fbpx

38 – Mål och din strävan efter att uppnå mål

Jag pratade med min käre far härom dagen och han berättade om när han arbetade på Ericsson under 80-talet och de inför det kommande året skulle träffas för att gemensamt ta fram mål.

Min far berättade att han älskade att delta på dessa events eftersom de höll till på fina kursgårdar, bjöds på god mat och bastumöjligheter.

Det min far INTE gillade var målsättnings-arbetet och han uttryckte det så fint …

– ”Nu skulle man krysta fram något mål igen för att göra cheferna nöjda”

Han gillade helt enkelt inte denna typ av målsättningsarbete, han gillade endast att göra det han blev tillsagd och jobba på.

Tankestil/Metaprogram – Målsträvan

Michael L Hall PhD har i sin bok – “Figuring out people” beskrivit 60 olika tankestilar och en av dessa tankestilar, handlar om sättet vi tänker kring mål.

Michael beskriver 3 olika sätt att tänka kring mål på

  1. Skeptisk till mål
  2. Optimerar vägen fram till mål
  3. Perfektionistisk syn på mål
Meta program #40 in Figuring out people – Michal L Hall

Skeptisk till mål

De personer som tycker det är jobbigt att “krysta fram” mål och kanske även jobbigt att sträva efter att uppnå mål, kommer reagera på liknande sätt som min far gjorde i det inledande exemplet, de kommer reagera med tvivel, skepticism och troligtvis få en negativ känsla innan de ens börjat ta fram några mål.

De som befinner sig på denna ända av skalan gillar helt enkelt inte att hålla på med mål, de tror inte på att sätta mål.

Varför ska man hålla på och fundera på framtiden, det blir ju ändå som det blir.

Michael har i den senaste uppdateringen av denna tankestil nämnt att de som är skeptiska till mål i många fall är utbrända perfektionister som tappat tron på mål.

Optimerar vägen till mål

De som befinner sig i mitten av denna skala gillar att sätta mål, gillar att bryta ned sina mål i delmål, de vill uppleva små segrar på vägen mot det stora målet.

Vanligt bland dessa människor är att de tycker om själva processen att ta sig mot mål och att den nästan är lika kul som slutmålet.

De sätter inte bara ett slutmål utan också delmål samt mål på exempelvis:

  • Hur kul de ska ha på vägen,
  • Vad de ska lära sig
  • Hur de ska jobba på relationerna i gruppen

De är helt enkelt oerhört kreativa i målprocessen och tycker den i sig är kul och kreativ.

Visa källbilden
Bob Bodenhamer som är medförfattare till boken “Figuring out people”
Säger om denna position skalan:

– When planning a vacation, enyoy the packing as much as the actual vacation”

Denna position på skalan kan förstås som det mesta i livet överdrivas. OM vi exempelvis antar en överdrivet positiv och tillåtande attityd kring målprocessen kan det bli så att vi skapar alltför lätta mål som saknar en riktig utmaning vilket i sin tur leder till att vi inte plockar de allra bästa och mest effektiva beteendena i strävan mot att nå mål.

Perfektionistisk syn på mål

När vi i målprocessen söker perfekt utformade mål som är formulerade helt klanderfritt enligt SMART modellen eller någon annan målmodell är det troligt att vi arbetar utifrån denna position på skalan.

När du anammar det perfektionistiska synsättet på mål och strävan mot mål så kommer du aldrig vara helt nöjd med ditt målarbete eller din prestation, det finns alltid någonting du kunde gjort bättre och det finns alltid någonting som dina kollegor kunde gjort bättre.

De som befinner sig här på skalan sätter ofta sina mål orealistiskt högt vilket leder till en konstant känsla av frustration.

Du ser slutmålet som det enda som ska uppnås och räknar bort triviala saker som att ha kul på vägen.

Kraven på att nå de högt satta målen gör att dessa personer ofta dömer sig själva och andra oerhört hårt när de inte uppnår målen, dömandet behöver inte alltid ta sig uttryck i hårda ord, det kan också vara så att dömandet endast sker på insidan.

Det egna inre dömandet leder till att man tenderar att skjuta upp aktiviteter som kan ta en mot målet, eftersom de aktiviteterna kanske inte kommer utföras perfekt och den risken vill man inte ta, därför skjuter de upp aktiviteterna och då också för stunden själv-dömandet.

När man befinner sig här på skalan är det man gjort aldrig bra nog, det går alltid att förbättra det, i sann perfektionistisk anda.

Konsekvensen av detta tänkande leder ofta till utbrändhet och utmattning.

Hur upptäcker jag var en person eller du själv befinner sig på skalan?

Genom att lyssna aktivt, lyssna efter ordval, tonfall och tankestilar/metaprogram.

Lyssna efter just detta tankemönster genom att ställa frågor till personen kring deras syn på mål och framtidsdrömmar/visioner och lyssna noga hur de svarar, hur de pratar om mål, hur de ser och känner kring mål och försök lista ut var på skalan de befinner sig …

Du kan också ställa frågorna till dig själv och spela in dina svar, lyssna och analysera dina svar

Hur byter jag position i denna skala?

Det mest troliga är att du vill komma bort från skeptiskt eller perfektionistiskt förhållningssätt kring mål till det avslappnade lustfyllda förhållningssättet.

1 – Fundera först ut varför du vill ha ett avslappnat förhållningssätt kring mål.

2 – Beskriv för dig själv hur du då kommer tänka, känna och agera kring mål när du är i mitten av skalan.

3 – Fundera på om detta förhållningssätt är bra för dig och de runt omkring dig

4 – Ge dig själv tillåtelse att testa den nya positionen i skalan under en period

Hur ska jag bemöta och coacha en person till mittenpositionen?

När du skapat dig ett hum om en persons position på skalan, testa då att matcha den personens kommunikationsstil, ordval, tonfall och kroppsspråk.

Gör som Shelle Rose Charvet lär ut i sina kurser, ”gå till den personens mentala busshållplats”

Följ, följ, följ personens sätt för att skapa likhetskänsla och personkemi, sen kan du leda och bjuda in personen till att överväga om hen möjligen vill njuta av att sätta mål och sträva att uppnå mål.

Varifrån kommer denna tankestil?

Hur vi tänker kring mål är ett inlärt tankesätt, vi lär oss detta genom att modellera och titta på hur våra viktiga vuxna tar sig an mål när vi är små, vi lär oss också om mål genom vad vi belönats och bestraffats för kopplat till mål och måluppfyllnad.

Kopplingar till andra blogginlägg

Desto mer en person använder sig av den kognitiva förvrängningen Borde/Måste tänkande eller Tankestilen Modus operandi #38 och orden måste, borde och behöver desto större är risken för ett perfektionistiskt tänkande.

Lycka till med att ha kul att sätta dina mål och framförallt njuta av vägen att nå dem

36 – Kognitiva förvrängningar – Emotionellt-tänkande

Beata stod i köket och kände frustrationen i kroppen pulsera, den bekanta känslan rusade runt i kroppen, hon var utanför igen, bortglömd och ratad … förbannade bonusfamilj.

Hon var rasande, hon kände det nu i hela kroppen och känslan var beviset på att hon behandlades på ett felaktigt sätt av övriga familjen, som satt där på nedervåningen på sina feta arslen och bara väntade på att bli uppassade, fy fan … det är verkligen synd om mig.

Beata hade använt sig av Emotionellt-tänkande

När du tar din känsla som bevis för hur saker och ting är så använder du dig av den Kognitiva förvrängningen – Emotionellt-tänkande

Duh!
Kom igen, känner jag något så känner jag det!!!!

– MEN, hallå om jag känner någonting så ÄR det så, det är inget snack om saken!!

Ja, det kan verkligen kännas som att du har rätt, det känns i hela kroppen och då är det väldigt lätt att dras med av emotionen och bli övertygad om att den stämmer överens med hur det faktiskt är.

Men när du över-litar på dina känslor och ser dem som en guide/facit för hur verkligheten är, så bygger du lätt upp en parallell verklighet som du tror stämmer, och visst den kan stämma, men det är mycket troligt att den är felaktig.

Hur gör jag då för att inte tolka mina känslor som fakta?

Lär dig den enkla formlen F – T – K (Faktiskt händelse – Tolkning – Känsla)

En Faktiskt händelse händer i Beatas värld, hennes bonusfamilj satt ned. Beata gör en av många möjliga Tolkningar att hon behandlas felaktigt och hennes tolkning leder till en Känsla i hennes kropp av pulserande frustration?

Denna process går blixtsnabbt och vips är hon inne i en känsla och om hon nu tolkar denna känsla som fakta så är hon fast, använd därför F-T-K modellen baklänges i dessa fyra steg:

  1. Ta ett andetag och notera vad du Känner
  2. Påminn dig själv om att det endast är en känsla du känner och inte fakta
  3. Undersök vilka alternativa Tolkningar som är möjliga att göra… är du redan triggad så kan det kännas omöjligt att göra en annan tolkning … lugna då istället ner dig genom att bryta ditt tillstånd, vänta ut det, gör något annat
  4. När du lugnat ner dig skriv då ned så många alternativa tolkningar du kan komma på till den Faktiska händelsen, dessa tolkningar kan komma väl till pass nästa gång du använder emotionellt-tänkande i en liknande situation.

Summering

Problemet med att se dina känslor som fakta är att du tenderar att sluta undersöka motsägande information, eftersom du ju HAR RÄTT.

Fråga till dig som läser

Vid vilka tillfällen i ditt liv använder du emotionellt-tänkande och anser att när du känner något så är det bevis för hur det är?

Lycka till med att undersöka verkligheten

35 – Kognitiva förvrängningar – Borde-tänkande (God Jul)

Kristin hade förberett julafton in i minsta detalj, hon hade kokat knäck, griljerat skinka, gjort hemrullade köttbullar, köpt nytt julpynt till den fantastiskt fina och perfekta Kungsgranen.

Klockan var 12:00 och snart skulle de komma, stora tjocka släkten och nu i år hade Kristin laddat till max, nu i år så måste alla vara glada och nöjda … och Gusten, Kristins farbror borde verkligen vara spiknykter i år annars skulle allt bli förstört.

De skulle titta på Kalle Anka 15:00 och Karl-Bertil 19:00 .. allihopa, tillsammans … och sedan skulle de avsluta kvällen med att spela monopol och äta Alladin-choklad, det var ett måste.

De skulle i år absolut undvika att prata om Elefanten i rummet, de känsliga och ouppklarade sakerna som alla visste låg emellan dem, nej i år skulle de bara prata om fina, roliga och härliga minnen.

Hon ville verkligen undvika de senaste årens drama som julen inneburit, i år fick inget gå fel, det måste bli bra, alla måste vara glada.

Kristin hade använt sig av Borde/Måste-tänkande

Albert Ellis som grundade Rational Emotive Behavior Therapy, den första kognitiva beteendeterapin, menade att om en person upplever psykiskt jobbiga känslor så är de känslorna till mångt och mycket resultatet av irrationella tankar och övertygelser.

När vi tänker irrationella tankar, som Borde-taänkande om de situationer och händelser vi är med om, så mår vi oftast/alltid dåligt.

Tankar och övertygelser som innehåller ord som måste, borde, behöver, orsakar ofta problem då de framkallar en rigid, oflexibel och extrem hållning till hur livet måste vara.

Oflexibiliteten som dessa irrationella tankar skapar i dig gör att du har väldigt svårt att anpassa dig till verkligheten som den är här och nu,

I Borde/Måste-tänkande ska verkligheten anpassas efter dig och dina borden och måsten.

Vad är botemedlet mot Borde-tänkande?

Botemedlet handlar om att anamma flexibla synsätt kring dig själv, andra och världen som du lever i här och nu.

Följande exempel är några sätt jag rekommenderar att du testar om det är så att du tenderar att leva i en värld av måsten och borden.

  • Lägg märke till ditt språk
    • Ersätt ord som “borde”, “måste”, “behöver” med ord som “föredrar”, “önskar”, “vill”
  • Begränsa ditt bekräftelsesökande
    • Testa om du kan klara av att uppleva exempelvis, Jul, utan att du måste få bekräftelse från alla att de har kul enligt dina kriterier?
  • Förstå på djupet att världen runt omkring dig inte spelar enligt dina regler
    • Faktum är att andra människor har sina egna regelverk för hur saker och ting ska vara, hur Julen ska firas etc.
    • Hur mycket du än kräver att alla ska vara med och titta på Kalle, vara glada, prata om roliga minnen och spela Monopol så kanske de andra har andra preferenser för hur en bra jul ska firas.
    • Om du kan ge andra människor rätten att inte behöva leva enligt din standard och dina regler så kommer du känna dig mycket mindre sårad när de ”misslyckas” att leva enligt ditt regelverk.
  • Behåll dina ideal men skippa dina rigida krav på hur andra och världen Måste vara för att du ska må bra
    • Fortsätt agera i enlighet med hur du skulle vilja att det var, men lägg ned att bli deprimerad och irriterad när saker inte blir som de måste vara enligt dina regler

Summering

När du har rigida krav på hur saker måste vara så har du skapat en begränsad/minimal marginal för variation i ditt liv.

Du bäddar för att vara lättkränkt, sårbar och uppleva en emotionell bergochdalbana när saker inte går din väg.

Så några råd till oss alla nu i jul och möjligen hela 2022:

  • Stanna upp en stund, även fast det kanske är kaos runt om kring dig, bara stanna upp.
  • Ta några djupa andetag och känn hur acceptansen sprider sig i din kropp
  • Upplev nuet, lev och ta vara på nuet, se och känn magin som finns just i denna stund.

Från mig till er alla, en riktigt God jul

34 – Kognitiva förvrängningar – Tankeläsning

En man jag känner faciliterade nyligen ett möte och under mötets gång noterade mannen att några av deltagarna satt med armarna i kors och det är ju inga problem, folk får väl sitta hur dom vill … eller …. ?

Sättet att sitta med armarna i kors omvandlades dock och förvrängdes i mannens tankevärld till att betyda att dessa personer inte gillade hans budskap samt att de med största sannolikhet inte heller gillade honom som person …

… adderat till detta tittade några av deltagarna även på klockan på ett enligt mannen utstuderat sätt vilket gjorde att mannen nu med säkerhet visste att deltagarna ville att han skulle avlägsna sig från rummet omedelbart och aldrig mer visa sig där igen.

Mannen hade använt dig av den Kognitiva förvrängningen – Tankeläsning.

Mind-Reading' A.I. Produces a Description of What You're Thinking About |  Digital Trends

Om Tankeläsning

Du kan aldrig veta vad en annan person tänker, därför är det är av stor vikt att du tar dina antaganden om folks tankar med en nypa eller snarare en grävskopa salt.

Hur gör jag för att minimera min tankeläsning?

Ta kontroll över dina tendenser att tankeläsa genom någon av följande tekniker:

1 – Fundera ut några alternativa orsaker och betydelser till det du observerar

Personen som sitter med armarna i kors kanske tycker det är skönt att sitta på det viset

2 – Överväg det faktum att dina antaganden faktiskt kan vara fel

Har du verkligen vattentäta bevis för att de vill att du aldrig mer visar dig där igen? Är ditt antagande logiskt och rimligt? Har du någon gång haft fel i ditt liv?

3 – Inhämta mer information

Kan du stanna upp under mötet och fråga gruppen vad de behöver just nu?

Det kanske är så att de bara behöver en bensträckare … kan det vara så?

Har du som läser detta inlägg, läst tankar någon gång?

Om du kommer på dig själv att “veta” vad någon annan tänker om dig, låt följande fråga då ringa i dina öron …

  • Enligt vem, tror jag detta?

Är svaret, enligt dig, ställ då några frågor för att ta reda på vad som faktiskt pågår

Obs, mannen i exemplet var jag 🙂

33 – Kognitiva förvrängningar – Övergeneralisering

En person som jag känner väl berättade om när han var på tonårsdisco när han gick i 8:an.

Det var en kall decemberdag 1986 och personen jag känner och hans bästa kompis närmade sig högstadieskolans gymnastikhall där discot anordnades, ju närmare de kom discot desto mer spänd blev han i sin kropp, hans andning blev allt ytligare och intelligensen blev sämre och sämre …

När de gick in genom dörrarna såg han henne direkt … där var hon … tjejen som han varit hemligt förälskad i sedan 3:an … han kände hur hans tunga blev torr i munnen och han fick en stark känsla av nervositet, han bara ville bara gå därifrån … men ändå inte

Han ville bjuda upp henne …

MEN han hade ju bjudit upp en tjej på förra discot och hon hade ju sagt NEJ, så det var ju ingen idé … nej, beslutet var fattat i hans inre:

– Ingen tjej vill dansa med honom någon gång eftersom han är ful

… och hon med stort H skulle ju definitivt säga nej, det visste han.

Övergeneralisering – Förhastad slutsats

Personen i exemplet använde sig av den kognitiva förvrängningen – Övergeneralisering eller som vi i Sverige säger dagligdags, han drog en förhastad slutsats.

En Övergenerealisering känns igen i fraser som …

  • Detta händer Alltid
  • Det går Aldrig
  • Du är Jämt så …

och den förhastade slutsatsen är baserad på väldigt få exempel och inga empiriska studier

Gold fish leaping from one bowl to another
Jump into conclusions

Vad är medicinen mot Övergeneraliseringar?

Perspektivtänkande

Hur sann är egentligen tanken att INGEN tjej skulle vilja dansa med honom NÅGON GÅNG? Hur många tjejer finns det i världen och hur stor är sannolikheten att ingen vill dansa med honom någon gång?

Skjut upp den förhastade slutsatsen

Innan du drar alla tjejer över en kam på detta vis, kanske du ska fråga några till om de vill dansa med dig, skaffa dig motbevis och skjut på så vis upp din förhastade slutsats

Tänk specifikt

Behöver han vara ful och behöver det vara så att ingen vill dansa med honom eftersom EN tjej tackat nej till att dansa med honom på ETT disco?

Kan han verkligen dra denna slutsats efter att ha frågat en tjej på ett disco när han var 14 år?

Sammanfattningsvis

Att bli nekad en dans på ett disco när man är 14 år betyder inte att man är ful och att ingen tjej någonsin vill dansa med en.

Att döma ut dig själv som ful och oattraktiv efter en nekad dans är ingen bra strategi använd mer specifikt tänkande och fler exempel innan du drar en slutsats kring någonting.

En fråga till dig som läser

Vilka förhastade slutsatser har du dragit i ditt liv?

OBS – Killen i exemplet är såklart jag och idag är jag gift, så det gick ju bra😊

32 – Kognitiva förvrängningar – Hemsk-tänkande

En man jag känner fick en ögoninfektion för en tid sedan, tankarna hos mannen började snurra runt i huvudet och det var inte positiva, rationella och genomtänkta tankar utan snarare negativa, uppförstorade och automatiska tankar.

Ögoninfektionen förstorades i mannens tankevärld upp och det uppdagades i hans fantasivärld att en dödlig sjukdom upptäckts och att han bara hade veckor kvar att leva, hans negativa tankar ledde till negativa känslor i kroppen och att han till slut satt apatiskt i köket och skrev på sitt testamente.

Visa källbilden

Vad hade egentligen hänt?

Mannen hade använt sig av Hemskt-tänkande eller Katastroftänkande och det kändes sant för mannen, men det som faktiskt hade hänt var att han hade ett svullet ögonlock …

(… och psst, en salva gjorde att svullnaden gick ned på en dag.)

Vad är lösningen på Hemskt-tänkande?

Det sätt vi tänker på leder till de känslor vi känner …

Utifrån det så hänger kvaliteten på dina tankar ihop med kvaliteten på ditt liv här och nu

Visa källbilden

Här kommer några tips på hur du kan tänka för att komma runt Hemsk-tänkande

Perspektivtänkande

Visst en ögoninflammation kanske kan vara ett tecken på en allvarlig sjukdom, men det kan också vara endast en ögoninflammation, hur många av alla ögoninflammationer i världen är endast en ögoninflammation och hur många leder till döden inom ett par veckor?

Tänk logiskt och i perspektiv och överväg om det finns mindre dramatiska förklaringar av det som hänt.

Väg de “bevis” du har

Har du tillräcklig information för att dra den slutsats du dragit utifrån ditt Hemskt-tänkande, finns det bevis som motsäger den katastrof som du tänkt dig in i?

Fokusera på vad du kan göra nu

Vad kan du göra för att ta hand om din ögoninflammation, vilka kan du söka hjälp hos? Du skapar en annan känsla i kroppen när du fokuserar på vad du kan göra nu och gör det.

Vi människor är duktiga på att förutspå framtiden och ibland har vi lite väl livlig och katastrofinspirerad fantasi för vårt eget bästa.

Lycka till med att tänka i perspektiv, se vilka “bevis” du faktiskt har för din katastrof-tanke och fokusera på vad du faktiskt kan göra nu.

Obs mannen i exemplet är jag 😊

31 – Hur tänker du? Är du dum i huvudet?

Det är lätt hänt att ibland tycka att någon är dum i huvudet och ställa sig frågor som: Hur kan man tänka si, Hur tänker karln? Hur tänker hon?, Det är ju helt feltänkt och sjukt …

Fråga till dig som läser:

Har du någonsin tyckt att någon tänker helt galet och fel?

Jag har tänkt så ...

Jag har tyckt att personer tänker helt galet många gånger i mitt liv, detta trots att jag gått mängder av personlighetsutvecklande kurser och utbildningar där jag fått lära mig att det finns en positiv intention bakom varje beteende.

Skillnaden som gör stor skillnad för mig idag är att jag kommer på mig själv i ett tidigare skede och inte låter dessa fraser bli min sanning.

Jag landar numera allt oftare i sanningen och förståelsen att:

“Det är aldrig du som person som är fel, sjuk eller feltänkt, det är bara din ”karta” som behöver uppdateras.”

Att ha kognitivt fel

Ibland hemfaller vi människor till ett tänkande som inte hör hemma i ett vuxet och rationellt sätt att tänka utan mer hör hemma i barndomen.

Abraham Maslow menade att vi människor ibland har “kognitivt fel”, vi tänker helt enkelt fel ibland.

En person som studerade “feltänk” på djupet var Aaron Beck som på -60 talet studerade kognitiva förvrängningar och jag tänker under några bloggavsnitt skriva om dessa kognitiva förvrängningar och hur du och jag kan komma runt dem, uppdatera vårt tänkande och “tänka rätt”.

jag börjar i detta inlägg med en översikt över några kognitiva förvrängningar.

Kognitiva förvrängningar

Emotionellt tänkande

Det är ett tänkande där det du känner är sanningen. Du påverkas så starkt av det du känner i din kropp att du tar din känsla som ett bevis och en objektiv sanning. Vad du än känner så är det sant och du behöver inga empiriska fakta som bevis, din känsla räcker.

Övergeneralisering

Det är ett tänkande där en eller två händelser gör att du blixtsnabbt skapar en generell regel som säger att detta händer alltid, aldrig, hela tiden, överallt. Du drar helt enkelt en förhastad slutsats.

Allt eller inget tänkande

Du har tänker här i polariteter, du tänker i termer av antingen är det bra eller så är det dåligt, antingen är personen snäll eller så är personen dum. Gränslandet mellan bra/dålig, snäll/dum finns inte.

Etikett-tänkande

Du sätter etiketter på dig själv eller andra, som exempelvis: jag är misslyckad, jag är ful, jag är dum, han är knäpp, han är rasist, hon är galen.

När du sätter dessa etiketter på dig själv och andra har du definierat och fryst in en person i en etikett baserat på enormt bristfällig och förvrängd information.

Skyller på tänkande

Vi lägger skuld och skam på en person genom att skylla på att det är den personen som gör att vi mår som vi mår just nu.

“Du får mig att känna mig liten och korkad”

Tankeläsning

Jag vet vad du tänker just nu och jag gillar det inte, skärp dig …

Profet-tänkande

Jag vet hur det kommer gå när vi bjuder hem det där paret, han kommer bli full och prata om sitt tråkiga jobb och ni kommer prata om er kommande resa, så, Nej vi bjuder inte hem dem.

Personligt tänkande

Du kommer hem från jobbet och tycker dig känna av en stämning och undrar direkt vad du gjort och frågar …

– Vad har jag gjort som gör att du inte mår bra?

– Du har inte gjort någonting …

– Men det måste jag ha gjort annars skulle du ju inte må så här dåligt, det vet jag, Vad har jag gjort?

Hemskt-tänkande

Något har hänt och du tänker att nu kommer allt gå åt helvete för mig, det finns absolut ingen ljusning i slutet av tunneln.

Du ser allt i svart och det finns inget hopp alls i detta tänkande.

Borde-tänkande

Jag borde träna mer, du borde vara snällare mot mig, jag borde vara mer social på jobbet, du borde faktiskt informera mig om vad som händer här.

Du har fastnat i ett kravfyllt tänkande

Omöjlighetstänkande

Det går aldrig att lösa det där problemet, vi har provat och det gick inte bra alls, det ÄR omöjligt.

Avfärdar-tänkande

Någon kanske svarar an på ditt ovan nämnda omöjlighetstänkande:

– Ja men det gick ju faktiskt på det där andra företaget ..

– Ja, där ja, men det räknas ju inte.

Aaron T. Beck, looking at the first edition of his book Depression:... |  Download Scientific Diagram
Aaron Beck

“Om vårt tänkande kör fast genom skruvad symbolisk mening, ologiskt resonemang och felaktiga tolkningar, blir vi verkligt blinda och döva.”

A. Beck

27 – Är du under-ansvarig? över-ansvarig? Eller …

Ansvar, vad är det?

Ansvar handlar om vår kraft och förmåga att svara an. Ansvaret för hur vi svarar an i tal och handling när någonting händer utanför oss och även att ta ansvar för det som händer inom oss i våra tankar och känslor.

Vi har alla förmågan att ta ansvar, men den tar sig uttryck på lite olika sätt för olika personer i olika situationer, den tankestilen ska vi utforska idag.

På engelska heter ansvar, “responsibility” och Michael L Hall PhD, som skrivit boken “Figuring out people”, brukar dela upp ordet i två delar, nämligen “Respons” och “Ability”. Michael menar att en av våra mest grundläggande förmågor är förmågan att ta ansvar – “respons – förmåga“, vi har förmågan att respondera genom att tala och agera, men också genom att tänka och att känna.

Responsability Skrivet På Blackboard Med Megafon-foton och fler bilder på  Affärsstrategi - iStock

Michael är också tydlig med att när vi är välbalanserade i vår förmåga att ta ansvar så är det faktiskt så att vi endast är ansvariga, “respons – able” för oss själva, våra egna tankar, känslor tal och beteende.

Vi är inte ansvariga för andras tankar, känslor, tal och beteende det ansvaret är deras.

Sen ska inte detta missförstås genom att vi sköter oss själva och skiter i andra, nej vi har ett ansvar för oss själva och ett relationsansvar gentemot andra.

Michael delar därför upp vårt ansvar i två delar:

  • 1. Ansvarig för
    • Oss själva
    • Vårt tänkande & kännande
    • Vårt sätt att tala och bete oss
Min kraftzon av tankar, känslor tal och beteende
  • 2. Ansvarig gentemot
    • Hur vi relaterar till andra
    • Hur vi pratar med andra människor
    • Hur vi bemöter andra människor
Våra kraftzoner och vårt gemensamma ansvar gentemot varandra

Ansvar, usch vad jobbigt

Ansvar är också ett ord som kan få vissa människor att rygga tillbaka, usch vad jobbigt med ansvar, nej det vill jag inte ha, jag vill vara en i fårskocken som blir ledd och omhändertagen.

Det kan vara så att du i din ungdom har fått tagit för mycket ansvar och associerat ordet och konceptet ansvar med någonting jobbigt, betungande och därför vill slappna av och omhändertagen, ibland är det väldigt skönt.

Bryt dig ur fårskocken! | Digital customer experience

Andra människor vill ha ansvar, de vill vara chef och ledare och gå i bräschen för ett projekt. De kanske har en inlärningshistorik där de fått mycket positiv förstärkning när de tagit ansvar.

Forskarna har hittat nyckeln till gott ledarskap! - Nya Ledarskapet

Vi människor har till stor del en dragning TILL ansvar eller IFRÅN ansvar beroende på vår inlärningshistorik.

Exempel

Min far växte upp på en bondgård i Hälsingland som enda barnet och fick tidigt en förväntan lagd på sina axlar …

– du skall ta över gården, pöjk.

När du får en sådan förväntan lagd på dig tidigt i ditt liv så kan ordet ansvar lätt laddas med överväldigande känslor, hur ska jag klara av detta? Jag kan väl inte ta hand om en gård själv, hur ska det gå till?

Min far släppte ansvaret till viss del när han flyttade till Stockholm, MEN han kände förväntan från sina föräldrar och denna förväntan drev honom att åka upp till Hälsingland var och varannan helg och hjälpa till, han målade hus, lade om tak, hjälpte till med slåtter, potatisodling m.m … förväntan från föräldrar drev honom till att ta ansvar, MEN tog han egentligen ansvar för sina tankar, känslor, tal och beteende?

Ibland kan vi blanda ihop ansvarig för och gentemot med skuld och dåligt samvete vilket leder till ett meta-tillstånd av skuldbelagt ansvar istället för hälsosamt ansvar.

Frågor för att utforska hur en person tänker kring ansvar

  • När du tänker på att ha och äga ansvar för något i ditt arbete eller ditt personliga liv vilka tankar, minnen och känslor dyker då upp?
  • Har någon någongång hållit dig ansvarig för något som gick fel som kändes väldigt negativt för dig?
  • Vilka positiva erfarenheter kan du minnas kring att någon anser dig som ansvarstagande?

Underansvarig

I denna delen av skalan tar du inte ansvar för vad du tänker, känner eller hur du talar och agerar utan du litar på att andra tar hand om dig.

När du är barn är detta sant, men när du växer upp så behöver du acceptera att du är ansvarig för dig och dina tankar, känslor, tal och beteende.

När vi agerar från denna del av skalan så tänker vi om oss själva att vi är beroende och behövande, vi känner oss som offer för andras sätt att tänka, känna och agera.

I förlängningen lägger vi över ansvaret för vår lycka i händerna på andra, på vänner, på regeringen.

Vi är underansvariga

Överansvarig

När du agerar från denna del av skalan så iklär du dig en omhändertagande roll, du gillar att lösa problem, andras problem, du är sympatisk och omvårdande.

Du har svårt att se vart ditt ansvar slutar och var andras börjar, den gränsen är luddig för dig och du har en tendens att kliva in och ta över andras ansvar.

När du agerar från denna del av skalan kan du lätt ta över andras problem, du litar inte på andras förmåga att klara av att respondera.

Om du är överansvarig gentemot dina barn, kan de utveckla förmågan att ta underansvar eftersom dessa tankestilar arbetar väl tillsammans.

Hälsosamt ansvarig

Den hälsosamma stilen är när du utvecklar en balans mellan ansvar för dig själv och gentemot andra. Att äga våra krafter att respondera dvs äga våra tankar, känslor, tal och beteende innebär att skapa en grund och en botten i oss själva, vi är centrerade och utvecklar en intern auktoritetskälla, dvs vi litar på oss själva och vårt omdöme. Detta är oerhört viktigt för att utveckla ett högt förtroende för oss själva, vilket i sin tur leder till att vi blir mer aktiva i att gå mot våra mål och vi blir också mer emotionellt vid liv.

Hur utvecklas denna tankestil?

Vi är inte kapabla att ta ansvar för oss själva när vi föds. Denna tankestil utvecklas allt eftersom att vi växer upp. Familj och kultur spelar en stor roll i vilken ansvars grad vi utvecklar när vi växer upp.

Traumatiska upplevelser kan spela en roll i hur vi utvecklar denna tankestil, vi kan gå in i en offerroll och vägra allt ansvar eller vi kan gå in i en roll av räddare och rädda världen.

Barn kan i vissa fall uppfostras till att ta ansvar för sina föräldrars känslor och om barnet köper detta så leder det till två negativa trossatser …

  1. Mitt värde ligger i min förmåga att agera för andra och göra dem nöjda
  2. Jag kommer endast att få andra att älska mig om jag tar hand om dem och blir ansvarig för dem

Frågor till dig som läser

Hur balanserar du på ansvarsskalan?

Tenderar du att rygga för ansvar eller tar du över andras ansvar eller lyckas du balansera?

För att utveckla hälsosamt ansvar rekommenderar jag att ni läser Per Heds inlägg där han går igenom övningen kraftzonen

24 – Kiss, DeLaSoul och en fritidsgård?

Denna vecka vill jag prata och resonera kring en tankestil som handlar om vem vi fokuserar på, om det primärt är oss själva eller om vi först fokuserar på andras väl och ve.

Vad fokuserar du på när du agerar i din vardag? Vem lägger du ditt fokus på när du kommunicerar och interagerar dagligdags?

Tänker du primärt på vad DU tänker, känner och gör eller har du fokus på vad ANDRA tänker, känner och gör?

(Tilläggas ska som vanligt när jag skriver om tankestilar att de skiftar beroende på situation.)

Eget exempel – från min ungdomstid

När jag gick i gymnasiet så jobbade en av mina kompisar som fritidsledare och han ville att jag och en annan kompis skulle vara Discjockeys på ett ungdoms disco som fritidsgården skulle anordna.

Vi skulle underhålla fritidsgårdens ungdomar med bra, dansant musik som de gillade, vi antog uppdraget, vad kunde gå fel?

Min musiksmak var vid tillfället inte särskilt bred, jag gillade KISS och … ja, eller gillade är vid närmare eftertanke ett “understatement”, jag var fanatiskt besatt av KISS och bara KISS.

Är inte alla besatta av oss?

Min kompis hade en bredare musiksmak än vad jag hade, men vid denna tidpunkt hade han totalt snöat in på DeLA Soul och mer specifikt deras dunderhit, Me myself and I.

Våra olika insnöade besattheter resulterade i att vi “glömde” vårt uppdrag att spela dansant musik som ungdomarna gillade, vi agerade istället helt och fullt utifrån “Mitt Perspektiv”.

Vi struntade i vad barnen och ungdomarna ville höra, vi frågade inte ens vad det kunde vara, vi ägnade det inte en enda tanke, förrän vi tittade upp och såg att INGEN dansade och att ALLA satt utmed väggarna med en förvånad blick, medans jag spelade KISS låten “Heavens on fire” en gång till.

Frågor för att undersöka denna tankestil:

  • Vad fokuserar du på? Fokuserar du på dina egna tankar och känslor eller på omgivningens tankar och känslor?
  • När du interagerar med andra bryr du dig mest om dina egna behov eller mer om andras behov?
  • Om det är en konflikt, fokuserar du på dig och ditt eller på andras situation?

Mitt perspektiv – Me myself and I/Heavens on fire 🙂

När du agerar utifrån denna ände på skalan har du fokus på vad du tänker, känner och vad vill ha/behöver. När du agerar utifrån denna ända av skalan så tar du beslut baserat på ditt perspektiv och har svårt att ta andras perspektiv.

Du har fokus på dina egna behov och tar ansvar för att tillgodose dina behov, andra får väl ta ansvar för sig, eller hur.

När du agerar med denna tankepolaritet så litar du på din egen förståelse av situationen, dina egna värderingar och trossatser är de som gäller.

Om du är ute på extremen i detta sätt att tänka och känna kan du med lätthet missa att lyssna in andra, du glömmer att fråga vad dina barn vill eller vad dina medarbetare behöver från dig, du kör din linje.

Me myself and I

Andras perspektiv – You, you, you

När du agerar från denna ända av skalan har du fokus på andra, du bryr dig mer om andras tankar, känslor och beteenden än dina egna.

Många inom kundservice, coaching, terapi och till vis del också ledarskap har fokus på andra, vilket är bra om du tenderar att luta åt det balanserade hållet och inte ute på extremen.

Att fokusera på andra är en nyckel-tankestil för att kunna tänka sig in i andras upplevelse och känna empati och utöva emotionell intelligens.

När du överanvänder denna tankestil kan de väga över så till den milda grad att du glömmer dina egna behov och ditt eget perspektiv och agerar “dörrmatta”.

Hur upptäcker du denna tankestil i dagligt prat?

De som är ute på “Mitt Perspektiv” är ofta väldigt direkta i sitt sätt att prata och använder gärna ordet JAG i sitt tal, medans de som är ute på andra änden av skalan – “Andras Perspektiv” är mer svävande och frågande och använder ordet MAN när de pratar om sig själv.

De som befinner sig tankemässigt på ändan – “Andras Perspektiv” älskar att arbeta i lag, teamwork är härligt, låt oss göra detta tillsammans, medans de som är ute på andra ändan – “Mitt Perspektiv” gärna göra saker själv och tycker det är irriterande när folk lägga sig i.

Eget exempel – Hemma

Jag och min fru upptäckte till stor glädje denna tankestile för ett tag sedan.

Min fru frågar mig ofta frågan – Vad ska vi göra idag?

På ytan inget konstigt med den frågan, det är en trevlig och inkluderande fråga, eller hur?

För er som lusläst blogginlägg 21, vet att hon använder språkmönstret – “Förutfattad mening”.

– Vad är förutfattat i frågan?

Det som är förutfattat/underförstått i hennes fråga är, att vi SKA göra någonting idag, frågan är bara vad?

Detta skapar irritation i mig, eftersom jag med min tankestil “mitt perspektiv” redan tänkt ut att jag ska skriva ett blogginlägg om att Skapa och hela relationer, Själv.

Men min fru vill relatera till mig hon vill göra någonting tillsammans med mig

Tankestilsmässigt är min fru ofta långt ute på änden – “Andras perspektiv”. Hon älskar att göra saker tillsammans, medans jag i denna tankestil är på motsatt sida och detta orsakar ofta diskussioner hemmavid.

Jag vill ha egentid och min fru vill göra saker tillsammans.

När vi ska åka på semester smyger jag med ett antal böcker till min fru, så jag kan få egen tid och läsa mina böcker.

Så här har vi hållit vi på under vårt gemensamma liv och när vi upptäckte att detta är ett sätt att tänka och inte bara att motsatsen är konstigt och fel, så har det lett till att min fru “ger” mig mer egentid eftersom hon vet att jag behöver det och jag ger henne mer tillsammans-tid, eftersom jag vet att hon behöver det.

Denna insikt gör att vi undviker bråk i större utsträckning idag och istället lyssnar in varandra och på så sätt skapar sunda sätt att relatera mellan oss.

Vad kommer denna tankestil ifrån?

Vi modellerar/härmar våra viktiga vuxna tidigt i vår uppväxt, vi lär oss om det är OK att tänka på sig själv eller om det är det mer OK att tänka på andra?

Belönades vi när vi var små om vi tänkte på andra eller belönades vi när vi tänkte på oss själva?

Kulturen spelar också en stor roll här, i Västerländska kulturer är det “bättre” att tänka på sig själv än i Österländska kulturer där det är “bättre” att tänka på andra.

Generellt sett är det ofta så att kvinnor/tjejer belönas i uppväxten om de tänker på andra medans män/killar belönas när de tänker på sig själva.

Fråga till dig som läser:

Var har du ditt primära fokus i ditt liv, på dig själv eller andra?

Vad får det för konsekvenser?

18 – Vinna – Förlora, Vinna – Vinna

Nu har vi kommit fram till ännu en tankestil, nämligen Vinna – Förlora eller Vinna – Vinna

När vi människor interagerar i olika sammanhang, på jobbet, under semestern eller en familjespelskväll hemmavid så har vi olika fokus, energi och attityd kopplat till begreppet tävling.

Vilka ”glasögon” har du oftast på dig? Är det Vinna – Förlora eller Vinna – Vinna ”glasögonen”?

Denna tankestil är, precis som alla andra tankestilar, situationsberoende. Här följer några situationsfrågor som du kan fundera på:

  • Vilka ”glasögon” har du på dig på jobbet?
  • Vilka ”glasögon” har du på dig när du samarbetar?
  • Vilka ”glasögon” har du på dig när du är ute och cyklar?
  • Vilka ”glasögon” har du på dig när du kör bil?
  • Hur ofta tänker du på att komma fram före andra?
  • Hur lätt är det för dig att se andra människor som potentiella samarbetspartners?

Tävlingsinriktad – Vinna – Förlora

När du är långt ut på denna ände av skalan ser du livet genom en lins av tävlan och jämför dig ofta med andra.

Vem är bäst? Vem vann?, Vem förlorade?

Det finns en stark motivator att prestera och vinna när du upplever livet genom dessa ”glasögon”, det finns ett driv att visa folk att här är jag och jag är bäst.

Om du överanvänder detta driv, så kan du driva dig in i ensamhet och den berömda väggen, men välbalanserad får du mycket gjort

Eget exempel från min mors Yogaklasser

Min kära mor var yogalärare och höll varje vecka yogaklasser i Tyresö. Jag var ofta med på dessa klasser och ibland uppmärksammande jag att några av hennes deltagare var prestationsinriktade.

De ville göra övningarna bäst i gruppen och blev irriterade om de inte lyckades, jag och även min mor tror jag tyckte detta ibland var komiskt, eftersom det går rakt emot yogans grundidé som handlar om att lyssna in din egen kropp och göra övningarna för dig själv i din takt, därför brukade jag skämtsamt fråga efter klassens slut.

– Vem vann, Mamma?

Skratt brukade komma, men inte alltid från de tävlingsinriktade personerna som faktiskt ville veta vem som vann.

Min kära Mor i sin rätta miljö

Samarbetsinriktad – Vinna -Vinna

När du är långt ut på denna ände av skalan ser du livet och det du är med om genom en lins av samarbete och hjälpsamhet, du anser att delad glädje är dubbel glädje.

Hur kan vi alla trivas och njuta av denna händelse? Hur kan vi samarbeta och skapa ett nätverk som vi alla gynnas av?

Eget exempel som jag hämtat från Sofia, min fru

Min fru, Sofia, är en förebild för mig på många olika sätt och en av sakerna hon lärt mig är att se och fokusera på andra människors unika kvaliteter och få dem att växa.

Hon ser andras kvaliteter mer än de själva gör och har en förmåga att se hur de kvaliteterna kan hänga ihop med någon annans kvaliteter och hur de kan gynna varandra så att 1 + 1 blir 3.

Hon tänker i många situationer i livet att 1 + 1 = 3

När jag frågade henne hur hon gör detta på sitt jobb inom Svenska Kyrkan, svarade hon:

  1. Jag fokuserar på det resurser en människa har, det hon kan.
  2. Jag bortser eller helt enkelt skiter i det hon inte kan
  3. Sen matchar jag det som hon kan med en uppgift och så får hon börja där och vi utvärderar löpande tillsammans. Jag ger positiv feedback samt utvecklande feedback
  4. Utifrån feedbacken blir personen trygg med det hon bidrar med och upptäcker själv nya möjligheter att bidra ytterligare till arbetet.
  5. Detta skapar en atmosfär på jobbet av att alla ryms att alla har en plats, vi skapar då en Vinna- Vinna kultur.

Vilka egna exempel har ni kopplat till – Vinna – Förlora / Vinna – Vinna?