21 – Förvränga, fantisera och kreera

Att förvränga bilder, ljud och intryck är en stor del av vår förmåga som människor att tänka.

Våra sinnen kan inte ta in allt som finns i universum. Vi kan inte ta in allt som finns i det elektromagnitiska fält som omger vår jord, därför förvränger vi information runt omkring oss.

Vi förvränger ljud och ljus så att vi kan använda informationen. Att leva och tänka är att förvränga.

Vi har inget val, vi förvränger för att informationen ska passa in i vår tankevärld, passa in i vår karta av verkligheten, det är som om att vi har ett par förvrängar-glasögon på oss som förvränger informationen vi tar in.

Men hur ska vi ta reda på vad som är förvrängt? Eller snarare hur jag har förvrängt?

Jag kommer i detta blogginlägg att gå igenom 5 olika sätt som hjälper oss att upptäcka det som är förvrängt.

1 – NominaliseringarVärm upp och tina processer som fryst till is

Nominaliseringar refererar till ordet, ”namn” (Nomine = namn på Latin). Vi människor klassificerar och namnger saker. Vi ger saker namn. Vi ger platser namn.

Vi ger även processer och aktiviteter namn och det kan ibland ställa till det för oss.

-När vi ger namn åt en process som exemplevis ditt och mitt sätt att relatera till varandra och säger …

– Vi har en ”dålig relation”

Detta gör ”relationen” svår att prata om eftersom vi med vårt språk talar om för oss själva och andra att den ÄR på ett visst sätt och när någonting ÄR så indikerar det att vi inte kan göra så mycket åt det, vi missar detaljerna när vi förvränger det vi egentligen GÖR till något som ÄR.

Vi har namngett massor av saker vi GÖR, processer som nu i vår tankevärld blivit en ”sak”, något som ÄR

Vi har en dålig relation!

Vi har nu fryst in alla våra interaktioner, blickar, kroppsspråk, ordutbyten i etiketten ”dålig relation”, vi har i ett nafs tagit bort all rörelse mellan oss.

Vi har skapat en statisk värld, en värld som upplevs som permanent och oföränderlig.

Istället för att i vårt inre se de rörliga bilder och filmer som en relation faktiskt består av har vi nu skapat en stillbild.

Hur värmer vi upp/tinar upp ordet relation? Hur gör vi stillbilden rörlig?

Här kommer några frågor du ställa till dig själv eller andra.

  • Vem relaterar till vem?
  • Hur relaterar ni till varandra i olika situationer?
  • Vad refererar du till när du säger att er relation ÄR på ett visst sätt?
  • Kan du ge mig några konkreta exempel på hur ni relaterar till varandra?

Andra exempel på Nominaliseringar

Det är inte bara ordet ”relation” som är en ”fryst” process, det finns massor av liknande namngivningar av saker som egentligen är en serie processer i ständig rörelse

  • Beslut
  • Motivation
  • Frustration
  • Kommunikation
  • Relation

Ställ frågor för att tina upp frysta processer

Exempelvis: Hur Beslutar du dig, hur gör du då? Hur motiverar du dig till någonting och hur motiverar du dig ifrån någonting? Hur frustrerar du dig? Hur kommunicerar du med vem på vilket sätt?


2 – Tankeläsning

Tankeläsning innebär att vi tror att vi vet vad som pågår inne i hjärnan hos en annan människa. Vi talar om andras inre värld som om vi kan läsa deras tankar, läsa deras känslor, värderingar, intentioner m.m.

MEN det kan vi faktiskt inte.

Bara att förstå vad man själv tänker är ju svårt nog 🙂

När vi pratar om en annan människas inre värld av tankar och känslor utan att faktiskt ha hört personen beskriva sina tankar och känslor, så är det per definition – tankeläsning.

Vissa personer är visserligen duktiga på att ”läsa” eller kalibrera andra människor och deras ickeverbala signaler.

De människor som utvecklat denna kalibreringsfärdighet kan ibland tendera att över-kalibrera och gå i fällan att tankeläsa och tro på sin tankeläsning.

Låt säga att du har bott tillsammans med en person väldigt länge, då blir du naturligtvis van vid den andres tankemönster. Du får konstant träning i att kalibrera och ”läsa” personen.

MEN, att kalibrera och att på riktigt tankeläsa är INTE samma sak.

Några tips på frågor att ställa dig om du vill undvika tankeläsning

  • Hur ”vet” jag egentligen vad min nära vän tänker?
  • Hur ”vet” jag att Kalle tänker så om dig?
  • Hur ”vet” du att Anna inte gillar dig?

3 – Orsak – Verkan (Kausalitet)

Vad är orsak och verkan? Orsak och verkan eller Kausalitet som är ett ord som används frekvent inom vetenskap och forskning för att beskriva orsakssamband, någonting, en orsak, ger en verkan eller effekt på något annat.

Ordet Kausalitet kommer från latinets causa, som betyder just ”orsak”.

Ett klassiskt exempel på kausalitet är när Newton satt i godan ro under ett äppelträd. Han hörde ett äpple falla till marken och dunsen ledde honom in i tankebanan …

– … Hmm, vad är det som orsakar äpplet att falla till marken?

…. det måste finnas en förklaring till varför äpplet faller till marken, han kom fram till att orsaken måste vara en kraft av något slag, en kraft vi inte kan se … den allmänna gravitationslagen/tyngdlagen var född.

Hmm .. det måste finnas en osynlig kraft som drar alla föremål till varandra …

Vad har Kausalitet och Newton med vår vardag att göra?

Vi människor vill supergärna förstå varför saker och ting händer, vi vill förstå vad orsaken till vad en viss effekt är.

Jag vet vad som orsakade den sista brickan att falla? …hmm .. men varför föll den första?

Vår starka önskan att förstå orsaken till saker är en kraft som har drivit människan framåt, utvecklat vetenskaper och fått oss att ta enorma kliv i utvecklingen av våra samhällen.

Baksidan av detta driv är att vi använder ”orsaks-verkans-tänkandet” även om våra egna och andras tankar, känslor och beteenden. Detta skapar en förvrängning av verkligheten, som den uppmärksamme märker i fraser som:

  • Han gjorde mig arg
    • Han orsakade min ilska
  • Hon gjorde mig ledsen
    • Hon orsakade min ledsenhet
  • Du gör mig förbannad
    • Du orsakar min ilska
  • Så fort du gör ”det där”, så blir jag galen
    • Det du gör orsaker mina galenheter
  • Du vet så väl att när du säger det där, så blir jag galen
    • Det du säger orsaker mina galenheter
  • Gör inte den minen, den gör mig förbannad
    • Den min du har orsakar min ilska

Vi kommunicerar ofta i vardagen på detta förvrängda sätt, vi lägger orsaken till våra känslotillstånd utanför oss själva, vi tänker att det är andra som får oss att tänka, känna, säga och agera.

– Ja, men är det inte så då, kanske du säger?

Nej, det är egentligen galet att kommunicera på detta sätt, eftersom ingen egentligen kan tvinga dig att känna någonting överhuvudtaget, du gör det själv.

Eller har du några känsloknappar som jag kan gå fram och trycka på? Berätta var finns dina känsloknappar?

  • Arg-knappen, var sitter den?
  • Förbannad-knappen, var sitter den?
  • Ledsen-knappen, var sitter den?

Nej, när vi tänker efter så är det faktiskt så att vi inte har några känsloknappar som folk kan trycka på.

Ingen få dig att känna någonting, det är snarare så att när någon gör någonting, då BESTÄMMER du dig för att bli arg, du BESTÄMMER dig för att bli ledsen, du BESTÄMMER dig för att bli glad.

Du och jag gör oss själva arga, rädda, ledsna och glada, genom våra sätt att tolka det som händer.

Funderingar kring mitt eget liv

Jag hade länge en tanke som sa:

– jag kan inte försörja mig på min musik, eftersom jag har barn och familj.

Omedvetet hade jag gett min familj ”skulden”, de var orsaken till att jag inte kunde leva på musiken.

Nu när jag skriver detta inser jag att jag faktiskt har valt att tänka så och det är med en känsla av sorg i hjärtat jag inser att jag valt att tänka på det sättet.

Tänk om jag hade valt att istället tänka:

Jag orsakar mitt liv, de val jag gör påverkar hur mitt liv gestaltar sig.

Tänk om jag slutat upp med att vara ”offret” i min berättelse, slutat att vara ”effekten” i en orsaksverkans kedja och istället tagit ansvar för mina livsdrömmar, vilken skillnad det hade blivit.

Hur tänker du som läser?

Är du orsaken i ditt liv eller lever du som om du är effekten av ett antal olika orsaker utanför dig själv?

Hur desarmerar jag en Orsak-Verkans fras?

Låt säga att någon säger så här till dig

– Den där minen du har nu gör mig arg!

Fråga då personen denna fråga …

  • Hur specifikt gör du dig arg när jag har den här minen?

4 – Komplex ekvivalens

Vi människor förvränger och fantiserar väldigt mycket, vi får för oss saker. Vi är som människor meningsskapare, vi skapar mening och betydelse kring det vi är med om och ibland är vi lite för snabba att koppla en mening till det som sker.

Vi skapar mening där det egentligen inte finns mening.

Vi har likställt två saker som inte hör ihop.

– Vad kan då vi människor likställa och koppla ihop, som egentligen inte hör ihop?

Här kommer några exempel …

  • Hon säger aldrig hej när jag kommer in i butiken, hon gillar mig inte
  • I en bra relation behöver man aldrig säga förlåt
  • Om jag vill lyckas försörja mig som Coach så måste jag sälja mitt hus och bo superbilligt
  • Han svarade inte på mitt email, han kan inte vara intresserad
  • Jag såg dem på en restaurang i centrum, de måste ha en kärleksaffär
  • Jag blev inte bjuden på den där festen, det betyder ju att han inte gillar mig, eller, vad betyder det … det här måste jag oroa mig för??
  • Han skickade det här SMS:et, vad betyder det? det betyder ju att han hatar mig.

Vårt mänskliga sökande efter mening och förklaring gör att vi hittar på en mening där det kanske inte finns en mening.

Du kanske någongång har ställt dig frågan …

– Vad menade hon med det där medelandet?

Men du frågar inte personen det rakt ut, du besvarar frågan själv i ditt inre …

Vips så har du kopplat en mening till det hon sa, du har likställt det hon sa med den mening du själv hittade på.

Den minen = hon gillar inte mig

Reklam

Inom reklam är det vanligt att använda denna mänskliga mekanism. Vissa företag använder kopplingar och associationer som egentligen inte finns …

  • En bild på en snygg tjej ….. och en bil
Om jag köper den bilen betyder det då att …?)

Eget exempel

När mitt bonusfamiljsliv var som mest intensivt, så tolkade jag min frus tonårsdotters snabba tempo i trappan efter maten som ett bevis på att hon inte gillar mig.

Jag gjorde likhetstecken mellan hur hon gick i trappan och hennes åsikt om mig.¨, fråga mig inte hur jag fick ihop logiken, men i min psyko-logik fick jag tyvärr ihop det 🙂

En fråga till dig som läser

  • När gav du senast mening till NÅGOT som troligen inte har den meningen?
  • När kopplade du ihop två saker som faktiskt inte hör ihop?
  • Vilka effekter får det i ditt liv?

Hur desarmerar jag en Komplex-likhet?

Om någon säger så här till dig …

– Du är sen igen, du gillar mig inte

Fråga då:

– På vilket sätt betyder min tidsplanering att jag inte gillar dig?

5 – Förutfattade meningar

En förutfattade mening är en betydelse som är fattad eller bestämd sedan tidigare av den som säger det. Jag bestämde denna mening eller betydelse för länge sedan och den är så ”Själv”klar att den inte behöver nämnas. (Men den är inte Vi-klar, fattad av er båda.)

Här kommer några exempel på förutfattade meningar som kan smyga in i vardagligt prat, saker som förutsätts men inte sägs.

  • Du är lika självisk som din far

Det betyder att du är självisk … OCH att din far är självisk, men det är förutfattat i denna mening.

  • Kommer du ta upp det på mötet nästa vecka?

Jag har inte sagt att jag kommer delta på mötet nästa vecka, men det är förutfattat i denna mening och frågan handlar bara om jag kommer ta upp det där eller inte.

  • Vill du träffa mig idag eller på onsdag?

Jag har inte frågat om du vill träffa mig, det är förutfattat, nu handlar frågan endast om vi ska träffas idag eller på onsdag, men vad säger jag om jag inte vill träffa dig alls?

  • Hur arg är du på dig själv att du missade den där straffen i matchen?

Jag var inte arg på mig själv innan jag fick frågan, men nu när du vävde in det på det här sättet så är jag faktiskt arg på mig själv.

  • Du får ha det så bra

Ska ni gå, nej vi ska inte gå ….tystnad, underförstått du ska gå.

  • När slutade du att slå din fru?

Detta är hämtat från en film där domaren under en rättegång frågar den åtalade detta, jag tror att ni nu upptäcker den förutfattade meningen – att han slagit sin fru

Personen svarade på följande sätt …

– Jag slutade slå min fru i fia med knuff för ett antal år sedan

– Jag slutade slå min fru i monopol för ett år sedan

– Hon slår mig fortfarande i badminton.

Vilka förutfattade meningar kan du upptäcka under kommande vecka, skriv ned alla förutfattade meningar du upptäcker.

Sammanfattningsvis

Vi har i detta blogginlägg gått igenom hur vi människor förvränger det vi tar in och det vi kommunicerar ut i ord och meningar.

  1. Nominaliseringar – frysta processer (Vi har en dålig relation)
    1. Hur relaterar vi till varandra i vardagen?
  2. Tankeläsning – jag vet vad du tänker just nu
    1. Hur vet du vad jag tänker?
  3. Orsak – verkan – du gör mig arg när du har den där minen
    1. Hur gör du dig arg när jag har den här minen?
  4. Komplex ekvivalens – hon ler inte när jag kommer in i butiken, hon gillar mig inte
    1. Hur likställer du hennes min med att hon inte gillar dig?
  5. Förutfattade meningar – Du är lika självisk som din far (ok min far är alltså självisk?)
    1. På vilka sätt menar du att min far var självisk och vad har det med mig att göra?

Lycka till med att upptäcka dina egna och dina medmänniskors förvrängningar i veckan och lycka till med att skapa en klar och tydlig kommunikation med dina medmänniskor.

3 svar på ”21 – Förvränga, fantisera och kreera”

Kommentarer kan inte lämnas på detta inlägg.