Idag skulle du fyllt 112 år, du föddes in i soldatsläkten Krantz.
Din mamma fick dig utan att vara gift och i sammhällets ögon kallades du då oäkting, men du var inte oäkta på något sätt du var äkta, varm och full av kärlek.
I din familjs ögon var du helt och fullt äkta och sitter i mitten av denna släktbild i armkrok med din morfar, som var en varm och vänlig man.
Du träffade som ung kvinna en ung man vid namn Lars Olsson och ni skrev kärleksbrev till varandra, ni svärmade för varandra och ni tog ett beslut om en framtid tillsammans.
Du blev bondmora på Tjärnberg, skaffade barn och levde, kämpade och skrattade.
Du skapade en varm stämning kring dig själv, en stämning jag fick vara en del av och det vill jag tacka dig för.
Du var varmt troende och sa ofta till mig orden ”här är jag, sänd mig” jag förstod inte riktigt vad som menades, men ditt tonfall och din värme kände jag, jag älskar dig❤️
Min älskade mamma föddes den 24 februari 1944 i Bollstabruk som ligger i Ångermanland.
Hon föddes in i det hem som formats av hennes föräldrar Inez 29 år och Per-Erik 34 år, men det skulle visa sig att mammas uppväxtmiljö inte var trygg, hon fick inte möjlighet att knyta an till sina föräldrar på det trygga sätt som varje barn egentligen borde få, men mer om det lite längre fram i detta inlägg.
Hur såg det svenska samhället ut när min mamma föddes?
I Sverige började Folkhemmet byggas under sloganen, ”Ett hem för hela folket, som präglas av samförstånd och jämlikhet”.
Sverige skulle bli ett hem för alla, ett folkhem där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna få leva i en social och ekonomisk trygghet.
Efter andra världskriget var Sveriges industrier intakta och vi fick på så sätt ett försprång gentemot andra länder och vi kunde bygga upp vår rikedom och även vår möjlighet att hjälpa medborgarna och vara att solidariska mot varandra.
Det infördes ett antal reformer efter andra världskriget som exempelvis
Allmänt barnbidrag 1948
Religionsfrihet blir lagstadgat 1952
1956 utökas den sociala hjälpen mycket med olika typer av försörjningsstöd
1960 införs allmän tjänstepension
1971 införs individuell inkomstbeskattning och inte beskattning av familjer.
Alla dessa saker sammantaget ökade vårt individuella oberoende och troligen avståndet gentemot den stora familjen och religionen.
Tanken var att du inte ska behöva ha en familj för att överleva, du skulle heller inte behöva tillhöra en viss religion för att få hjälp i svåra tider.
Sveriges befolkning blev i och med dessa reformer sakta men säkert mer beroende av staten och mindre beroende av religion och familj.
Spekulationsdags – Hur påverkade detta samhälle min mamma och i förlängningen mig?
Det är i detta efterkrigssamhälle som min mamma växer upp och formas och senare formar den familj som jag växer upp i och jag får med mig folkhemmets värderingar som en självklarhet blandat med den frikyrkas tankar och tankegods som min mor föds in i.
Hur påverkad är jag idag av den tidens strömningar?
Jag känner själv att jag har en känsla av att allt löser sig, jag kommer att få hjälp av staten, och när jag dör kommer jag till himlen och får träffa alla mina nära och kära, det är en trygg miljö där inget ont kan hända.
Hur såg Mammas uppväxtmiljö ut?
Tillbaka till Ångermanland och det 1950 tal där min mamma växer upp hos sin mormor Elin.
Elin var vid min mors födelse starkt påverkad av det som hade hänt i hennes liv några år tidigare då både hennes man hade förolyckats en solig maj-dag 1938 samt hennes dotters kaosartade familjeliv.
Inez blev, på idag grunder höljda i dunkel, utesluten från den Pingstkyrka där hennes pappa var medlem nr 1 och hennes mamma Elin var medlem nr 2. Inez gick också igenom en traumatisk och uppslitande skilsmässa som möjligen innehöll våld och otrohet.
Mormor Elin tog som en god Pingstvän, medmänniska och mamma självklart hand om Inez lilla dotter Margaretha, trots sin egen sorg och pengamässiga fattigdom.
Margaretha följde med mormor Elin till Bollstabruks pingstkyrka och gick där i söndagsskola, sjöng i körer samt deltog på diverse olika ungdomsläger, hon lät sitt hår växa långt och hade hatt precis som reglerna i Pingstkyrkan då sade.
Margaretha hade även stor trygghet i sina kusiners familj, Wikströms, pingstvänner även de som bodde i den lilla byn Stigsjö.
I Stigsjö kallades Margaretha för ”Mormors Margaretha” och här spenderade Margaretha och Elin en hel del tid och Margaretha byggde starka band med sina kusiner.
Parallellt med vardagen hos Elin så hade hon också sin kärnfamilj i närheten, de bodde i huset strax ovanför Elin.
De bodde nära varandra i kilometer men inom Margaretha kändes det som att de var flera mil mellan henne och hennes kärnfamilj, fick hon vara med? Det var en fråga som ständigt ekade inom Margaretha.
Separationen från sin kärnfamilj påverkade Margaretha dagligen eftersom hon djupt inne i sin sin själ inte visste om hon var välkommen eller om hon var till besvär.
Hon kände sig fel, i vägen och utanför familjegemenskapen och detta byggde upp en stark känsla av utanförskap i Margaretha.
Samtidigt hade hon hos sin mamma Inez sina älskade syskon, sin 5 år äldre bror och sina 8 och 9 år äldre systrar som var en slags trygghet. Hennes systrar påverkade henne åt ett annat håll än pingstkyrkans, nämligen åt frihetens, tjuvrökningens och det fria levernets håll.
Det levernet kunde inte helt enkelt fogas in i pingstkyrkans snäva regelverk och det blev som en fristad för Margaretha.
Spekulationsdags: Hur påverkade detta mamma och i förlängningen mig?
Jag tror att Margaretha upplevde en dubbelhet och ambivalens, en känsla av att inte riktigt höra hemma i pingstvärlden, men inte heller i ”den andra världen”.
Hur påverkade denna dubbelhet henne, hur påverkade denna rotlöshet henne och hur kom den sen att påverka mig?
Jag har alltid känt en dubbelhet, en rotlöshet och en känsla av att inte riktigt höra hemma, kan den känslan möjligen vara influerad från dessa händelser?
Att växa upp utan sin far
Margareta växte upp utan någon kontakt med sin far, eftersom han lämnade familjen när Margaretha vara 2 månader.
Margarethas far kom tillbaks till Bollstabruk på besök en enda gång och det var en regnig höstdag 1961. Erik kom för att visa upp sin nya familj för sin pappa som bodde kvar i byn och hade god kontakt med hans tidigare fru och barn.
Margaretha var denna tid 17 år och hade inte fått information om att han skulle komma på besök och fadern bemödade sig inte heller att komma ned till Margaretha och Elin, men det gjorde istället Eriks näst yngste son och Margarethas dittills okända halvbror, Kjell, som vid denna tidpunkt var 10 år gammal.
Margaretha ville absolut INTE träffa sin far som var en total främling för henne, men hon kunde heller inte motstå den 10 årige pojkens charm och rättframhet utan följde tillslut med upp till herrgården.
Väl i herrgården möttes Margaretha av en avvaktande tystnad och hon mötte också upp med tystnad. Snabbt kände hon hur hon byggde vidare och cementerade den mur som hon byggt i hela sitt liv och kanske byggdes nu muren från båda håll?
Muren skyddade Margarethas skadade självvärde från att bli ännu mer sårat och samtidigt som hon byggde muren byggde hon också på sin känsla av att vara utanför och oviktig.
Erik hade inte heller förmågan att säga vad han kände eller visa vad han kände. Erik gjorde kanske några stapplande försök, men det var för sent … det var för sent för dem att skapa någon form av närmare kontakt, det gick inte.
Spekulationsdags: Hur påverka detta trauma Mamma och i förlängningen mig?
Margarethas utanför-trauma kändes i varje fiber av hennes kropp under hela hennes liv, hennes trauma formades till en berättelse som hon berättade för sin omgivning om och om igen, denna berättelse befäste hennes emotionella utanförskap och min fundering här och nu är hur hennes trauma påverkade mig?
Jag kan själv ibland känna av ett ordlöst drama i mig där jag kan placera mig själv utanför en grupp. Jag funderar på om denna outsidersida är influerad och påverkad av hennes trauma, om jag har tagit över delar av hennes trauma och spelar dramat vidare?
Men mot bakgrund av mammas uppväxt så skapade mamma en fin och kärleksfull kärnfamilj
Som en motrörelse till min mammas egna otrygga uppväxt skapade mamma ett tryggt hem för mig att växa upp i. Mamma älskade mig förbehållslöst och jag älskade henne.
Mamma och jag
Jag är otroligt tacksam för att just du är min mamma, du har influerat mig så otroligt mycket och du är den bästa med mamma som finns.
Det bästa med dig var och är din kärlek, din omsorg och våra härliga skrattanfall, dessutom så lärde jag mig vikten av personlig utveckling av dig, du var Yogalärare och Zonterapeut samt mycket mer.
Du var och är också en fantastisk farmor för min älskade dotter Felicia
Jag var 14 år och mina föräldrar hade nyligen skilt sig, jag cyklade hem från skolan en mörk och regnig dag i november och när jag kom hem och steg av cykeln så tittade jag som vanligt in genom köksfönstret i hopp om att få se min pappa sitta där som vanligt läsandes DN, men nu såg jag en annan man som satt där på min pappas plats, med min pappas DN i händerna, jag fick en chock …vad faan gjorde han här? Den djäveln har snott min pappas plats … djävla morsa … fy faan.
Gubbdjävel
Jag öppnade dörren och skrek till min mamma, vad faan gör han här? min mamma mötte mig i dörren och ville att jag skulle lugna ner mig, men jag var så långt ifrån lugn man kan komma, jag var vansinnigt arg och kanske framförallt ledsen och jag tyckte synd om min pappa …
Mitt lojalitetsband till min far var inte som en tunn tråd det var som en tjock tross som aldrig skulle gå av och nu hade den stärkts ännu mer, gubben som satt i köket skulle jag aldrig acceptera.
Barn i bonusfamiljer kämpar med lojalitetsband
Barn känner starka lojalitetsband till sina föräldrar och detta kan leda till att OM de bryr sig om sin bonusförälder så betyder det i barnets värld att de är illojala mot sin förälder.
Barnen har ofta inte ord för att beskriva sina lojalitetsband men de känner av dem starkt, vilket ofta leder till att de beter sig på olika till synes negativa sätt gentemot bonusföräldern.
Det är viktigt att förstå att detta är logiskt och helt normalt, därför är det viktigt att hjälpa till att göra detta pratbart och normalt både för barnen och de vuxna.
Barn är lojala mot sin förälder
Barn i bonusfamiljer kämpar med förluster
Paret i en bonusfamilj känner ofta en enorm glädje över att äntligen ha träffat en ny själsfrände, någon att dela livet med och någon att bygga en framtid med, men barnen i en bonusfamilj har inte bett om att få in en ny person i sina liv.
Barnen upplever ofta det som att personen som kommer in, stjäl uppmärksamhet, fokus och tid som föräldern tidigare ägnat åt barnet.
Detta kan leda till att barnen kan i en bonusfamilj känner sig utanför, oviktiga och ignorerade, nästan som om de förlorat sin förälder.
Därför är det viktigt att föräldern och bonusföräldern känner till denna utmaning och utarbetar olika sätt för att hjälpa barnen sätta ord på sina känslor kopplat till denna utmaning och att på så sätt normalisera den.
Det kanske viktigaste är att planera in egen tid med ditt barn där ni får bara vara och bygga er relation.
Ohanterat kan detta öka på utanför/innanför utmaningen som jag skrev om i förra blogginlägget.
Barn kämpar med alltför stora förändring alltför snabbt.
När en bonusfamilj startas så är det vanligt att föräldrarna som är kära och byggt en kärleksrelation under en intensiv tid, går alltför snabbt fram med att flytta ihop, köpa ett nytt hus, kanske skaffa ett eget barn eller en hund.
Detta leder till allt för många förändringar och framförallt många oönskade förändringar för barnen på kort tid.
På ett halvår kan barnen gå från ett nuläge som är att leva i en kärnfamilj med sina släktingar på nära håll till att leva 30 mil därifrån med nya “syskon”, ny “pappa” och sina släktingar på långt avstånd.
Detta skapar starka känslor av förlust, förlorade relationer och sorg, som obearbetat och opratat skapar sår och splittring
Därför är det viktigt att planera de förändringar ni gör på ett genomtänkt sätt och detta är lättare sagt än gjort när man är kär och möjligen lite galen
Några tips kopplat till att hantera dessa utmaningar
Planera som förälder in “egen tid” med ditt barn för att minska spänningen som den nya bonuskonstellationen kan innebära för barnet och behåll ert ursprungliga relationsmönster och vanor
Berätta för barnet vad som kommer vara likadant som tidigare och vad som kommer förändras och att ni gör denna förändring tillsammans och stöttar varandra i det.
Normalisera lojalitetsband, det är inte konstigt utan normalt det du känner
Skapa egna rum för barnen som är deras, så att de slipper dela rum med en person de inte känner alls och inte valt.
Etablera regler för att bete sig mot varandra med respekt, ni behöver absolut inte älska varandra med bete er med respekt
Sakta ned tempot när ni skapar och formar er bonusfamilj och gör det om möjligt lustfyllt
Var nyfiken på hur alla är unika och hur fungerar just du?
Inför möjligheten att “Provprata och snälltolka” varandra istället för att skarpprata och fultolka
Ricard Olsson i Stockholm berättar hur och varför han inriktar sig på att coacha män i bonusfamiljer. Allt började när hans fru Sofia sa att han var tvungen att gå i terapi för att rädda deras äktenskap.
Ricard Olsson är coach enligt NLP-metoden och har via den amerikanska forskaren Patricia L. Papernow hittat de fem vanligaste utmaningarna för en bonuspappa i en bonusfamilj:
Att känna sig utanför, eftersom man inte ingår i mammans och barnens anknytningssystem.
Att flytta ihop för snabbt för barnen, som kan ha ett starkt lojalitetsband till sin biologiska pappa.
Att föräldrateamet blir polariserat, genom att bonusföräldern är för snabbt med olika regler och den biologiska föräldern blir mjukare för att skydda barnen
Att inte veta hur man bygger en gemensam, ny familjekultur.
Att ha svårt att hantera de andra föräldrafigurerna, som är en del av bonusfamiljen och påverkar barnen från håll, oavsett om vi vill det eller ej.
Avsnitt 229 av Bonuspappan & Plusmamman inleds som vanligt med Hänt i veckan och avslutas med en high and low från poddarnas egen vardag i Varberg.
Stina kokade av irritation och raseri där hon och ”familjen” satt vid matbordet och skulle inta söndagsmiddagen som hon så omsorgsfullt hade tillagat, men Konrads barn tittade inte ens på henne, de pratade inte med henne.
Hon kände sig helt osynliggjord och det gjorde så ont i henne.
Senare på kvällen tog Stina upp middagsepisoden med Konrad, men Konrad var helt oförstående och utbrast, men lugna ner dig de är ju bara barn, slappna av.
Stinas känsla av att vara missförstådd och utanför växte sig ännu starkare och hon kände hur gapet mellan dem bara blev större och större, hur länge skulle hon stå ut?
Bonusfamiljen största utmaningen– Innanför / Utanför
Bonusfamiljens struktur, som jag beskrev i det förra blogginlägget, gör att Bioföräldrar och Bonusföräldrar upplever samma situation utifrån två helt olika perspektiv, paret ser situationer utifrån två motpoler på en skala.
Som en Bonusförälder kan du gå från att känna en stark känsla av tillhörighet och att vara Innanför, för att sekunden senare känna dig osynlig och Utanför.
Det kan räcka med att den ena partens barn kommer in i ett rum så intar/hamnar bonusföräldern i rollen som UTBÖLING (Utanför) och föräldern rollen som INVIGD (Innanför).
Innanför skiftar snabbt till Utanför i en Bonusfamilj
Bonusföräldrar känner sig ofta utanför, osynliggjorda och ensamma och väldigt ofta till Bio-Förälderns förvåning, eftersom de i sin tur har fullt upp med att känna sig dragen mellan sin partner och sina barn i en till synes omöjlig evighets-dragkamp.
Självklart varierar Bonusförälderns och Förälderns tolkningar av deras respektive egna historik av inre sår, utanförskap och andra triggers.
Oavsett personlig historia så är en av människans drivande behov att få känna att vi tillhör vår kärngrupp, att vi är självklara och betydelsefulla för vår grupp.
Vi människor vill inte känna att vi blir ignorerade av vår grupp, eftersom detta i människans tillblivelse var lika med att inte få tillhöra stammen och att inte tillhöra stammen det var i princip lika med döden.
Förekommer Innanför / Utanför även i kärnfamiljer?
I en hälsosam kärnfamilj skiftar Innanför /Utanför positionerna på ett naturligt sätt vilket gör dessa positioner mycket mindre laddade än i en bonusfamilj, eftersom alla “vet” att de tillhör gruppen.
Föräldrarna har i denna typ av familj en lugnande vetskap om det starka relationsband de har med sitt barn, vilket gör Innanför / Utanför positionerna i princip oladdade.
Innanför och Utanför är dynamik i en kärnfamilj.
I Komplexa Bonusfamiljer, jämnar inte Innanför och Utanför ut sig där?
Ja, så kan man tänka på ytan och i teorin, men smärtan av Utanförskap skriker ofta mycket högre inom en människa än glädjen av att vara Innanför så därför är denna Utmaning lika närvarande här som i en Enkel Bonusfamilj där endast ena parten har barn med sig in i familjen.
Dessutom är varje Komplex Bonusfamilj olika konstruerad vilket påverkar Innanför / Utanförskapet i olika hög grad.
Olika Exempel som påverkar graden av Innanför/Utanför:
Den ena förälderns barn bor i hushållet endast varannan vecka, medans den andra förälderns barn bor i hushållet hela tiden.
En av föräldrar/barn konstellationerna har flyttat in i den andres hem.
Barnen till en av föräldrarna är mer tillgängliga och välkomnande medans andra är slutna och mer otillgängliga
En av föräldrarna har sin släkt i närheten medans den andre inte har det
Gamla inre sår hos medlemmarna i familjen gör att Innanför / Utanför positionerna väcker gamla minnen till liv och de “Gummibandas” tillbaka in i sin egna smärtsamma historia, som jag skrivit om i tidigare blogginlägg
Men hur löser man det här då? Hur mjukar vi upp gränserna mellan Innaför och Utanför?
Kan inte bara Bonusföräldern skärpa sig och bara känna att den tillhör, hur svårt ska det vara?
– Känn bara att du tillhör för helvete!
Nja så lätt är det inte, eftersom denna drivkraft är så grundläggande hos oss är detta en utmaning vi behöver omfamna, acceptera och prata om hur den påverkar oss, öppenhet är nyckeln.
Men det vanliga är att vi försöker lösa detta på andra sätt, ett vanligt exempel är …
Att göra gemensamma saker …
En god idé på pappret kan vara att göra saker tillsammans för att svetsa ihop familjen, MEN Innaför / Utanför är oftast som mest kännbart när vi gör saker tillsammans.
Att “tvinga” ihop familjerna för tidigt leder ofta till motsatt effekt.
Hur löser vi denna hopplösa situation då?
Ja, genom att prata, lägga tid på att bygga nya relationsband, lyssna, ta andras perspektiv, förstå, förstå, förstå.
Några ”sanningar” jag har funnit vara extra bra att ha i sinnet och resonera kring är …
Innanför/Utanför skapar empatiska utmaningar eftersom perspektiven är så olika och det är helt som det ska, det är naturligt i en bonusfamilj.
De starka känslor som Innanför/Utanför-utmaningen genererar, skapar skam och det är naturligt.
Det är helt naturligt att känna avundsjuka, vara osynlig och bli förbannad när du känner dig utanför.
Det är helt naturligt att känna sig dragen mellan människor du älskar när du är innanför vilket leder tillkänslor som otillräcklighet, skuld och spänd.
Skapa mycket tid för att odla 1 till 1 relationer. Blanda inte familjen det första du gör, bryt istället upp i 1 till 1 konstellationer så du/ni får möjlighet att bygga egna relationer inom familjen.
Skapa tid för er som par där ni kan odla er realtion
Leta efter möjligheter och aktiviteter där Innanför/ Utanför rollerna tillfälligt sätts ur spel och omvänds och Bonusföräldern är Innanför och Bioföräldern är Utanför.
Skapa rum för bonusföräldern att slappna av och umgås med människor där hen är självklar och Innanför.
Lär er som par att förstå varandras perspektiv med empati utan att uppleva ert eget perspektiv är “fel”
Lär känna er egen inlärningshistorik och vilka olika träffytor/triggers ni har från er uppväxt och hur de idag påverkar dig i Bonusfamiljen.
Lycka till i era bonusfamiljer, ni är grymma👍👍
*Inlägget är baserat på Dr Patricia L Papernow ochhennes forskning om Bonusfamiljer
*OBS – Innanför och Utanför positionerna är aktiva för alla medlemmar i Bonusfamiljen, men mer om detta i kommande blogginlägg
Har du en bonusfamilj? Känner du någon som har en bonusfamilj? Kämpar du med att vara ditt bästa jag i din bonusfamilj?
Vilka skillnader finns det mellan en Bonusfamilj och en Kärnfamilj?
Vilka utmaningar innebär dessa skillnader för de som lever i en Bonusfamilj?
Dessa utmaningar kommer jag skriva om i några blogginlägg framöver och jag börjar med att beskriva de strukturella skillnaderna mellan en Kärnfamilj och en Bonusfamilj.
Kärnfamilj
Om vi börjar med att fundera över vad en kärnfamilj är och hur den vanligen är konstruerad.
Det börjar vanligtvis med att två personer träffas, fattar tycker för varandra och inleder ett förhållande.
Jonas och Josefin träffas
De bygger sin relation och sina relationsband med varandra genom att skratta, skämta, prata och ibland bråka om vissa saker de är oense om för att sedan förenas i någonting gemensamt, de bygger sin gemensamma grund.
Jonas och Josefin har byggt en stark relation mellan varandra
Jonas och Josefin skaffar barn och detta barn kommer födas in i en redan etablerad kultur, barnet föds in i någonting gemensamt, dessutom är alla i familjen “förprogrammerade” att knyta an till varandra vilket gör att banden mellan dem byggs starka.
Jessica föds och kärnfamiljen utökas och anknytningar bildas mellan de tre personerna
De går förhoppningsvis bra och de kanske får ett till barn, det barnet föds då in i en än mer etablerad familjekultur.
Familjen har en gemensam grund och familjekultur som alla känner till och lever i
Jag är väl medveten om att alla familjer inte har den smidiga utveckling jag hittills beskrivit, familjelivet kan kompliceras av en mängd olika faktorer som psykisk ohälsa, alkohol, droger, otrohet, ointresse, m.m
Detta leder ofta till separation och sedan det möjliga bildandet av en bonusfamilj.
Bonusfamiljen
Vad händer när en av föräldrarna träffar någon ny?
Hur är det för den nya personen att bli en del av den etablerade familjekulturen?
Den familjekultur som barnen är vana vid, den familjekultur som föräldrarna byggt upp under sin parperiod, under många långa sömnlösa nätter, under glädjefyllda stunder när barnen börjar gå när barnen säger sina första ord, under bråk om vems regler som gäller osv osv.
Det som händer är att den nya personen kommer in i den etablerade familjekulturen som en FRÄMLING, en okänd och oönskad person för barnen, men som en önskad, efterlängtad person och KÄRLEK för föräldern
Här startar den första och största utmaningen inom bonusfamiljer – INNANFÖR / UTANFÖR.
Vilka är INNANFÖR / UTANFÖR och vilka olika grupperingar finns i familjen och vilka konsekvenser får dessa grupperingar?
Den ”Enkla” Bonusfamiljen
Den enkla Bonusfamiljen – Jonas har barn men inte Jennifer
I bilden ovan ser ni den “Enkla” bonusfamiljen då endast en av parterna i Bonusfamiljen har barn sedan tidigare, denna typ av familjekonstellation är något enklare och innehåller färre potentiella landminor att trampa på än i den “Komplexa” bonusfamiljen.
Den ”Komplexa” Bonusfamiljen
Den komplexa Bonusfamiljen – Jonas har barn och Jennifer har barn
I bilden ovan ser ni den ”Komplexa” bonusfamiljen där båda parter har barn sedan tidigare vilket innebär att här möts två olika familjekulturer, mängder av nya oönskade relationer och många möjliga landminor att trampa på.
Det komplicerade relationssystem som en Bonusfamilj är genom sin konstruktion, leder till 5 primära utmaningar för medlemmarna i bonusfamiljen och dessa kommer jag gå in på djupare in kommande blogginlägg
Utmaningarna är:
Positionerna INNANFÖR / UTANFÖR är två positioner som paret i en bonusfamilj känner av intensivt och dessa positioner är här för att stanna
BARN kämpar med förlustkänslor, lojalitetsband och alltför mycket förändring på kort tid
FÖRÄLDRAUPPGIFTERNA polariserar paret i en bonusfamilj
En ny FAMILJEKULTUR måste byggas samtidigt som ni ska navigera på ett hav av förändring
EX och andra FÖRÄLDRAFIGURER döda eller levande är en del av den nya familjen
Mer om dessa utmaningar i kommande blogginlägg.
OBS. Jag är medveten om att jag har förenklat bonusfamiljelivet drastiskt i detta inlägg och jag är medveten om att alla bonusfamiljer har sin unika sammansättning och historik.
*Inlägget är baserat på Dr Patricia l Papernow och hennes forskning om Bonusfamiljer
Jag pratade med min käre far härom dagen och han berättade om när han arbetade på Ericsson under 80-talet och de inför det kommande året skulle träffas för att gemensamt ta fram mål.
Min far berättade att han älskade att delta på dessa events eftersom de höll till på fina kursgårdar, bjöds på god mat och bastumöjligheter.
Det min far INTE gillade var målsättnings-arbetet och han uttryckte det så fint …
– ”Nu skulle man krysta fram något mål igen för att göra cheferna nöjda”
Han gillade helt enkelt inte denna typ av målsättningsarbete, han gillade endast att göra det han blev tillsagd och jobba på.
Tankestil/Metaprogram – Målsträvan
Michael L Hall PhD har i sin bok – “Figuring out people” beskrivit 60 olika tankestilar och en av dessa tankestilar, handlar om sättet vi tänker kring mål.
Michael beskriver 3 olika sätt att tänka kring mål på
Skeptisk till mål
Optimerar vägen fram till mål
Perfektionistisk syn på mål
Meta program #40 in Figuring out people – Michal L Hall
Skeptisk till mål
De personer som tycker det är jobbigt att “krysta fram” mål och kanske även jobbigt att sträva efter att uppnå mål, kommer reagera på liknande sätt som min far gjorde i det inledande exemplet, de kommer reagera med tvivel, skepticism och troligtvis få en negativ känsla innan de ens börjat ta fram några mål.
De som befinner sig på denna ända av skalan gillar helt enkelt inte att hålla på med mål, de tror inte på att sätta mål.
Varför ska man hålla på och fundera på framtiden, det blir ju ändå som det blir.
Michael har i den senaste uppdateringen av denna tankestil nämnt att de som är skeptiska till mål i många fall är utbrända perfektionister som tappat tron på mål.
Optimerar vägen till mål
De som befinner sig i mitten av denna skala gillar att sätta mål, gillar att bryta ned sina mål i delmål, de vill uppleva små segrar på vägen mot det stora målet.
Vanligt bland dessa människor är att de tycker om själva processen att ta sig mot mål och att den nästan är lika kul som slutmålet.
De sätter inte bara ett slutmål utan också delmål samt mål på exempelvis:
Hur kul de ska ha på vägen,
Vad de ska lära sig
Hur de ska jobba på relationerna i gruppen
De är helt enkelt oerhört kreativa i målprocessen och tycker den i sig är kul och kreativ.
Bob Bodenhamer som är medförfattare till boken “Figuring out people” Säger om denna position skalan:
– When planning a vacation, enyoy the packing as much as the actual vacation”
Denna position på skalan kan förstås som det mesta i livet överdrivas. OM vi exempelvis antar en överdrivet positiv och tillåtande attityd kring målprocessen kan det bli så att vi skapar alltför lätta mål som saknar en riktig utmaning vilket i sin tur leder till att vi inte plockar de allra bästa och mest effektiva beteendena i strävan mot att nå mål.
Perfektionistisk syn på mål
När vi i målprocessen söker perfekt utformade mål som är formulerade helt klanderfritt enligt SMART modellen eller någon annan målmodell är det troligt att vi arbetar utifrån denna position på skalan.
När du anammar det perfektionistiska synsättet på mål och strävan mot mål så kommer du aldrig vara helt nöjd med ditt målarbete eller din prestation, det finns alltid någonting du kunde gjort bättre och det finns alltid någonting som dina kollegor kunde gjort bättre.
De som befinner sig här på skalan sätter ofta sina mål orealistiskt högt vilket leder till en konstant känsla av frustration.
Du ser slutmålet som det enda som ska uppnås och räknar bort triviala saker som att ha kul på vägen.
Kraven på att nå de högt satta målen gör att dessa personer ofta dömer sig själva och andra oerhört hårt när de inte uppnår målen, dömandet behöver inte alltid ta sig uttryck i hårda ord, det kan också vara så att dömandet endast sker på insidan.
Det egna inre dömandet leder till att man tenderar att skjuta upp aktiviteter som kan ta en mot målet, eftersom de aktiviteterna kanske inte kommer utföras perfekt och den risken vill man inte ta, därför skjuter de upp aktiviteterna och då också för stunden själv-dömandet.
När man befinner sig här på skalan är det man gjort aldrig bra nog, det går alltid att förbättra det, i sann perfektionistisk anda.
Konsekvensen av detta tänkande leder ofta till utbrändhet och utmattning.
Hur upptäcker jag var en person eller du själv befinner sig på skalan?
Genom att lyssna aktivt, lyssna efter ordval, tonfall och tankestilar/metaprogram.
Lyssna efter just detta tankemönster genom att ställa frågor till personen kring deras syn på mål och framtidsdrömmar/visioner och lyssna noga hur de svarar, hur de pratar om mål, hur de ser och känner kring mål och försök lista ut var på skalan de befinner sig …
Du kan också ställa frågorna till dig själv och spela in dina svar, lyssna och analysera dina svar
Hur byter jag position i denna skala?
Det mest troliga är att du vill komma bort från skeptiskt eller perfektionistiskt förhållningssätt kring mål till det avslappnade lustfyllda förhållningssättet.
1 – Fundera först ut varför du vill ha ett avslappnat förhållningssätt kring mål.
2 – Beskriv för dig själv hur du då kommer tänka, känna och agera kring mål när du är i mitten av skalan.
3 – Fundera på om detta förhållningssätt är bra för dig och de runt omkring dig
4 – Ge dig själv tillåtelse att testa den nya positionen i skalan under en period
Hur ska jag bemöta och coacha en persontill mittenpositionen?
När du skapat dig ett hum om en persons position på skalan, testa då att matcha den personens kommunikationsstil, ordval, tonfall och kroppsspråk.
Gör som Shelle Rose Charvet lär ut i sina kurser, ”gå till den personens mentala busshållplats”
Följ, följ, följ personens sätt för att skapa likhetskänsla och personkemi, sen kan du leda och bjuda in personen till att överväga om hen möjligen vill njuta av att sätta mål och sträva att uppnå mål.
Varifrån kommer denna tankestil?
Hur vi tänker kring mål är ett inlärt tankesätt, vi lär oss detta genom att modellera och titta på hur våra viktiga vuxna tar sig an mål när vi är små, vi lär oss också om mål genom vad vi belönats och bestraffats för kopplat till mål och måluppfyllnad.
Kopplingar till andra blogginlägg
Desto mer en person använder sig av den kognitiva förvrängningen Borde/Måste tänkande eller Tankestilen Modus operandi #38 och orden måste, borde och behöver desto större är risken för ett perfektionistiskt tänkande.
Lycka till med att ha kul att sätta dina mål och framförallt njuta av vägen att nå dem
I boken “Alice i underlandet” av Lewis Carroll hittar vi följande citat från en scen då Alice möter katten …
– Alice: kan du vara snäll och tala om för mig vilken väg jag ska gå härifrån
– Katten: det beror en hel del på vart du vill komma
– Alice: Jag bryr mig inte särskilt mycket om vart jag kommer
– Katten: Då spelar det inte så stor roll vilken väg du tar
Varför ska jag sätta mål?
Du behöver absolut inte sätta några mål, du kan leva på och uppleva livet och det som händer dig, du kan vara en person som följer med strömmen och hamnar någonstans, gör någonting med några personer, det är upp till dig, MEN om du vill påverka var du bor, påverka vad du gör, påverka vilka du umgås med, påverka ditt liv helt enkelt då ska du sätta dig i förarsätet, regissörsstolen eller styrpulpeten i ditt liv och det börjar med att du sätter dina mål, som du fyller med din passion och ditt driv.
Vision, effektmål och aktivitetsmål?
Det finns många sätt att beskriva mål på, men det börjar med att formulera någon slags önskedröm och vision, en riktning som du vill gå mot.
Visionen ska tända dig, det ska vara som en eld i baken som driver dig i rätt riktning, något du strävar efter.
När du har en vision så börjar målarbetet och det handlar o att bryta ned visionen i någonting som du kan uppnå, eller som Napoleon Hill sa
– “Ett mål är en dröm/vision med en deadline”
Ett mål är konkret, mätbart och tydligt, du vet när du har uppnått ett mål.
När du har klart för dig vilket mål du vill uppnå – ett så kallat effektmål, då är det dags att bryta ned detta effektmål i aktiviteter det du behöver göra för att uppnå ditt mål – dina aktivitetsmål?
Men, hur tar jag reda på vad jag vill?
Det finns många sätt att ta reda på vad du vill, min favorit är Gungstolstestet:
Gungstolstestet: Tänk dig in att du sitter i gungstolen och är 85 år och berättar om ditt liv för någon …
Vad berättar du då?
Jag brukar använda mig av Gungstolstestet för att formulera min vision och mina drömmar, slappna av och tänk dig att du är 85 år och sitter där i gungstolen och berättar för ditt barnbarn som sitter i knät och vill veta vad du har gjort i ditt liv, detta är ett gyllene tillfälle att ge dig själv råd från en framtida position.
Om du tycker Gungstolstestet känns mindre lätt och lite lätt makabert så kan du testa att besvara några av följande frågor:
Om du hade obegränsat med tid och resurser, hur skulle du då vilja att ditt liv såg ut och kändes?
Om du skulle skräddarsy ditt arbete, dina relationer och din fritid, hur skulle de då se ut och kännas? Vad hör du för ljud då?
Låt dessa frågor vara med dig under en tid, skriv, kontemplera, fundera och diskutera.
När du ringat in det som är viktigt för dig, då är det dags att formulera dina mål och här finns det mängder av olika målmodeller att ta hjälp av:
Från ett nuläge till ett önskat läge senast ett visst datum
Välformulerat resultat (min favorit)
10 steg för att skapa välformulerade mål
Välformulerat resultat
Jag ska nu förklara hur du skapar välformulerade mål och går mot välformulerade resultat och hur du kan använda Robert Dilts – SCORE-modell som inspiration och kartbild för att underlätta denna process.
För att förflytta dig mot ett välformulerat och önskat resultat behöver du samtidigt veta var du är nu och vad du rör dig bort ifrån.
Dilts modell ger oss ett tydligt sätt att tänka vad vi förflyttar oss bort ifrån och vad vi förflyttar oss mot/till dvs det önskade resultatet.
Beskriv ditt mål i positivt språkbruk:
Beskriv det du vill ha i det önskade tillståndet? (Toward motivation SCORE) (OBS undvik att beskriva det du inte vill ha.)
Beskriv ditt nuläge och vad du vill bort ifrån (Present State SCORE & away from)
Vad är skillnaden mellan ditt nuläge och ditt önskade läge, hitta/skapa optimal spänning mellan motivation bort ifrån och motivation till? (Hur lång är pilen i SCORE)
Uttryck målet i sinnesbaserade termer och i presens (Nutid):
Vad ser, hör och känner du när du har det du vill ha, ju tydligare sinnebild av målet desto bättre(Desired State SCORE)
Kontexten:
Beskriv sammanhanget där du upplever målet: När? Var? Med vem? (Desired State SCORE)
I vilket sammanhang eller kontext är detta resultat lämpligt? (Desired State SCORE)
I vilket sammanhang är detta resultat inte lämpligt?
Tidsram:
När ska du ha nått ditt önskade resultat? (Desired State SCORE)
Vilka tidssteg finns på vägen? (Pilen i SCORE)
Är denna tidsram realistisk och genomförbar? (Pilen i SCORE)
Åtgärder steg för steg:
Beskriv de specifika steg, stadier, och beteenden som kommer att flytta dig närmare ditt resultat. Använd konkreta verb undvik alltför svävande ord. (Pilen i SCORE)
Vilka är etapperna? Är detta resultat nedbrutet i tillräckligt små bitar så att du kan känna att varje bit är genomförbar? (Pilen i SCORE)
Inom din makt och kraft:
Beskriv de steg, stadier och beteenden som är inom din egen kontroll som du kan initiera och kontrollera. (Pilen i SCORE)
Vilka steg kan du inte kontrollera? Vilket stöd behöver du från vem?
Är resultatet något som du själv kan starta och upprätthålla? Har du makt och förmåga att nå detta mål? (Pilen i SCORE)
Resurser inre och yttre:
Beskriv de resurser du behöver för att nå ditt resultat, inre resurser/tillstånd och yttre resurser som pengar, tid etc? (Resources i SCORE)
Vem behöver du bli/vara som(förebild)? (Resources i SCORE)
Vem i din närhet har uppnått detta resultat? (Resources i SCORE)
Har du någonsin haft eller gjort det här eller något liknande förut? (Resources i SCORE)
Vad hindrar dig från att röra dig mot det och uppnå det nu? (Resources i SCORE)
Hur går du runt hindren?
Beskriv resultatet övertygande och motiverande:
Beskriv resultatet/målet med ett språk som motiverar dig mycket, använd ord som är värdeladdade för dig. (Toward motivation SCORE)
Är resultatet nu superlockande? (Toward motivation SCORE)
Är det något du verkligen, verkligen VILL lyckas med? (Toward motivation SCORE)
Kommer denna plan få dig att hoppa upp ur sängen på morgonen och agera? (Toward motivation SCORE)
Hur mycket vill du egentligen ha det här på en skala mellan 0 och 10, där 10 = max.(Toward motivation SCORE)
Vad behöver du göra för att göra det, om möjligt, ännu mer motiverande för dig?(Toward motivation SCORE)
Ekologiskt balanserat:
Beskriv nu till sist ditt resultat på ett sätt som är balanserat, hållbart och ekologiskt för dig och de personer som påverkas av dina mål.
Är det önskade resultatet ekologiskt/hållbart?
Vad kommer du att tjäna på det? (Toward motivation SCORE)
Vad kommer du att komma bort ifrån? (Away motivation SCORE)
Är det möjligt för dig att nå?
Tar målet hänsyn till din hälsa, dina relationer etc.? (Toward motivation SCORE)
Finns det någon del av dig som protesterar mot att genomföra detta resultat?
Bevisförfarande:
Beskriv hur du vet när du har uppnått ditt mål, vilka beviskriterier ska du sätta upp för dig själv?
Hur vet du att du nått ditt önskade resultat?
Hur ska du fira ditt mål?
Vikten av att bryta ned sitt mål i hanterbara delar
Summering
Börja med att skapa en riktning i ditt liv genom exempelvis Gungstolstestet
Bryt sedan ned din vision och riktning i konkreta mål med hjälp av Välformulerat resultat
Sätt igång och GÖR, Agera eller som Tony Robbins säger:
Beata stod i köket och kände frustrationen i kroppen pulsera, den bekanta känslan rusade runt i kroppen, hon var utanför igen, bortglömd och ratad … förbannade bonusfamilj.
Hon var rasande, hon kände det nu i hela kroppen och känslan var beviset på att hon behandlades på ett felaktigt sätt av övriga familjen, som satt där på nedervåningen på sina feta arslen och bara väntade på att bli uppassade, fy fan … det är verkligen synd om mig.
Beata hade använt sig av Emotionellt-tänkande
När du tar din känsla som bevis för hur saker och ting är så använder du dig av den Kognitiva förvrängningen – Emotionellt-tänkande
Kom igen, känner jag något så känner jag det!!!!
– MEN, hallå om jag känner någonting så ÄR det så, det är inget snack om saken!!
Ja, det kan verkligen kännas som att du har rätt, det känns i hela kroppen och då är det väldigt lätt att dras med av emotionen och bli övertygad om att den stämmer överens med hur det faktiskt är.
Men när du över-litar på dina känslor och ser dem som en guide/facit för hur verkligheten är, så bygger du lätt upp en parallell verklighet som du tror stämmer, och visst den kan stämma, men det är mycket troligt att den är felaktig.
Hur gör jag då för att inte tolka mina känslor som fakta?
Lär dig den enkla formlen F – T – K (Faktiskt händelse – Tolkning – Känsla)
En Faktiskt händelse händer i Beatas värld, hennes bonusfamilj satt ned. Beata gör en av många möjliga Tolkningar att hon behandlas felaktigt och hennes tolkning leder till en Känsla i hennes kropp av pulserande frustration?
Denna process går blixtsnabbt och vips är hon inne i en känsla och om hon nu tolkar denna känsla som fakta så är hon fast, använd därför F-T-K modellen baklänges i dessa fyra steg:
Ta ett andetag och notera vad du Känner
Påminn dig själv om att det endast är en känsla du känner och inte fakta
Undersök vilka alternativa Tolkningar som är möjliga att göra… är du redan triggad så kan det kännas omöjligt att göra en annan tolkning … lugna då istället ner dig genom att bryta ditt tillstånd, vänta ut det, gör något annat
När du lugnat ner dig skriv då ned så många alternativa tolkningar du kan komma på till den Faktiska händelsen, dessa tolkningar kan komma väl till pass nästa gång du använder emotionellt-tänkande i en liknande situation.
Summering
Problemet med att se dina känslor som fakta är att du tenderar att sluta undersöka motsägande information, eftersom du ju HAR RÄTT.
Fråga till dig som läser
Vid vilka tillfällen i ditt liv använder du emotionellt-tänkande och anser att när du känner något så är det bevis för hur det är?
Kristin hade förberett julafton in i minsta detalj, hon hade kokat knäck, griljerat skinka, gjort hemrullade köttbullar, köpt nytt julpynt till den fantastiskt fina och perfekta Kungsgranen.
Klockan var 12:00 och snart skulle de komma, stora tjocka släkten och nu i år hade Kristin laddat till max, nu i år så måste alla vara glada och nöjda … och Gusten, Kristins farbror borde verkligen vara spiknykter i år annars skulle allt bli förstört.
De skulle titta på Kalle Anka 15:00 och Karl-Bertil 19:00 .. allihopa, tillsammans … och sedan skulle de avsluta kvällen med att spela monopol och äta Alladin-choklad, det var ett måste.
De skulle i år absolut undvika att prata om Elefanten i rummet, de känsliga och ouppklarade sakerna som alla visste låg emellan dem, nej i år skulle de bara prata om fina, roliga och härliga minnen.
Hon ville verkligen undvika de senaste årens drama som julen inneburit, i år fick inget gå fel, det måste bli bra, alla måste vara glada.
Kristin hade använt sig av Borde/Måste-tänkande
Albert Ellis som grundade Rational Emotive Behavior Therapy, den första kognitiva beteendeterapin, menade att om en person upplever psykiskt jobbiga känslor så är de känslorna till mångt och mycket resultatet av irrationella tankar och övertygelser.
När vi tänker irrationella tankar, som Borde-taänkande om de situationer och händelser vi är med om, så mår vi oftast/alltid dåligt.
Tankar och övertygelser som innehåller ord som måste, borde, behöver, orsakar ofta problem då de framkallar en rigid, oflexibel och extrem hållning till hur livet måste vara.
Oflexibiliteten som dessa irrationella tankar skapar i dig gör att du har väldigt svårt att anpassa dig till verkligheten som den är här och nu,
I Borde/Måste-tänkande ska verkligheten anpassas efter dig och dina borden och måsten.
Vad är botemedlet mot Borde-tänkande?
Botemedlet handlar om att anamma flexibla synsätt kring dig själv, andra och världen som du lever i här och nu.
Följande exempel är några sätt jag rekommenderar att du testar om det är så att du tenderar att leva i en värld av måsten och borden.
Lägg märke till ditt språk
Ersätt ord som “borde”, “måste”, “behöver” med ord som “föredrar”, “önskar”, “vill”
Begränsa ditt bekräftelsesökande
Testa om du kan klara av att uppleva exempelvis, Jul, utan att du måste få bekräftelse från alla att de har kul enligt dina kriterier?
Förstå på djupet att världen runt omkring dig inte spelar enligt dina regler
Faktum är att andra människor har sina egna regelverk för hur saker och ting ska vara, hur Julen ska firas etc.
Hur mycket du än kräver att alla ska vara med och titta på Kalle, vara glada, prata om roliga minnen och spela Monopol så kanske de andra har andra preferenser för hur en bra jul ska firas.
Om du kan ge andra människor rätten att inte behöva leva enligt din standard och dina regler så kommer du känna dig mycket mindre sårad när de ”misslyckas” att leva enligt ditt regelverk.
Behåll dina ideal men skippa dina rigida krav på hur andra och världen Måste vara för att du ska må bra
Fortsätt agera i enlighet med hur du skulle vilja att det var, men lägg ned att bli deprimerad och irriterad när saker inte blir som de måste vara enligt dina regler
Summering
När du har rigida krav på hur saker måste vara så har du skapat en begränsad/minimal marginal för variation i ditt liv.
Du bäddar för att vara lättkränkt, sårbar och uppleva en emotionell bergochdalbana när saker inte går din väg.
Så några råd till oss alla nu i jul och möjligen hela 2022:
Stanna upp en stund, även fast det kanske är kaos runt om kring dig, bara stanna upp.
Ta några djupa andetag och känn hur acceptansen sprider sig i din kropp
Upplev nuet, lev och ta vara på nuet, se och känn magin som finns just i denna stund.
Från mig till er alla, en riktigt God jul
This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.
