …min ordförståelse stängdes av, jag hörde bara ett klagande tonfall och lyckades till slut utbrista …. öh jag måste på toa …. jag sprang iväg till toaletten, jag låste dörren och andades ut och hoppades att han inte ska stå på andra sidan när jag öppnade dörren.

Jag landade in i känslan, jag är inte ok, han är ok

Enligt en studie där 1 000 män deltog visade det sig att män tillbringar sju timmar per år på toaletten – utan att ens göra toalettbestyr.

Eget exempel – Jag är OK, du är inte OK

Jag vaknar oftast i livspositionen jag är OK, du är OK, men när jag beger mig ut i Stockholmstrafiken med min bil, så byter jag livsposition väldigt snabbt.

Jag uppfattar Stockholmstrafiken från livspositionen Jag är OK, du är INTE OK.

Från denna livsposition känner jag en helt annan energi i kroppen än när jag agerar utifrån Jag är inte OK, du är OK, jag använder helt andra ord och har ett helt annat kroppsspråk.

När jag kör bil i Stockholmstrafiken uppfattar jag ofta livet som en kamp och jag anser att folk är dumma i huvudet och att de förmodligen köpt sitt körkort på någon loppis.

I min skyddade farkost lever jag ut denna livsposition och skriker och gormar, men jag är väldigt osäker på om jag skulle leva ut denna livsposition om jag mötte samma människor på ett café, eller vid närmare eftertanke är jag helt säker på att jag inte skulle utgå från samma livsposition om så var fallet.

Reflektion

Jag undrar om det är samma fenomen som vi ser när människor/internet-troll skriver elaka kommentarer på Facebook? De känner sig förmodligen trygga och skyddade framför sitt tangentbord och därför kan de skriva och uttrycka sig utifrån positionen jag är OK, du är INTE OK?

Evighetsloopen

En kommunikation som utgår från positionen jag är OK, du är inte OK kan aldrig leda fram till en förståelse för varandra, vi har dömt motparten utan rättegång och satt oss själva i överläge och detta skapar inte välvilja eller någon bra grogrund för förståelse.

En kommunikation som utgår från positionen jag är inte OK, du är OK kan inte heller leda fram till en god förståelse för varandra eftersom vi redan på förhand nedvärderat oss själva och vårt perspektiv och lägger en alltför stor vikt vid motpartens perspektiv.

Att kommunicera utifrån dessa positioner kan skapa en evighets-loop av mindre funktionell kommunikation.

Evighetsloopen

Jag är OK, Du är OK

Så om du nu har fastnat i denna evighets-loop av mindre funktionell eller dålig kommunikation, hur bryter du loopen och agerar utifrån livspositionen, Jag är OK, Du är OK?

Steg 1 – Äg din kraftzon

Äg dina Tankar, Känslor, Tal och Beteenden.

Äga sin kraft

Vad innebär kraftzonen?

Kraftzonen är en övning som är framtagen av Michael l Hall PhD, grundare av Neurosemantik.

Kraftzonen handlar om att bygga upp ett starkt tillstånd av ägarskap som du sedan applicerar på dig och dina krafter.

Dina krafter delas upp i dina inre krafter som är dina tankar och känslor samt dina yttre krafter som är ditt tal och dina beteenden.

När du har byggt upp ett starkt ägandeskap och applicerat det på dina krafter så skiljer du sedan på vad du är ansvarig för och gentemot.

Du ansvarar FÖR dig och dina krafter och du är ansvarig GENTEMOT dina medmänniskor och att för att säkerställa din del i en god och vuxen kommunikation.

Hur gör man rent praktiskt?

  1. Tänk på något du känner att du äger fullt ut och skapa tillgång till känslan av ägandeskap (Vissa tänker på sin Mobil, sitt liv, sin tandborste)
  2. För att skapa en kontrast mellan kraftlöst tillstånd och kraftfullt tillstånd, tänk på 2 situationer. Först en då du kände dig kraftlös, gå in i känslan och notera hur det är där, Släpp känslan och gå nu istället in i ett tillstånd då du kände dig kraftfull, ditt bästa jag.
  3. Var kvar i den kraftfulla känslan, notera och bli medveten om dina 2 inre krafter, dina tankar och känslor, bli också medveten om dina två yttre krafter din röst och ditt agerande
  4. Acceptera att du i detta tillstånd har kraft, du är kraftfull och känn det fullt ut. När du nu känner det fullt ut, tänk på den sak som du äger, känslan av ägandeskap, känn den känslan om dina tankar, känslor, tal och beteende när du är i ditt bästa jag, njut av känslan och förknippa den med ett ord eller en gest någonting som du snabbt kan associera med denna känsla, på så sätt har lätt tillgång till den när du vill.
  5. Testa nu av denna känsla mot den händelse när du var kraftlös och notera kontrasten, notera skillnaden, hur känns det?
  6. När du gjort övningen ett antal gånger så den sitter kan du kliva vidare och testa dina gränser kring dig själv och gentemot andra, utforska gränslandet mellan dig och någon annan och ta ansvar för din del

Läs mer om övningen på min vän, Per Heds blogg, Praktiskt Växande

Illustration av Kraftzonen

Steg 2 – Använd dina 5 friheter

När du har gjort övningen Kraftzonen och tränat på den och känner att du äger dina tankar, känslor, tal och beteenden och även har ansvar för hur du kommunicerar på ett bra och hållbart sätt med andra, så kan du ta nästa steg och använda dina 5 friheter som Virginia Satir tagit fram för att vara sann, kongruent och autentisk.

  1. Friheten att se och höra det som finns här och nu, istället för det som borde finnas, fanns eller kommer att finnas.
  2. Friheten att känna vad man känner, istället för vad man borde känna
  3. Friheten att säga vad man tänker och känner, istället för det man borde tänka och känna.
  4. Friheten att begära vad man behöver, i stället för att alltid vänta på tillåtelse
  5. Friheten att ta risker för egen del, istället för att välja att vara trygg och aldrig sätta båten i gungning

Läs gärna om de 5 friheterna som jag beskrivit utförligt i ett tidigare blogginlägg

Virginia Satir – En av mina stora förebilder

När du jobbar aktivt för att äga din kraftzon och använda dina 5 friheter så kommer du eliminera offermentalitet av alla de slag och vara autentisk och sann i din kommunikation och det skapar och helar relationer

18 – Vinna – Förlora, Vinna – Vinna

Nu har vi kommit fram till ännu en tankestil, nämligen Vinna – Förlora eller Vinna – Vinna

När vi människor interagerar i olika sammanhang, på jobbet, under semestern eller en familjespelskväll hemmavid så har vi olika fokus, energi och attityd kopplat till begreppet tävling.

Vilka ”glasögon” har du oftast på dig? Är det Vinna – Förlora eller Vinna – Vinna ”glasögonen”?

Denna tankestil är, precis som alla andra tankestilar, situationsberoende. Här följer några situationsfrågor som du kan fundera på:

  • Vilka ”glasögon” har du på dig på jobbet?
  • Vilka ”glasögon” har du på dig när du samarbetar?
  • Vilka ”glasögon” har du på dig när du är ute och cyklar?
  • Vilka ”glasögon” har du på dig när du kör bil?
  • Hur ofta tänker du på att komma fram före andra?
  • Hur lätt är det för dig att se andra människor som potentiella samarbetspartners?

Tävlingsinriktad – Vinna – Förlora

När du är långt ut på denna ände av skalan ser du livet genom en lins av tävlan och jämför dig ofta med andra.

Vem är bäst? Vem vann?, Vem förlorade?

Det finns en stark motivator att prestera och vinna när du upplever livet genom dessa ”glasögon”, det finns ett driv att visa folk att här är jag och jag är bäst.

Om du överanvänder detta driv, så kan du driva dig in i ensamhet och den berömda väggen, men välbalanserad får du mycket gjort

Eget exempel från min mors Yogaklasser

Min kära mor var yogalärare och höll varje vecka yogaklasser i Tyresö. Jag var ofta med på dessa klasser och ibland uppmärksammande jag att några av hennes deltagare var prestationsinriktade.

De ville göra övningarna bäst i gruppen och blev irriterade om de inte lyckades, jag och även min mor tror jag tyckte detta ibland var komiskt, eftersom det går rakt emot yogans grundidé som handlar om att lyssna in din egen kropp och göra övningarna för dig själv i din takt, därför brukade jag skämtsamt fråga efter klassens slut.

– Vem vann, Mamma?

Skratt brukade komma, men inte alltid från de tävlingsinriktade personerna som faktiskt ville veta vem som vann.

Min kära Mor i sin rätta miljö

Samarbetsinriktad – Vinna -Vinna

När du är långt ut på denna ände av skalan ser du livet och det du är med om genom en lins av samarbete och hjälpsamhet, du anser att delad glädje är dubbel glädje.

Hur kan vi alla trivas och njuta av denna händelse? Hur kan vi samarbeta och skapa ett nätverk som vi alla gynnas av?

Eget exempel som jag hämtat från Sofia, min fru

Min fru, Sofia, är en förebild för mig på många olika sätt och en av sakerna hon lärt mig är att se och fokusera på andra människors unika kvaliteter och få dem att växa.

Hon ser andras kvaliteter mer än de själva gör och har en förmåga att se hur de kvaliteterna kan hänga ihop med någon annans kvaliteter och hur de kan gynna varandra så att 1 + 1 blir 3.

Hon tänker i många situationer i livet att 1 + 1 = 3

När jag frågade henne hur hon gör detta på sitt jobb inom Svenska Kyrkan, svarade hon:

  1. Jag fokuserar på det resurser en människa har, det hon kan.
  2. Jag bortser eller helt enkelt skiter i det hon inte kan
  3. Sen matchar jag det som hon kan med en uppgift och så får hon börja där och vi utvärderar löpande tillsammans. Jag ger positiv feedback samt utvecklande feedback
  4. Utifrån feedbacken blir personen trygg med det hon bidrar med och upptäcker själv nya möjligheter att bidra ytterligare till arbetet.
  5. Detta skapar en atmosfär på jobbet av att alla ryms att alla har en plats, vi skapar då en Vinna- Vinna kultur.

Vilka egna exempel har ni kopplat till – Vinna – Förlora / Vinna – Vinna?

17 – Vilken värld väljer du att leva i?

Nu har vi kommit fram till ytterligare en intressant tankestil som handlar om hur vi använder vårt språk och hur våra ordval formar vilken typ av värld lever i, eller snarare väljer att leva i.

Lever du i en värld av nödvändighet, omöjlighet, önskan, möjlighet eller val?

Några frågor att fundera kring

Hur upplever du ditt arbete? Hur upplever du träning? Hur upplever du att äta? Hur pratar du om ditt arbete, som en nödvändighet, ett måste eller som någonting du väljer att lägga din tid och energi på? Hur tänker och pratar du om olika projekt som du har på gång? Är projekten möjliga eller omöjliga att genomföra?

Att leva i en värld av nödvändighet

Hur gestaltar sig ett liv levt utifrån nödvändighet?

Du lever förmodligen i en värld full av regler, måsten och borden. Du tycker det är nödvändigt att följa de regler som sätts upp, du måste följa de regler som sätts upp.

När du lever ditt liv som om det vore en nödvändighet så använder du troligen fraser som

  • Jag måste gå till jobbet
  • Jag måste städa
  • Jag måste betala räkningarna
  • Jag måste träffa mina vänner
  • Vi måste ha regler i familjen

Du lever troligen ditt liv som om det är en mängd rutiner som måste genomföras och du har inget annat val än att utföra alla rutiner. Du känner att du är fast i ditt liv och att detta är den lott du har fått.

Eget exempel

För 17 år sedan blev en del av min Bonusfamilj, det började fantastiskt, det var härligt att vara en stor familj, men ganska snart triggades känslor av utanförskap igång hos mig.

Jag tolkade vissa situationer som om jag inte var en önskad del i familjen. och när jag valde att tolka situationer på detta vis fick jag ett begär av att ”styra upp”, skapa regler för att känna en trygghet.

Jag ville från tid till annan skapa regler och ställa krav, troligen för att lugna ned mitt inre och skapa yttre ordning.

Jag försökte skapa en värld av regler, krav och måsten, men det gick inget vidare eftersom min familj inte ville leva enligt mina regler och måsten.

Att leva i en värld av omöjlighet

Hur gestaltar sig ett liv levt utifrån omöjlighet?

Du lever förmodligen i en värld full av begränsningar. Du kanske till och med lever i en värld full av förbud. Det där är inte tillåtet, det där är omöjligt, du kan inte.

Eget exempel

Jag har en bekant som tänker många omöjlighets-tankar, han har valt att leva i en värld av omöjlighet. Denna person tänker inte bara i omöjlighet han ser dessutom glaset som halvtomt, så han lever i en pessimistisk värld av omöjlighet.

Nyligen ville personen att han och hans grannar skulle demonstrera mot en väg som skulle byggas i det område där han bor. Han gick omkring i grannskapet och försökte få folks påskrifter för att sätta stopp för bygget, men efter en timmes ”omöjligt” arbete med detta, gav personen upp och suckade

– Det är som vanligt ingen som bryr sig, det är omöjligt att engagera folk för någonting överhuvudtaget.


Omöjlighet/Förbud inom Transaktionsanalys

Detta är ett utvik som egentligen inte hör till den tankestil jag skriver om, men jag tycker att Mary och Bob Gouldings förbud adderar värde till texten.

Ordet omöjlighet tycker jag indikerar att vi kanske har interna förbud.

Inom Transaktionsanalys(TA) hävdar man att det finns 12 primära förbud, som skapar en känsla av omöjlighet och begränsning.

Förbuden ”installeras” i tidig barndom i ordlös ålder. Förbuden talar om vad du som barn INTE får göra och hänger sedan ofta med som diffusa känslor upp i vuxen ålder.

När du i vuxen ålder agerar emot dina inre förbud så kommer du att känna dem i kroppen, kanske i form av ytlig andning, spänningar och snabbare hjärtrytm.

Mary och Bob Gouldings 12 förbud (läs mer om dem på Stefan Sandströms Blogg):

  • Du får inte finnas till (Du får inte existera)
    • Barnet har dragit slutsatsen att jag är i vägen, jag förstör för mina föräldrar, det hade varit bättre om jag inte fanns
  • Du får inte vara den du är
    • Barnet har dragit slutsatsen att den jag är, ex. det kön jag är inte är bra, jag borde vara någon annan
  • Du får inte vara barn
    • Ofta har det äldsta syskonet i barnaskaran detta förbud, eftersom de förmodligen fick i uppgift att ta hand om sina yngre syskon
  • Du får inte bli vuxen
    • Föräldrarnas värde ligger kanske i att de är föräldrar och därför blir deras värde hotat om barnet faktiskt växer upp.
  • Du får inte lyckas
    • Låt säga att din förälder inte fick de bästa förutsättningar som barn, de kanske inte hade någon som stöttade dem att bli sitt bästa jag inom ett visst intresse. Då kanske dn förälder ger dig de bästa förutsättningarna för att lyckas, men på ett ordlöst plan ger budskapet, du får inte lyckas. Du som barn snappar upp detta budskap och ser till att misslyckas. 
  • Du får inte göra någonting
    • Har du extremt risktänkande föräldrar så kan detta förbud ankras in i tidig ålder och lägga band kring ditt agerande.
  • Du får inte vara viktig
    • Om dina föräldrar var avvisande och på ett plan inte tyckte att du var viktig så kan detta förbud vara aktivt, 
  • Du får inte tillhöra
    • Min mor hade ett narrativ där hon berättade att hon inte fick bo med sin mor och sina syskon utan med sin mormor och att hon var väldigt nära att bli bortadopterad, detta gav henne förbudet Du får inte tillhöra som jag sedan snappat upp.
  • Du får inte vara nära
    • Min farmor och farfar var inte mycket för fysisk kontakt och att krama dem var som att krama två tallar, detta har gjort att jag ibland har svårt för närkontakt och kramar.
  • Du får inte vara frisk (Psykiskt frisk)
    • Du som barn kanske inte fick så mycket uppmärksamhet av dina föräldrar förutom när du var sjuk, detta kan ha installerat förbudet, Du får inte vara frisk. Du kanske hade en psykotisk förälder och din enda möjlighet att få uppmärksamhet var att bete dig ännu ”galnare”. 
  • Du får inte tänka
    • Om en förälder konsekvent föringar sitt barns tankar och resonemang kan installera detta förbud.
  • Du får inte känna
    • Det kanske finns ett förbud i familjen mot att känna känslor.

Att leva i en väld av önskan

Hur gestaltar sig ett liv levt utifrån önskan?

Du lever förmodligen i en värld där du längtar och önskar dig saker. Du vill ha massor av saker, tänk om du kunde få det eller det, wow?

Du som lever i en värld av önskan kommer troligen agera som en visionär, Du vet tydligt vad du vill och vad du önskar i livet. Du blir motiverad av dina visioner och har förmodligen ett tydligt varför som driver dig i vardagen.

Drömmar, målbilder och önskningar är vanliga i ditt liv. Blir du för orealistisk i dina önskningar så kan det leda till att du blir besviken och frustrerad eftersom det inte blir som du önskar.

Eget exempel

Jag minns när jag och min bästa kompis var i 16 års åldern, vi var hopplösa drömmare.

Vi drömde om att få varsin tjej, vi tittade frekvent i skolkatalogen och drömde oss bort till en annan värld, till en värld där vi var skolans populäraste killar.

Vi släckte ned lamporna mitt rum och satte på Scorpions – ”Still lovin you” på stereon och drömde oss bort. Vi drömde att vi dansade tryckare med den tjej som vi för närvarande var mest kär i.

Vi levde i en värld av önskningar och kanske även en värld av omöjlighet. Hur skulle jag kunna träffa en tjej?.

Att leva i en värld av möjlighet

Hur gestaltar sig ett liv levt utifrån möjlighet?

Du lever förmodligen i en värld full av möjligheter där du tänker att du klarar av det mesta, hur svårt kan det vara? Allt är ju möjligt.

Du har en sann optimistisk inställning till livet, jag kan, jag skulle kunna, jag har massor av möjliga alternativ.

Du gör förmodligen det du vill och letar ständigt nya möjligheter för att utvecklas.

Eget exempel

När jag var 25 år så hade jag ett band som hette SoulSpirit och vi var under en period heta. Jag skrev alla låtar och spelade gitarr och vi hade många spelningar på söder i Stockholm. Jag hade en stark känsla av att allting är möjligt, det är bara en tidsfråga innan vi kommer att bli kända och leva på vår musik.

Jag hade denna känsla under en kort, men härlig period. Det kändes som om allting gick vår väg och det var en härlig värld att leva i.

Skiva som vi spelade in med SoulSpirit – Bilden föreställer Gösta som var frekvent besökare på Söders barer på 1990 talet

Att leva i en värld av valmöjlighet

Hur gestaltar sig ett liv levt utifrån val?

Du lever förmodligen i en värld där du väljer och beslutar. Du pratar i termer av att du har valt att leva på ditt sätt och du kan välja att leva på ett annat sätt om du vill.

Du känner att du har möjlighet att välja och följa din intention och göra det du vill.

Eget exempel

När jag gick min första NLP utbildning 2014 så öppnades dörren till en värld av val.

Jag lärde jag mig vikten av att sätta mål och ladda dem med mening och intention. Jag lärde mig att ensam är INTE stark, utan att jag behöver och vill ha coaching, stöttning och en ansvarspartner.

Jag lärde mig att agera och göra det som krävs för att ta mig dit jag vill.

En värld av val är inte alltid lätt att leva i, men det är en värld där du leder dig själv och väljer att inte vara ett offer för omständigheterna utan istället ta ansvar, äga dina tankar, känslor, tal och beteenden och välja vad du lägger din tid på.

Vilken värld lever du i och vilken vill du leva i?

Kartan av verkligheten – Film

Jag har vissa av er vet beskrivit din och min unika karta av verkligheten i 13 olika blogginlägg sedan den 10 december 2020.

Nu vill jag för er som inte bara vill läsa text utan också se bilder och höra ljud, berätta om din och min karta av verkligheten genom denna film, håll till godo.

16 – De stora penseldragen eller skruv & mutter?

Nu har vi kommit fram till nästa tankestil: Global – Detalj

Hur hanterar vi människor information på olika sätt?

När vi tänker, kommunicerar och lär oss saker så börjar vissa av oss med helhetsbilden för att sedan ta sig nedåt i detaljernas värld, medans andra först vill ha kännedom om detaljer för att sedan sakta men säkert bygga upp sin förståelse för helheten.

Global – Detalj (Tankestil nr 3 i Figuring out people)

Detta ger oss två riktningar att tänka och resonera, Deduktivt tänkande som börjar från helhetsnivå och resonerar sig ned i detaljer

du ser skogen men inte träden.

Induktivt tänkande, som börjar från detaljnivå och bygger sin förståelse för helheten

du ser inte skogen för alla träden.

Tankestilar är situationsberoende

I vårt språk använder vi ofta fraser som, han ÄR si, eller hon ÄR så, detta leder tyvärr till att vi ofta kategoriserar och sätter etiketter på varandra istället för att vara nyfikna på hur just du tänker och känner i just den här situationen.

En av de aspekter som jag gillar med tankestilar är att de skiftar beroende på situation. Om jag exempelvis i en situation använder mig av tankestilen induktivt tänkande kan jag i nästa situation använda mig av deduktivt tänkande.

Vilka frågor kan vi ställa för att ta reda på hur en person tänker i en viss situation?

Dr Michael l Hall och Bob Bodenhamer rekommenderar i sin bok, Figuring out people, två frågor:

– Vad vill du veta först när du hör om någonting nytt? (Helhetsbilden eller detaljer?)

– Om vi skulle arbeta tillsammans i ett projekt, vad är viktigt för dig att veta först då, helhetsbilden eller vill du ha alla detaljer?

När jag köpte båtStora penseldragen först, det deduktiva tänkandet

Jag och min familj flyttade för några år sedan till Hässelby Strand till en fantastisk etage-lägenhet med utsikt över Mälaren.

När vi flyttade in och såg alla båtar som åkte fram och tillbaka på Lambarfjärden så väcktes min lust att själv ha en båt. När grannen, en dag, frågade mig om jag ville köpa hans båt, så behövde inte jag någon betänketid alls för att fatta ett beslut, jag köpte båten dagen efter.

Jag var väldigt nöjd med mitt köp …. i en månad, då började motorn krångla och den inte bara krånglade, den gick sönder.

Motor-%?&##

Jag tvingades nu ned i detaljernas värld, jag studerade sprängskisser över motorn. Jag köpte motordelar på nätet, jag skruvade isär motorn och renoverande den och idag 2 år och oändligt många detaljer senare använder vi båten och är nöjd med den.

I detta beslut använde jag mig av deduktivt tänkande, jag tänkte först på helheten innan jag tog mig ned i detaljernas värld.

När jag skulle besluta mig för ett samarbete – Detaljerna först, Det induktiva tänkandet

Jag fick alldeles nyligen en fråga om jag vill köra en kurs tillsammans med en vän i Dalarna, Wow vad kul var min första tanke och jag tackade i princip ja på stående fot.


Innan jag berättar vidare vill jag tillägga att jag ofta i mitt liv har tackat ja till saker utan närmare eftertanke, och ofta efteråt haft en malande oroskänsla i magen.

Jag har plockat upp från mina viktiga vuxna att det är superviktigt att vara tillags och att det är negativt att uttrycka egna behov.

Jag har värdesatt tankestilen att se till helheten precis som min far – Jag har precis som han tänkt att de som månar om detaljer är ”om sig och kring sig” det vill säga de är ”krångelpellar”.

Därför har jag ofta tackat ja till saker utan att fråga så många detaljfrågor …. Nu har jag upptäckt att det är det jag egentligen vill. Jag behöver detaljer för att fatta ett bra beslut.


Tillbaka till exemplet: När jag en stund senare skulle gå och lägga mig för att sova kom alla detaljfrågor som ett brev på posten och pockade på min uppmärksamhet. Detaljfrågorna påverkade min sömn. Jag låg sömnlös till 2 på natten och ältade dessa frågor i min tankeverksamhet …

  • När kommer kursen hållas
  • Hur ska vi sköta fakturering?
  • Hur ska vi resa dit på ett coronasäkert sätt?
  • Var kommer kursen hållas?
  • Hur gör vi för att corona anpassa utbildningen?
  • Vilka säkerhetsåtgärder vill jag ha?
  • Jag vill att alla ska ha visir i kurslokalen
  • Jag vill att vi är noga med hur vi corona-anpassar utbildningen
  • Vilka ska gå kursen?
  • Vad kommer den kosta?
  • Vad är min roll under kursen?
  • Vad är min väns roll?
  • Hur ska vi bo när vi är där?
  • Vad är viktigt för mig när vi kör kursen?
  • Vilka delar av kursen ska jag köra?

Jag insåg efter den sömnlösa natten att jag i situationer som denna vill veta många detaljer för att kunna fatta ett bra, tryggt och väl övervägt beslut som känns bra i magen och att det är ok att vilja ha detaljer.

Ytterligare en tankestil … Abduktivt tänkande

Tänk er Abduktivt tänkande som den grå symbolen som kan gå åt alla håll samtidigt.

Vissa människor tänker och resonerar i vissa situationer mer med hjälp av liknelser och metaforer än att tänka och resonera induktivt eller deduktivt. De förstår någonting nytt genom att jämföra det med någonting bekant som de redan förstår – Skogen är ju precis som ett familjesystem, varje del är beroende av de andra delarna.

Gregory Bateson (Kommunikations & Systemteoretiker) beskrev detta tankesätt som Abduktivt tänkande, istället för att tankemässigt röra sig horisontellt på en skala mellan de stora penseldragen på global nivå till skruvar & muttrar på detaljnivån, så rör man sig i tanken sidledes. Abduktion dyker upp i slogans, ordspråk, berättelser, myter och liknelser.

Mycket av Batesons kreativa tänkande hade sitt ursprung i Abduktivt tänkande och att världen eller i alla fall hans värld INTE ALLS kunde separeras i fristående detaljer utan hänger ihop i otaliga system.

(OBS Det finns fler definitioner på Abduktivt tänkande och detta är Batesons, Halls & Bodenhamers definition)

Citat: Gregory Bateson

Varför kan tankestilar vara intressant att ha kännedom om?

Att lära sig mer om tankestilar har gjort att jag förstår mig själv bättre och inte klankar ned på mig själv för att jag tänker och resonerar på ett visst sätt i en viss situation, jag har skapat en sundare inställning till mig själv

Dessutom har jag verktyg för att förstå andra människor bättre, jag har mer fördrag med dem om de tänker och resonerar annorlunda än mig i vissa situationer, jag kan till och med uppskatta det och bli nyfiken på deras perspektiv i situationen.

Att lära sig tankestilar gör att du kan prata samma språk som de du möter och på så sätt öka din chans att relatera på ”rätt” sätt med en person i en viss situation, detta är en av nycklarna till att skapa och hela relationer.

Hur kan jag träna på tankestilen Global – Detalj (Metaforer)?

Du kan träna på denna tankestil genom att prata om ett ämne med en vän och se var på skalan mellan global och detalj ni börjar er diskussion och träna på att röra er tankemässigt mellan de olika nivåerna.

Exempelvis om jag skulle beskriva var jag befinner mig just nu och börja på detaljnivå och ta mig upp till global nivå.

  • Jag befinner mig i farfars stol som han köpte 1940.
  • Jag befinner mig i Gammelstugan
  • Jag befinner mig i Segersta
  • Jag befinner mig i Bollnäs kommun
  • Jag befinner mig i Hälsingland
  • Jag befinner mig i Norrland
  • Jag befinner mig i Sverige
  • Jag befinner mig i Europa
  • Jag befinner mig på Norra halvklotet
  • Jag befinner mig på Tellus
  • Jag befinner mig i vårt Solsystem

Träna på att röra dig upp och ner i abstraktionsnivåer och möt människor där de är i skalan mellan detalj och global sortering.

Du kan också träna på abduktivt tänkande genom att tänka sidledes i metaforer, och egentligen röra dig flexibelt upp och ned och åt sidan samtidigt, för er som vill veta hur kan titta på Gregory Bateson dokumentären – ”An ecology of mind

  • Jag befinner mig i farfars stol som han köpte 1940
  • 1940 var vi mitt i ett brinnande andra världskrig
  • Det var många som drömde om att få fred och lugn och ro
  • Tänk vad skönt att få lugn och ro och vara på ett spa och läsa och njuta
  • Jag bor en gång per år på Nynäshamns Spa och sätter mina årsmål
  • Tänk att ha ett skönt ställe att fundera kring framtiden på och skapa sin riktning för livet
  • Vilken riktning i livet har du?

Träna gärna på att vara flexibel i ditt tänkande och möta andra människor där de är eller som Shelle Rose Charvet säger, möt människor på deras busshållplats och sedan ta med dem dit du vill.

15 – Mycket snack och mycket verkstad?

Vi fortsätter på temat tankestilar och har nu nått fram till Nr 27 i Michael Halls och Bob Bodenhamers bok, ”Figuring out people”

Reflektiv – Aktiv (Tankestil nr 27 – Somatisk respons)

Denna tankestil kan illustreras via en skala från att vara inaktiv via reflektiv, aktiv till reaktiv.

Denna tankestil handlar om att vi människor processar information olika snabbt och responderar olika snabbt. Vissa responderar snabbt och kvickt utan betänketid och har i vissa givna situationer en aktiv tankestil.

De som har en aktiv tankestil agerar så fort de har tänkt på en sak, de vill inte fundera, de vill agera. De personer som har denna tankestil som en drivande och genomgående tankestil tänker ofta om sig själva som ”doers”.

De får saker att hända, de är ofta entreprenörer och de skapar ofta sin verklighet och ibland kan det bli fort och fel, men det händer i alla fall saker. De tar tjuren vid hornen.

Fort och fel

Du kan höra denna tankestil i deras tal, de har ofta korta meningar som innehåller många verb: Nu kör vi, gör bara gör, varför vänta, nu, på en gång, får det överstökat, ta initiativ, vad väntar du på?

De är ofta otåliga och talar fort och rör sig mycket och klarar inte av att sitta still allt för länge.

När denna tankestil överanvänds så blir de överaktiva, de tänker inte alls, de hoppar direkt in och bara kör, de agerar, de har en impulsiv och reaktiv tankestil.


Andra människor hanterar information långsammare och mer eftertänksamt och har i vissa situationer en reflektiv tankestil.

De som befinner sig på denna ände av skalan vill tänka igenom saker innan de agerar, de gillar inte fort och fel. Att fundera och reflektera och planera innan de agerar är någonting som dessa personer gillar.

De gillar att tänka igenom eventuella risker och vara på säkra sidan innan de agerar.

Du kan känna igen de personer som har denna tankestil på deras ofullständiga meningar, verb som görs om till substantiv, långa och invecklade meningar. De analyserar och behöver eller måste förstå innan de agerar.

Vanliga ord och fraser är: låt oss tänka på detta, nu när vi har analyserat detta så …, vi kanske ska överväga att …,

Längst ute på extremen av denna tankestil hittar vi dem som inte tänker just så mycket alls, det händer liksom ingenting de prokrastinerar och skjuter upp, de är inaktiva.

För att ta reda på var i skalan som du befinner dig mestadels av tiden så kan du fundera på följande frågor.

  1. När du är i en grupp, agerar du snabbt och tar kommandot eller gör du en detaljerad analys av alla om och men innan du agerar?
  2. Hur hanterar du vanligtvis när du ställs inför någonting nytt och okänt?
  3. Hur gammal var du när du började tjäna egna pengar? (Roger Dawson har frågat denna fråga i hundratals jobbintervjuer och hittat en korrelation mellan att vara ung och tjäna ihop sina egna pengar och att ta mer initiativ och se mer möjligheter än nödvändigheter)

En episod när jag var ung får tjäna som exempel

När jag och min bästa kompis var i 18 års åldern var vi riktiga drömmare, vi funderade ofta över de stora frågorna i livet, finns Gud, vad är meningen med livet, vi kunde sitta i bilen och diskutera till klockan blev 3 på natten och ofta kom vi fram till att det kan vara på ena eller andra sättet, det fanns inga tydliga svar på vad som var rätt och vad som var fel.

En kväll hade vi varit i Tyresö Centrum och vandrat runt och diskuterat och funderat över livets alla gåtor. Vi pratade om att vi hade kompisar som kanske egentligen hade rätt, eller hade de fel, det kunde vara på båda sätt. Oavsett så gick vi där och funderade på om de som bara agerade, drack, raggade tjejer, slogs och levde utan att tänka, tänk om de hade rätt?

Vi funderade och funderade och helt plötsligt hörde vi en bil som körde riktigt fort och tutade och tvärnitade precis vid oss, det var våra reaktiva kompisar som körde sin flakbil i 100km i timmen på en 50 väg och de sa bara hoppa upp på flaket … vi hann inte fundera, vi hoppade upp på flaket och iväg bar det i 100 km i timmen och vi gapskrattade och sedan släppte de av oss och vi återtog vårt funderande …. vad hade precis hänt?

Ett sätt att förklara vad som hänt var att en reflektiv på gränsen till inaktiv tankestil hade mött en aktiv på gränsen till reaktiv tankestil och kombinationen var härlig

Vilken ände på skalan känner du mest igen dig?

14 – Tankestilar – Ser du vad jag känner?

Härligt, nu har vi kommit en bit in på upptäcktsresan av vår karta av verkligheten och nu är vi framme vid våra olika tankestilar och det är ett ämne som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Tankestilar är enkelt uttryckt ett sätt att förklara våra mänskliga olikheter på.

Det finns mängder av olika förklaringsmodeller för att förstå våra olikheter. Vi människor har försökt förstå oss själva och andra i alla tider, Astrologin är exempelvis en urgammal kunskap som förklarar hur stjärnornas position vid vår födelse påverkar oss och våra egenskaper.

Astrologi

Auyrveda är en minst 7 000 år gammal indisk hälsovetenskap, som betyder ”kunskap om livet” och innehåller bland annat förklaringsmodeller över våra kroppstyper, Vata, Pitta och Kapha.

Den Grekiska filosofen, Empedokles, förklarade människans olikheter och olika temperament som knutna till varsin kroppsvätska, sangviniskt (blod) kännetecknar ett livligt och sorglöst temperament, koleriskt (gul galla) ett hetsigt temperament, flegmatiskt, (slem) ett trögt och sävligt temperament och melankoliskt (svart galla) ett känsligt och djupsinnigt temperament.  

Femfaktorsteorin/Big five/OCEAN (Kärt barn har många namn) är ytterligare en intressant modern förklaringsmodell som beskriver fem olika mänskliga drag som särskiljer oss människor I denna teori har men sett störst olikheter på följande skalor av Öppenhet, Samvetsgrann, Extraversion/Extrovert, Tillmötesgående, Neurotism.

Jag har landat in i att vår omvärld är så komplex att vi inte kan förstå den fullt ut, eftersom vi är i den och en del av den, jag tror också att vi människor är så komplexa att vi inte ryms i en modell och att alla modeller egentligen är falska eftersom det just är en modell.

Modellen är aldrig verkligheten, meny är inte maten, skissen är aldrig motivet, ritningen till en byggnad är inte byggnaden och vår karta av verkligheten är inte verkligheten.

Trots att en modell inte är verkligheten kan en förklaringsmodell ändå ge mig någon slags trygghet, någonting att hålla mig i när min hjärna söker svar, och försöker förstå och navigera i verkligheten och en av de bästa modellerna jag har funnit är just, Tankestilar.

Min lärare och mentor, Dr L Michael Hall, har skrivit en mycket intressant bok om tankestilar, tillsammans med Bob Bodenhamer, Figuring out people.

Michael och Bob kategoriserar i boken våra olika sätt att tänka på i fyra huvudkategorier

  1. Kognitiva tankestilar (Hur vi tänker)
  2. Emotionella tankestilar (Hur vi känner)
  3. Konativa tankestilar (Hur vi väljer)
  4. Semantiska tankestilar (Hur vi skapar mening)

Våra tankestilar fungerar som varseblivnings/perceptuella filter som hjälper oss att sila ut det viktiga i bombardemanget av sinnesintryck. Vi silar enligt Michael och Bob alltså ut information mentalt, emotionellt, konativt (hur vi väljer) och semantiskt (hur vi ger mening till våra intryck)

Tankestilarna kallas Metaprogram i boken eftersom de äger rum ”Meta” till, eller ovanför de primära upplevelserna. Vi tänker om våra upplevelser, vi känner om våra upplevelser, vi väljer baserat på våra tolkningar av våra upplevelser och vi ger mening till våra upplevelser.

Kognitiv-Tankestil nummer 1 – Representationsfilter

Jag tänker börja beskriva det första Metaprogrammet i boken ”Figuring out people”, Representationsfilter.

Vi människor går om kring från dag 1 som mänskliga dammsugare av intryck, tänk dig ett lite barn, se det fram för dig, vad gör det lilla barnet?

Barnet smakar på sin omgivning, det upptäcker sin omgivning, de tar in information via sina fem sinnen och det fortsätter vi med hela livet, vi tar in massor av information via vår syn, hörsel, känsel, lukt och smak.

Om det nu är så att vi tar in information via våra fem sinnen, hur gör vi då när vi plockar fram ett minne och minns, hur tänker vi på minnen?

Vi återpresenterar våra minnen inom oss på samma sätt som vi tar in dem, via bilder, ljud, känsel, lukt och smak, det är som om vi har en inre biograf där vi åter-representerar och visar upp minnen och fantasier för oss själva, det bildar grundstrukturen i våra tankar.

Sedan har det visat sig att vi människor i olika kontexter och sammanhang har olika lätt att se minnesbilder, höra ljud inom oss, eller känna inre känslor, det är som om vi har tränat olika mycket på de olika sinnes-kanalerna.

Men hur tar detta sig uttryck i verkliga livet och vem bryr sig?

Jag tänkte beskriva ett exempel på hur Metaprogram 1 – Representation kan visa sig i vardagen hos familjen Olsson i kontexten ”att renovera”.

När min fru visualiserar en renovering men jag känner inte igen mig

Min fru är väldigt väldigt duktig på att se bilder inom sig i renoveringssammanhang och hon kan se hur vårt kök kommer se ut när allting är färdigt, medans jag inte ser någonting på min inre biograf, jag känner mer på min inre biograf och jag känner ett starkt obehag inför en stundande renovering med en massa oljud och jobbiga känslor.

Här krockar vi i vår kommunikation, när hon pratar med mig har hon en tydlig bild i sitt huvud av vårt färdigrenoverade kök, medans varje ord hon säger bygger på min känsla av oljud och jobbiga känslor.

Även fast ordutbytet för någon annan säkert låter vettigt och helt förståligt så pågår helt olika saker på våra inre biografer, därför har min fru börjat rita på papper för mig vad hon ser i sitt inre och detta gör att jag kan förstå hennes inre bild samtidigt som jag börjat förklara vilka känslor av obehag jag spelar upp i mitt inre och att jag förstärker det med en ljudmatta av renoveringsljud och obehagliga minneskänslor från våra tidigare renoveringar när jag nästan gick in i väggen av utmattning.

När vi förstår vad som pågår i våra inre och vilka ord som triggar oss så har vi närmat oss varandra, vi kan nu kommunicera om renoveringar på ett mycket mer effektivt sätt än innan.

Så vad har hänt?

Innan vi började med att berätta om våra respektive inre bilder, ljud och känslor, utgick vi till 100% från vårt respektive perspektiv och lyssnade inte in vad den andre faktiskt berättade.

Vi landade mer in i att den andre inte förstod, var trögtänkt och dum och vi skapade en konflikt istället för att kommunicera tydligt och klart och vara nyfikna på varandras inre tankestilar.

När du är nyfiken på din medmänniskas sätt att re-presentera minnen eller fantasier i sitt inre, din medmänniskas sätt att tänka, då ökar sannolikheten för samarbete, förståelse och harmoni.

13 – Vad har Kungliga Svenska segelsällskapet med KISS att göra?

Nu har vi kommit till en intressant del av vår karta av verkligheten, våra filter.

Vi tar in information via våra sinnen och redan där sker en förvrängning av verkligheten, våra sinnen har sina begränsningar vilket innebär att vi inte kan ta in allting som finns i verkligheten, vi är inte fysiskt kapabla till det.

Våra sinnen filtrerar alltså ut viss frekvens av data till oss och sedan hjälper vår kultur och våra medier oss att ytterligare sålla ut vilken information som vi får tillgång till.

Utöver våra sinnen, kultur och media har vi framförallt våra egna unika och inlärda filter. Jag har under de senaste sju blogginläggen beskrivit hur vi från födseln fyller vår karta av verkligheten med innehåll.

Vi fyller våra kartor bland annat med hjälp av våra familjeträd, förebilder och våra egna minnen och denna information hjäper oss att filtrera ut och fokusera på det som är viktigt för just oss.

Filter: Utesluta/Fokusera, Förvränga och Generalisera

Okey vi filtrerar ut vår information från vår omgivning, men hur?

Vi tänker oss inom Neurosemantik att vi filtrerar ut vår verklighet på först och främst på 3 olika sätt:

  1. Vi utesluter viss information och i och med det fokuserar vi på annan information.
  2. Vi förvränger verkligheten genom att förstora vissa saker och förminska andra. Detta filter är oerhört viktigt för vår kreativa förmåga.
  3. Vi generaliserar och kategoriserar för att förenkla och spara vår tankeenergi.

Jag brukar tänka att det är som att vi människor går omkring med olika och helt unika glasögon. Dessa glasögon filtrerar ut vårt unika och inlärda perspektiv av världen. Trots att vi har ett helt unikt perspektiv så är det oerhört lätt att tänka att saker och ting är ju självklart, att det är sunt förnuft, när vi egentligen filtrerar ut våra helt unika världar och det som är självklart för dig är inte alls självklart för mig.

Detta leder till att vi faktiskt behöver vara nyfikna på varandra, nyfikna på andras sätt att filtrera ut sin verklighet. Vad såg, hörde och kände du där och då?

Vad filtrerade jag ut som 17 åring?

Jag minns när jag var 17 år och mina största intressen i livet var, tjejer och KISS (Rockbandet för er som kanske undrade :-)).

KISS hade inte varit i Sverige sedan 1984 och jag som blivit ett fan strax efter deras konsert i Stockholm 1984, hade ännu inte sett dem. Jag hade knappt sett rörliga bilder förrän nu 1987 när Videon ”KISS Exposed” hade kommit och i och med det var jag i sjunde himlen, rörliga bilder på KISS i smink, wow!

… men när skulle de komma tillbaka till Sverige igen, när skulle jag få se dem på riktigt? Längtan var oerhörd

De glasögon som jag som 17-åring hade på mig för det mesta var mina KISS glasögon, jag och min tremänning delade detta fanatiska intresse och vi vandrade ofta runt i obskyra skivbutiker i Stockholm och fokuserade endast på bokstaven K och där letade vi bootlegs, USA-pressar, udda singlar och specialutgåvor och vi längtade …. till den dagen när vi skulle få se våra idoler live, men när kommer de?

Detta fanatiska intresse gjorde att jag filtrerade ut de flesta nyheter i tidningar och medier som handlade om KISS. Jag förvrängde även ord som liknade KISS, exempelvis så fick denna logga (Kungliga Svenska Segel Sällskapet) mig att fullständigt gå i taket och pulsen rusade …

… det stod nästan KISS, wow jag var i sjunde himlen och längtade ännu mer tills jag skulle få se bandet live, se deras logga blinka, höra musiken som var soundtracket till mitt liv, känna stämningen på en konsert, känna doften av rök … men när? De kommer ju aldrig till Sverige tänkte jag, när ska jag få se en konsert?

För mig var musik = KISS, jag lyssnade inte på någonting annat. Musik hade jag generaliserat till KISS

Vad fokuserar du på i ditt liv?

Vad har du fantiserat, förvrängt, förstorat, förminskat i ditt liv?

Vilka förenklingar och generaliseringar bär du på?

I några av de kommande blogginläggen kommer jag att fokusera på tankestilar som är en fördjupning av och detaljerande av våra filter ….