11 – Beslut

Nu har vi kommit fram till en till komponent i din och min karta av verkligheten, ”beslut”. Jag tänkte i detta inlägg fokusera på begränsande beslut som du och jag fattat någon gång i livet och hur vi kan om-besluta.

Vad är ett begränsande beslut?

Jag tänkte ta ett exempel från mitt eget liv …

När jag var liten och hörde mina föräldrar bråka så smög jag iväg och gömde mig i min säng och väntade på att bråket skulle gå över. De bråkade intensivt tills någon av dem började skratta … och när jag hörde skratt från övervåningen så förstod jag att bråket var över och jag kunde komma fram igen.

Jag förstod inte hur de löste sina bråk, bara att de löste sina bråk. När någon av dem skrattade så var bråket över. Detta gjorde att jag lärde mig att lösa bråk med ett skratt och inte att prata ut efter ett bråk.

Jag fattade ett begränsande beslut att jag kan inte prata ut efter ett bråk.

Detta beslut har ibland ställt till det för mig, speciellt när jag som ung-vuxen försökte lösa bråk genom att börja skratta, det föll inte alltid i god jord hos motparten.

Jag hade lärt mig att undvika bråk genom att dra mig undan och lägga mig i min säng, men den strategin löste inte heller bråket, snarare tvärtom.

Jag hade i tidig ålder fattat mitt begränsande beslut, att jag kan inte prata ut efter ett bråk, men det var utanför mitt medvetande. Beslutet var så djupt inbäddat i min karta av verkligheten, så djupt inbäddat att jag inte ens visste om beslutet.

Hur ska jag förändra något som jag inte är medveten om?

Steg ett är naturligtvis att bli medveten om att jag har ett begränsande beslut och i mitt fall så blev jag varse om det under en kurs 2015 som handlade om omformuleringar och omtolkningar av gamla beslut.

Jag blev tillfrågad om jag ville vara delaktig i en demonstration av en övning för att omtolka gamla beslut och i denna övning fick jag möjlighet att mentalt ta mig tillbaka till den tid och den situation när den yngre versionen av mig själv fattade detta begränsande beslut.

När jag väl guidats tillbaka till den där händelsen i min barndom, fick jag med mina nuvarande tanke och känsloresurser omtolka händelsen, titta på händelsen ur olika perspektiv, ge mitt yngre jag de resurser jag behövde där och då och på så sätt kunde jag fatta ett nytt beslut, ett klokare beslut att jag kan och vill prata med människor oavsett situation.

En illustration av min tidslinje

När beslutet var fattat guidades jag tillbaka till här och nu och fick stanna upp vid nyckelhändelser för att med mitt nya beslut uppleva hur även de minnena omkodades i ljuset av mitt nya beslut.

Om du läste mitt förra inlägg om hur våra minnen konsolideras och re-konsolideras förstår du säkert hur effektiv denna metod är för att omformulera tidigare beslut och på så sätt uppdatera ditt navigationsinstrument, din karta av verkligheten så att den gynnar dig här och nu.

Vilka begränsande beslut tror du att du går omkring med?

Om du vill forska vidare i din egen karta av verkligheten boka gärna en första gratis session med mig där vi under 45 minuter resonerar kring ditt nuläge och vad du vill framöver.

10 – Minnen, varför minns vi saker?

Vilka starka minnen har du? Vad är ett minne? Vilka skulle vi vara utan våra minnen? Vad är våra minnen till för och går de att förändra eller påverka?

Nu har jag i min blogg-serie om ”kartan av verkligheten” kommit fram till kartsymbolen, ”minnen” och deras påverkan på hur vi filtrerar ut och tolkar vår omvärld.

Varför har vi minnen?

Minnets yttersta funktion verkar vara att guida oss i vår vardag. Vi sparar på episoder för att kunna förutspå framtiden och på så sätt öka chansen att överleva, leva och frodas.

Från det vi föds lär vi oss en massa saker varje dag när vi tar emot information via våra sinnen. Dessa sinnesintryck omvandlas till nervimpulser i hjärnan och vissa av dessa lagras och konsolideras i långtidsminnet, medans andra saker försvinner nästan direkt.

De saker som stannar kvar har vi ofta kopplat mera känsla till, dessa minnen använder vi som guidelines, som kartsymboler för att navigera i världen.

Förändras våra minnen?

Tänk om det är så att våra minnen är fasta och oföränderliga , tänk om de är som Youtube-klipp, kan det vara så?

Nej, det är faktiskt så att varje gång som vi återkallar ett minne till medvetenhet så blir minnet förändringsbart, synapserna och kopplingarna mjukas upp och blir mottagliga för förändring och varje gång som minnet återkallas så läggs ny information till eller dras ifrån oavsett om vi vill det eller ej.

Minnet re-konsolideras, dvs det tas upp till medvetenhet och konsolideras igen i långtidsminnet med den nya informationen.

Daphna Shohamy – Minnesforskare & Professor i psykologi vid Columbiauniversitetet

Många tror att ett minne är som en repris av vad som faktiskt hände, men egentligen är ett minne fullt av hål, villfarelser och rekonstruktioner och det förändras konstant.

Det kan kännas som att ett minne är en faktisk repris av vad som hände, men i verkligheten är det så att varje gång när vi återkallar ett minne så mjukar vi upp minnet och gör det på så sätt möjligt att förändra på ena eller andra sättet.

När vi återkallar ett minne så influeras minnet delvis av vad som hände då och delvis av vad som händer just nu i den aktuella stunden.

Minnen och fantasier

Hippcampus har en funktion i vår hjärna som handlar om att hjälpa oss minnas saker från det förflutna och en annan funktion som hjälper oss också att fantisera vad som kan hända i framtiden.

Ur hjärnans perspektiv är det ingen skillnad på något som faktiskt har hänt och något som kan hända i framtiden.

Enligt Daphna Shohamy så har våra minnen egentligen ingenting med vårt förflutna att göra utan de är hjärnans verktyg för att svara på frågan – vad ska jag göra nu?

Så istället för att se minnen som repriser av episoder i vårt liv så kan vi se på minnet som ett verktyg för framtiden, som en viktig del i det flexibla system som bildar din karta av verkligheten.

Våra minne behöver alltså inte vara en perfekt återgivning av vad som egentligen hände, snarare är det bra att minnet förändras och uppdateras, det är ett av sätten som din karta av verkligheten uppdateras.

Kan jag ta aktiv kontroll över denna justering av minnen?

Absolut kan du det, helst med hjälp av en coach. Det vi gör då är inte att förändra minnen totalt, utan snarare ladda ur vissa minnen från starka emotioner, addera perspektiv till vissa minnen och justera hur du tolkar minnet dvs vilka betydelser som du kopplat till minnet.

Om du aktivt vill förändra och påverka dina drivande minnen så att de gynnar dig i ditt liv här och nu, vill jag rekommendera dig att ta kontakt med mig och boka upp några coaching-sessioner.

Vilka minnen återkommer du till ofta i ditt liv och vilka vill du uppdatera så att de gynnar dig bättre i ditt liv?

9 – Värderingar – Hur gör Knut Knutsson?

I min blogginläggs-serie om ”Kartan av verkligheten”, har jag nu kommit fram till kartsymbolen, Värderingar.

Vad är värderingar egentligen? Är det någonting överhuvudtaget? 

– Kan du och jag plocka upp en värdering i handen och titta på den?

Nej, såklart kan vi inte plocka upp en värdering i handen. Värderingar är inte saker utan snarare någonting vi gör, vi värderar tankar, känslor och beteenden.

Men hur värderar vi tankar, känslor och beteenden? När värdesatte jag det som idag är viktigt och påverkar mina beteenden och mina tolkningar av beteenden?

Frågorna har blivit många när jag har funderat kring vad värderingar är och kanske snarare hur vi gör våra värderingar.

Antikrundan, kan Knut Knutson ge oss några ledtrådar?

– Antikrundan, var har det med värderingar att göra, kanske du undrar?

Om du har tittat på SVTs Antikrundan så har du säkert sett när Knut Knutsson och hans kollegor går runt bland antikviteter och just värderar.

De värderar en möbel, en spegel eller någon annan gammal antikvitet, vissa saker ger de ett högt värde och andra ett lägre värde.

Knut Knutson från Antikrundan

Att värdera i Antikrundans värld är att bedöma antikviteters monetära värde, baserat på omvärldens och marknadens aktuella värderings-kriterier(efterfrågan, ålder, skick, etc).

Min inre Knut Knutson

Tänk om vi alla går omkring med en inre Knut Knutsson i våra huvuden. En figur eller funktion som funnits med oss sedan vi föddes, en som iakttagit omvärlden och analyserat vilka tankar, känslor och beteenden som verkar vara efterfrågade och högt värderade enligt våra viktiga vuxna. 

Jag tror att vi, baserat på vad vår omgivning tyckt, tänkt och värderat, från ordlös ålder värderat vilka beteenden, attityder, tankar och känslor som är ok och vilka som inte är ok. 

jag tror att dessa värderingsbedömningar sedan blivit en inre vana och en djupt liggande nästan omedveten del av vår kompass och karta av verkligheten.

Men hur upptäcker jag mina värderingar och går det att omvärdera dem?

Jag tror mina djupast liggande värderingar kan skymta förbi i mina attityder och beteenden. Jag tror samtidigt inte att de är helt enkla att upptäcka. Jag tror att de har en förmåga att verka i det fördolda bakom välputsade fasader och intränade manér, så det krävs lite detektivarbete att upptäcka eller avtäcka dem.

Upptäcka/avtäcka värderingar

När jag för några år sedan läste Niklas Davers bok, ”Ditt bästa jag, oftare”, hittade jag en övning som handlar om att upptäcka sina värderingar och den vill jag dela med mig av här.

Denna övning tydliggör vilka värderingar som du vill uppleva oftare och vilka du vill undvika att uppleva.

Du kommer i denna övning också att få möjlighet att plocka fram din inre Knut Knutsson igen och fundera på vad du vill värdera/omvärdera framöver i ditt liv.

Dina Viktigaste Värderingar du vill UPPLEVA (+)

  1. Skapa en bruttolista med dina viktigaste värderingar och emotionella tillstånd som du vill UPPLEVA (Var kreativ och skriv utan att recensera dig, låt pennan gå)
  2. Utifrån din bruttolista prioritera fram din Topp-5 lista
  3. Skriv ned vad dina Topp-5 uppleva-värderingar betyder för dig

Dina Viktigaste värderingar du vill UNDVIKA (-)

  1. Skapa en bruttolista med dina viktigaste värderingar och emotionella tillstånd som du vill UNDVIKA (Var kreativ och skriv utan att recensera dig, låt pennan gå)
  2. Utifrån din bruttolista prioritera din Topp-5 lista
  3. Skriv ned vad dina Topp-5 undvika-värderingar betyder för dig

Hur omvandlar jag mina värderingar till beteenden och hur plockar jag fram min inre Knut?

  1. Börja med de olika + och – värderingarna och skriv ned vad som måste hända för att du ska uppleva/undvika värderingarna
  2. Fundera vidare på vilka + och – konsekvenser varje värdering kan få för dig
  3. Eftersom du faktiskt har gjort dina olika värderingar, så kan du ju nu plocka fram din Knut Knutsson och börja fundera på vilka värderingar du vill göra framöver i ditt liv? 
En bild som visar bord

Automatiskt genererad beskrivning

Om jag inte får kontakt med min inre Knut, kan jag börja med beteenden då?

En tanke som dykt upp under mitt arbete med detta inlägg om värderingar är:

– Kan jag börja med beteenden för att bygga nya värderingar?

Vad skulle exempelvis hända om du och jag startade ett soppkök idag och gav soppa till Stockholms alla uteliggare under 1 års tid?

Hur skulle de nya beteenden, dialoger och perspektiv som vi skulle möta, påverka våra värderingar?

Vad tror du?

8 – Före-bilder & För-äldrar

Har någon sagt till dig att, nu låter du precis som din pappa? Eller, nu har du precis samma sorts kroppsspråk som din mamma?

Jag har många gånger fått höra att jag är väldigt lik min mamma och jag har blivit väldigt irriterad och känt att du har ingen aning om vem jag är, jag har tidigare inte velat kännas vid detta.

Numera är jag dock benägen att hålla med, jag är lik min kära mor. Hon älskade att läsa böcker om personlig utveckling, hon älskade att gå kurser i personlig utveckling och hon hade ett hett temperament som hon inte alltid kunde tygla.

Jag tycker också det känns värmande att ha med mig min mor, hennes åsikter, stöttande ord och kärlek var jag än är

Ni som känner mig vet att jag också älskar att läsa böcker om personlig utveckling, gå kurser i personlig utveckling och har ett hett temperament när saker och ting inte riktigt går som jag vill.

Vi hittar denna arv och miljömix våra i ordspråk och citat som exempelvis:

– Äpplet faller inte långt ifrån trädet

– Sådan far sådan son

– Bästa sättet att uppfostra barn är att skaffa dem goda föräldrar

– Barn föraktar sina föräldrar tills de själva fyller fyrtio. Då blir de plötsligt likadana som sina föräldrar. På så sätt bevaras systemet – Quentin Crewe

– Barn är otroligt goda imitatörer. Hur hårt man än sliter för att lära dem ett fint sätt uppför sig de ändå precis som sina föräldrar – Lis Byrdal

Små äppelkart som fallit ned

Jag och min fru var ute på en promenad i det fantastiska Hälsingland. När vi gick där i min släktskog och pratade, kom jag på mig själv med att, varenda gång vi korsade bäcken, säga att nu korsar bäcken för första, andra, tredje gången osv.

Det slog mig sedan när vi kom hem att detta gör min far och gjorde min farfar och troligen även hans far.

Att berätta att vi korsar bäcken är ett harmlöst litet äppelkart till släktdrag som jag gör utan att tänka efter.

Jag har många tankar, känslor, fraser, ord och ämnen som jag kan härleda direkt till mina föräldrar och släktingar.

Exempel på olika sorts äpplen som fallit ned i mig

Risk och Katastrofäpplet: Min Far är en aktiv och fantasifull riskanalytiker alternativt kan man säga att han tänker katastrof-tankar och detta gör även jag. Jag tänker exempelvis att om en vi åker hemifrån på semester så kommer någon ta sig in och ta alla mina ägodelar och därför måste jag gömma dem på säkra ställen.

Hypokondriäpplet: Min mor var hypokondriskt lagd och var troligen vegan och höll på med yoga för att undvika sjukdomar av allehanda slag och jag är likadan. Om jag ser en person nysa på gatan så är inte jag cool och obrydd. Nej, jag blåser ut all luft jag har och undviker att andas in i närheten av denna person och händelse, alternativt så går jag därifrån.

Vänlighetsäpplet: Min Far är en vänlig man som har lätt att komma överens med folk och är inte en person som drar igång bråk eller likande i onödan och det är inte jag heller, här är jag lik min far. Samtidigt som jag har min mors sätt att ta saker och ting personligt och tänka mig in i ett tillstånd av låsning.

Mitt sätt att tänka, känna, tala och agera är influerat av mina föräldrar och förebilder. Vissa saker har jag slängt bort, andra saker har jag har omvärderat och uppdaterat.

Före-bild

När jag tänker på ordet ”förebild” och bryter isär det så framträder en ”bild” som finns ”före” någonting, som en skiss eller ritning.

När vi är små så behöver vi någon före-bild att ta efter, att härma.

Som riktigt små och formbara så har vi inte så många förebilder att välja mellan, vi har oftast våra två föräldrar. Vi tar in det som de gör. Vi tittar på hur de gör, hur de pratar, hur de agerar, vi härmar dem, vi efterliknar dem.

Vi har heller ingen direkt urskiljning i vad vi kopierar in i vår egen bild, vi målar in det mesta som vi ser hos våra förebilder i vår egen bild.

Dina förebilder finns i vissa av dina Jag-tillstånd

Inom Transaktionsanalys finns en förklaringsmodell som kallas Jag-tillstånd. Den modellen hävdar att vi alltid tänker, känner, talar och agerar utifrån något tillstånd, något Jagtillstånd.

Jag-tillstånds modellen berättar att vi kan tänka oss som om att vi har som tre olika Jag-tillstånd

Föräldra-Jagtillståndet, det är aktivt när du oreflekterat använder det som du fått med dig från dina förebilder och föräldrar i form av tankar, känslor, tal och beteenden.

Vuxen-Jag tillståndet, är aktivt när du tänker, känner och agerar på ett rationellt sätt kring det som händer här och nu.

Barn-Jagtillståndet, är aktivt när du känner samma känsla som du känt förut igen. Du ”blir” som ett barn. Du agerar i nuet, men agerar utifrån en gammal känsla. Du associerar det som händer nu med något som hänt så kraftigt att det känns närvarande i nuet.

F = Föräldrarjag, V = Vuxenjag, B = Barnjag

Ditt Föräldra-Jagtillstånd

Så du har dina före-bilder ständigt närvarande i dig …

När känner du dig exempelvis som din mor eller far? När agerar du precis som din far eller mor? När säger andra att nu är du precis som din far, mor eller kanske moster Rut?

Vilka före-bildade ”sanningar” bär du på som du verkligen tycker, men som du inte riktigt rationellt kan argumentera för, eftersom det bara är så ”självklart”?

Om någonting känns så där super-självklart, men du har svårt för att argumentera för varför det är så självklart. Då är det en indikator på att du ”svalt” denna åsikt med hull och hår i din barndom.

Är åsikten funktionell kan du såklart behålla den och kanske klä den med dina egna ”här och nu” argument och är den icke funktionell då kan du välja att tänka till på vad du egentligen tycker och uppdatera din åsikt.

Vem är du förebild för?

Du och jag har fått med oss åsikter, värderingar, beteenden osv från våra viktiga vuxna och jag vill avsluta med en fråga:

Vilka åsikter, värderingar och beteenden vill du föra vidare till din omgivning?

Vem är du förebild för?

7 – Spelregler

I förra inlägget tittade vi på Familjekartan och vad de som gått före dig i ditt släktled varit med om, lärt sig och kanaliserat vidare in i din karta av verkligheten och nu är vi framme vid regler, ”borden” och ”måsten”.

Regler, Direktiv, Krav, Riktlinjer eller Spelregler. ”Kärt” barn har många namn och de flesta av dessa ”regler” är dagligdags helt okända för oss, de är så invävda i vår kultur, i våra släktträd, i våra kroppar att vi inte ens tänker på dem.

Exempel från verkligheten

– Du har väl tackat för maten?

– Du kan ju inte ta mat innan gästerna, fattar du väl?

– Barn skall vara lugna inomhus och inte märkas.

Vilka spelregler fick jag lära mig som barn? Vad var ok och inte ok i min ursprungsfamilj?

Dessa regler är vardagliga och oftast funktionella och de gör sig extra påminda när de bryts. När någon har mage att bryta dessa för mig självklara regler. Dessa regler kommer ofta upp till ytan när två familjesystem flätas samman. När ett ungt par får barn och börjar uppfostra barnet eller när en bonusfamilj bildas.

Vems regler är det som gäller? Hur vet vi vad som gäller i detta system? Vem kan påverka och skriva reglerna? Vem kan inte påverka dem? Vad händer om de bryts?

Inom Transaktionsanalys (TA) pratar vi om, Exteropsykiska regler, vilket är sånt som vi accepterade och svalde med hull och hår som barn. Vi svalde reglerna utan att tänka efter på orsaken bakom regeln och dessa kan vi upptäcka i våra språkmönster och ordval som exempelvis …

– man bör/bör inte

– du borde

– man skall alltid …

– du får aldrig

Vissa av dem hade säkert ett gott syfte en gång i tiden, medans andra begränsar oss. Begränsar vår vitalitet och livsglädje. Därför är det viktig att se över dessa ”borden” och ”måsten” så att de istället för att begränsa oss, gynnar oss, gynnar våra relationer och ökar vår livskvalitet.

Hur skapar vi spelregler som är relevanta här och nu?

Hur kan vi jobba med våra spelregler och göra dem, som vi säger inom TA, Neopsykiska dvs här och nu och funktionella efter hur vårt nuläge ser ut?

Virginia Satir, Familjeterapins förgrundsperson har gett oss en guldgruva av olika sätt att jobba med oss själva och våra familjesystem, här kommer ytterligare ett tips för dig som vill skapa ett öppet system där alla kan påverka spelreglerna.

När du lär dig att påverka spelreglerna i ett familjesystem eller på ett arbete är inte steget så långt till att ta kontroll över din egen karta av verkligheten så att den är funktionell här och nu.

Ta kontroll över spelreglerna i ett familjesystem eller något annat system:

1 – Sätt er vid ett bord

Gå in i ett tillstånd av upptäckaranda och ta reda på era nuvarande regler genom att brainstorma, ni kan tänka er att ni går runt på en vind och upptäcker vilka regler som finns där

Den drivande frågan är, Vilka regler har vi för ögonblicket?

2- Sätt upp alla spelregler på en tavla och ställ er följande frågor

– Vilka regler hjälper oss?

– Vilka regler hindrar oss?

– Vilka är irrelevanta?

– Vilka är ändamålsenliga?

– Vilka är orättvisa?

– Vilka är oklara?

3- Funderingar kring reglerna

– Vem har rätt att be om ändringar i regelverket?

– Vem har inte den rätten?

– Hur stiftas reglerna i er familj eller ert system?

– Den som är äldst? Trevligast? Mest handikappad? Hämtar ni dem från böcker? Från grannarna? Er eller era föräldrars ursprungsfamilj?

– Var kommer reglerna ifrån?

4 – Regler kring yttrandefrihet

A – Vad kan ni säga om det ni ser och hör och upplever?

– -> Er fruktan?

– -> Er hjälplöshet?

– -> Er vrede?

– -> Ert behov av tröst?

– -> Er ensamhet?

– -> Er ömhet?

– -> Er aggresivitet?

B – Vem kan ni säga det till?

C – Hur gör ni om ni inte är ense med någon eller ogillar någon eller någonting?

D – Hur ställer ni frågor när det är något ni inte förstår (eller frågar ni inte)?

Öppenhet och tillit

Denna övning bygger på öppenhet och tillit. Graden av öppenhet tycker jag är beroende av hur mycket jag känner mitt värde för stunden, ju mer jag känner mig ok och värdefull desto mer vågar jag öppna upp.

Öppenhet är också att vara modig och våga kommunicera kongruent med de 5 friheterna som motto.

Du kan med fördel jobba med din familj och klargöra vilka regler som ni har idag och vilka ni vill ha för att fungera så bra som möjligt tillsammans.

När du arbetar igenom punkterna 1 – 4 så skapar det ofta öppenhet och tillit.

Du kan även jobba enskilt och fundera över vilka regler som du lever efter, och vad du förväntar dig av andra i din omgivning.

Prova, om du vill, att uppdatera vissa av dina mindre funktionella inre regler och se vad som händer.

Lycka till med att förstå och forma din karta av verkligheten

6 – Familjekartläggning – en väg in i din karta

Jag har under de två senaste blogginläggen pratat om att vi alla föds in i en värld där vi är beroende av våra föräldrar & viktiga vuxna.

Att vi sakta men säkert skapar oss en förståelse av omvärlden och på metaforiskt språk skapar en karta av verkligheten som talar om för oss hur den här världen fungerar.

Jag har pratat om att en vanlig karta har tydliga förklaringar och symboler som förenklar förståelsen av den kartan.

Jag har också pratat om att min inre karta inte alls är lika tydlig som en vanlig karta. Den är dold och gömd för oss, ungefär som i filmen ”the Matrix”.

Jag har som ambition att under några inlägg tydliggöra några symboler för vår inre karta av verkligheten och jag tänker i detta inlägg beröra ett stort och vida omdebatterat område …

Familjekartläggning – Vilka har gått före mig i mitt släktled och vad har de lärt mig?.

Hur påverkar mitt familjeträd min karta av verkligheten? Vilka händelser har påverkat mig? Vilka intryck och vilka trossatser har format mig?

Min familjekarta kändes som ett sammelsurium för mig när jag först satte mig ned och försökte strukturera upp mitt familjeträd.

Jag började fundera över vilka personer som influerat mina värderingar, kommunikationsstilar, övertygelser, tankar och känslor.

Ju fler vykort, kärleksbrev, köpebrev och årtal som jag läste, ju mer började ana vilken fantastisk skattkista fylld av livs-rekvisita som mina släktingar lämnat över till mig:

Hur strukturerade jag detta arbete?

Jag strukturerade mitt arbete med hjälp av några nyckelfrågor om personerna, vilka de var och de olika familjer de växte upp i.

Frågorna vara många och i detta inlägg kommer jag endast kortfattat beskriva vad jag fick fram i mitt arbete.

Jag börjar 3 generationer bakåt i tiden med de som är födda i slutet av 1800 talet

De levde i slutet av 1800 talet och i början av 1900 talet. Frikyrkan tog sina första stapplande steg och första världskriget skakade om Europa. Det var tidvis hungersnöd i Sverige.

Ordmoln över de trossatser och påbud som jag plockat upp från denna generation är:

Jag fortsatte med det släktled som är två generationer tillbaka i tiden och födda om kring 1910

Mina släktingar är en del av en växande frikyrkorörelse de är också en del av arbetarklassens kamp för ökad social rättvisa. Första och Andra världskriget pågår under deras formativa och familjebildande år.

Ordmoln över trossatser och påbud som jag plockat upp från denna generation är:

Nu till min ursprungsfamilj och mina föräldrar som är födda 1943 och 1944

Under deras år byggs folkhemmet upp vi har en stark industri och framtidstro i Sverige.

Ordmoln över trossatser och påbud som jag plockat upp från denna generation är:

Nu till mitt liv och vad som format mina mönster

Ovan nämnda lärdomar tillsammans med mina minnen och upplevelser som barn och vidare i livet har format och formar min karta av verkligheten.

Detta arbete har gett mig en förståelse och respekt för de som gått före mig.

De överlevde, de levde, de älskade, de argumenterade, de brann för saker och de gav mig liv.

Utan dessa människor hade jag inte varit här på jorden och jag hade inte skrivit detta blogginlägg.

Visst många hade sina fel och brister, men vem har inte det?

Skulle du vilja utforska din Familjekarta?

Hör av dig så hjälper jag dig i ditt arbete.

Ju större vetskap om ditt familjeträd och dess innehåll, ju enklare förstår du dina mönster idag och kom ihåg att de endast är inlärda mönster och därför kan läras om.

4 generationer, jag, min mamma Margaretha, min mormor Inex saknas p bilden, mammas mormor Elin Fahlén

5 – Vanor o Vanor

Har jag och du några vanor? När gjorde jag egentligen på ett nytt sätt senast? Har jag tankevanor? När tänkte jag på ett nytt sätt senast? När kände jag på ett nytt sätt senast?

Hmm, ja om jag ska självreflektera så … sover jag ganska oroligt många nätter och vaknar av att jag drömt om någon form av katastrof, jag känner ofta någon form av skuld som är väldigt diffus.

Sedan väljer jag ofta att gå ut och springa, motiverad mer av att undvika att bli sjuk än att leva hälsosamt.

Jag går sedan upp samma tid på morgonen och gör blåbärs-smoothie, kaffe och ägg, jag läser sedan någon bok som handlar om personlig utveckling.

Ju mer jag reflekterar desto mer märker jag att jag har massor av tanke och känslovanor, jag väljer och värderar på liknande sätt som jag gjorde igår och för ett år sedan, men hur är dessa vanor konstruerade? Hur upptäcker jag och blir medveten om dem?

Jag tänker att det är som, jag skrev i det förra blogginlägget, att vi har som en egen karta av verkligheten, ett navigationsverktyg fyllt med tanke och känslovanor som jag format under mitt liv.

En vanlig verklig karta har ett antal fördefinierade symboler som gör det enkelt att navigera på den plats som kartan symboliserar, symboler som exempelvis …

… men vilka olika symboler finns för att förstå och tolka min inre karta av verkligheten?

… och om jag väl lyckas förstå och tolka min karta, tänk om den är konstruerad när jag var 4 år och behöver uppdatering, hur gör jag då? (Mer om detta i kommande blogginlägg)

Hur kan jag förstå min karta?

Jag tänker under en period framöver beskriva i kommande blogginlägg, några av de olika symboler och komponenter som vi inom Neurosemantiken använder för att förstå, tolka och reflektera kring vårt inre system, vår personliga karta av verkligheten.

Jag börjar i detta inlägg med en översikt över några av de olika symbolerna och komponenterna som din och min karta innehåller:

Familjekartläggning(Virginia Satir), släkthistoria, kommunikationshistoria, inlärningshistorik

Regler, vilka olika borden och måsten har du fått med dig från ditt släktträd och din kultur?

Förebilder & Föräldrar, dina viktiga förebilder som visat dig sätt att klara av livet

Värderingar, saker som du kommit fram till är viktigt i ditt liv

Minnen, egna erfarenheter som du varit med om och tolkat på olika sätt

Beslut, olika typer av beslut som du tagit i ditt liv baserat på dina tolkningar där och då

Övertygelser, saker som du trott på och som du också förstärkt tills det inte längre bara är en tro utan en förvissning

Tankestilar, de olika sätt som du sorterar tankar, känslor, hur du väljer och hur du upplever och värderar på ett högre plan

System, tankar och känslor kring: dig själv, din kraft att påverka, andra människor, tid och sammanhanget

Alla dessa komponenter och kartsymboler påverkar dig och mig i varje stund i livet, du och jag lämnar inte hemmet utan vår karta av verkligheten.

Men kan jag verkligen ta kontroll över min karta?

Ja, det kan du, är det korta svaret.

jag brukar tänka mig som att jag har ett internt ljudbord i mitt huvud med olika reglage, och knappar som jag kan prova att vrida på.

Genom att lära mig mer om dessa reglage har jag kunnat påverka mitt inre och uppdatera mina kartor. (Mer om dessa reglage i kommande blogginlägg)

Jag har märkt att jag mer och mer känner ett ökat självledarskap samt att jag minskar de stunder då jag känner mig som ett ”offer” för omständigheterna.

Jag vill välkomna dig till en bloggläsar-resa som kommer öka dina valmöjligheter i situationer där du tidigare satt fast och sa …

– jag har inget val 😐

Psst

– Men, det har du, jag vet det av egen erfarenhet … häng med på bloggläsar-resan👍🏻

4 – LikaOlika (Din karta av verkligheten)

Vi människor är på många sätt väldigt lika, våra kroppar är förhållandevis lika och våra behov är förhållandevis lika, vi utvecklas i ungefär samma takt, vi har alla en navelsträng när vi föds, men vi har alla helt unika fingeravtryck, vi är samtidigt som vi är lika också olika och helt unika?  

Framkalla ett fingeravtryck - Kemilärarnas resurscentrum

Ett eget exempel

För några kvällar sedan så satt jag i soffan hemma och hade ont i huvudet, jag satt där i godan ro, tyckte lite synd om mig själv och tittade på TV när jag fick en fråga …

– Ska vi hänga upp julstjärnan nu?

En enkel och helt relevant fråga, men jag var trött, hade ont i huvudet och svarade bara med ett ord

– Nej

En till synes enkel och tydlig kommunikation, men inuti mig så började jag samtidigt spela upp gamla minnen för mig själv, unika minnen laddade med känslor av fara, rädsla, ledsenhet, men detta märkte jag inte själv i denna stund …

Nästa fråga kom när jag svarat nej

– Ska vi köra ut julklapparna i morgon, då?

En också helt enkel och högst relevanta fråga

– Nej

I mitt inre tolkade jag nu situationen helt med hjälp av mina unika minnen från mitt liv, dessa minnen resulterade i en oskön känsla i kroppen, dessa osköna känslor påverkade mitt beteende och mina ordval. Jag gick in i mig själv och upplevde nu en annan verklighet än den som faktiskt hände framför mina ögon. Jag upplevde en verklighet som jag skapade med hjälp av mina erfarenheter, tolkningar och beslut jag tagit tidigare i livet.

För mig var denna tolkning invand och helt logisk, men för någon annan högst troligt totalt ologisk och på gränsen till knäpp.

Michael L Hall, Neurosemantikens grundare, menar att våra tolkningar inte är logiska, de är Psyko-Logiska, dvs logiska enligt ditt psyke, enligt innehållet i din karta av verkligheten.

Bakgrund

Alfred Korzybski myntade begreppet, ”Kartan är inte verkligheten” och menade att vi alla går omkring med vår egen förståelse av verkligheten och att det är den förståelsen, som vi reagerar på och faktiskt inte verkligheten själv.

Går jag runt och på riktigt tror att min karta av verkligheten, faktiskt är verkligheten, riskerar jag att gå runt och tycka att andra människor är knäppa, galna och idioter, eftersom tänker och agerar ”fel”. 

Förstår jag å andra sidan att min karta bara är en karta och inte sanningen och att en annan människa har en helt annan karta och förståelse av verkligheten, så ökar chansen att min nyfikenhet för andra människors perspektiv gör sig påmind.

Troligen blir jag mer frågvis, lyhörd och vill utforska för att på riktigt förstå vad en annan människa menar och varför den agerar på ett visst sätt.

Att kartan inte är verkligheten är en av mina absolut viktigaste insikter under de år jag har studerat Neurosemantik.

Så vad är då kartan av verkligheten?

Det är mitt perspektiv, min tankevärld, min ritning av hur världen runt omkring fungerar.

IMAGE] Life is all about perspectives : GetMotivated

När jag föds så har jag ingen aning om hur världen runt omkring fungerar, jag föds inte med en karta eller ritning i min hand som beskriver hur världen fungerar, jag föds tomhänt och helt beroende av att bli omhändertagen och uppfostrad, upplärd, informerad om hur livet fungerar. 

Jag kommer från en värld, en varm värld inne i min mors mage, en värld med en ljudbild som består av min mors hjärta som slår i en jämn takt och rytm, en värld med dova ljud från en annan värld utanför, jag får min näring genom navelsträngen, det jag ser är dova färger, kanske ett rött sken.

Baby's Alertness in the Womb | Parents

Jag kommer ut till en annan värld, en kall värld, en ljus värld, en värld med nya ljud som jag inte känner igen och jag skiljs från de hjärtljud jag lärt känna under nio månader. 

Jag har inte en aning om hur denna värld fungerar, till slut hör jag något jag känner igen, min mors röst, hjärtslag och jag känner hennes doft och jag har någonting att navigera efter, någonting att hålla mig till, ett fragment av en karta av den nya verkligheten. 

Kartan av verkligheten svarar på frågan: Hur fungerar den här världen? Hur kan jag överleva i den här världen? Hur kan jag leva i den här världen och hur kan jag lyckas i den här världen?

Min karta av verkligheten är i början av mitt liv ett vitt ark, som behöver fyllas med relevant och fungerande innehåll.

Jag skapar mig med tiden energisparande vanor av olika slag och i vissa fall kanske också ovanor.

Hur fungerar din karta, vilka vanor och ovanor har du?

3 – Själv(för)aktning

När jag var barn levde jag med en grundmurad tro att alla människor runt omkring mig ville mig väl, jag kände mig oerhört värdefull och älskad. Jag tänkte inte ens på mitt värde, det var så självklart

Jag levde i godan ro, tills jag, en dag i 8:an, blev varse om att alla kanske inte vill mig väl och mitt värde kanske inte är självklart?

Tänk er ett klassrum i en Stockholmsförort på 80-talet. Jag sitter i klassrummet och väger på min stol och känner mig så oerhört levande och cool. Jag känner mig som en självklar del av min klass, jag är mig själv och jag är ok … tills jag hör en röst bakom mig …

– Kolla vad ful han är

Jag vänder mig om och märker att orden är riktade till mig, jag förstår ingenting … men sedan kommer en röst till …

– Ja, kolla vilka stora läppar han har, han är ju jätteful

Skratten ekar i klassrummet och i samma takt som skratten ökar i antal och volym så tappar jag stegvis kontakten till mitt självvärde och självaktning.

Detta pågick ett halvår under detta halvår går jag från att känna högaktning för mig själv till att känna självförakt.

Ni som läst mina tidigare inlägg (Kommunikationsstilar & Den autentiska kommunikationen) vet att jag har refererat till Virginia Satir och hennes teorier.

Virginia menar att egentligen är ditt och mitt självvärde konstant och ovillkorat. Vårt värde är inte höj eller sänkbart, det finns alltid där eftersom vi alla är unika varelser. Vi har alla vårt helt unika perspektiv, det finns ingen annan som du och därför har du och jag vårt helt unika värde.

Virginia menar som sagt att vårt värde är konstant, MEN att vi kan tappa kontakt med vårt självvärde.

”Jag är jag och jag är ok” (Citat från Virginias dikt – I am me and i am ok).

Hur upprättar jag kontakt med mitt självvärde?

Kan jag ens känna mig värdefull? Tänk om jag ser mig själv som Dr Jekyll and Mr Hide? Tänk om jag med min kommunikation ideligen klandrar människor i min omgivning? Tänk om känner att jag inte är värd att älskas? Tänk om jag tycker jag är dålig, hur får jag då fatt i och skapar kontakt med mitt värde, min självaktning?

Övning – Skapa kontakt med din självaktning

Michel L Hall som är en av Neurosemantikens grundare menar att, skapa kontakt med min Självaktning är en process som finns på en skala mellan självförakt och självaktning.

Skalan börjar med att faktiskt inse att vi gör vissa beteenden som vi förnekar, föraktar och avvisar, vi vill inte kännas vid att vi gör detta. Om du har en massa beteenden som du inte vill se, då har du en hel del skuggsidor som ligger och drar energi och fokus från din förmåga att skapa kontakt med och känna självaktning.

Skalan går från förakt via acceptans och uppskattning av det du GÖR till att högakta den du ÄR.

Steg 1 – Notera & Acceptera

Steg 1 fundera på vilka av dina skuggbeteenden du kan upptäcka/notera att du gör, vilka av dessa beteenden kan du bjuda in i ditt medvetande och acceptera?

När du accepterar att du kan göra saker som inte är bra och saker som du inte är stolt över, kan du samtidigt då också inse att det faktiskt gör dig helt och fullt mänsklig, du är människa av kött och blod, grattis 🙂

Steg 2 – Uppskatta

Steg 2, när du nu har accepterat vissa skuggbeteenden, fundera då på vilka av dina övriga beteenden som du kan uppskatta att du gör, hur känns det när du uppskattar saker som du gör?

Går igenom steg 1 och steg 2 några gånger och ta ett beteende i taget. Notera beteendet, känn efter om du kan acceptera att du faktiskt gör detta, precis med samma enkelhet som du kan acceptera att det ibland faktiskt regnar och blåser ute.

När känner acceptans kring ett tidigare skuggbeteende, fundera nu på vilka beteenden som framträder som du kan uppskatta att du gör, du kanske till och med kan uppskatta att du kan notera skuggbeteenden, vem vet?

Eget exempel på Acceptans och Uppskattning av beteenden

Ett skuggbeteende som jag själv noterat och accepterat, är att jag har mobbat. Jag har retat personer i min omgivning. Jag har noterat detta även fast det känns obehagligt i kroppen och jag kan numera acceptera det och jag har också tagit ansvar och bett om ursäkt för det jag gjorde till de som var berörda.

När jag accepterar ett skuggbeteende, vad händer då i mitt inre system av tankar och känslor? Vad kan jag uppskatta nu, vilka beteenden upptäcker jag nu som jag är stolt över?

I mitt fall är jag stolt över och uppskattar att jag kan be om ursäkt.

Steg 3 – Högakta dig som person

När du gått några varv med steg 1 och 2 kan du börja fundera över den du är som person, den unika och fantastiska person som är du. Kan du känna att du är fantastisk?

Hur känns det när någonting är fantastiskt? Hur känns det när du verkligen känner högaktning? Hur känns det när du ryser av högaktning inför universums storhet?

Eget exempel på Högaktning av mig som person

Jag känner känslan högaktning när jag är i Hälsingland och går ut i den kolmörka natten och tittar på vintergatan med alla dess stjärnor. Jag känner på något magiskt sätt en samhörighet med det stora alltet, den känslan använder jag när jag zoomar in på och känner mitt självvärde och min självaktning.

Uppgift till dig om du vill

Jag vill utmana dig att ta fram papper och penna och notera några av dina skuggbeteenden. Vad gör du som du helst inte vill se att du gör, vilka av dessa beteenden skulle må bra av att komma fram i ljuset och accepteras av dig, kom ihåg du är människa och kan göra saker som är fel och saker som är rätt, du är mänsklig?

Notera nu vad som händer i ditt inre system av tankar och känslor när du accepterar beteenden. Vad kan du nu, när ditt system är i rörelse, uppskatta i det du gör?

Notera nu att ju fler beteenden du accepterar och uppskattar, desto mer framträder din självaktning i förgrunden, känn nu vintergatans magi kring dig själv som person.

Prova och lek med detta om du vill och framförallt kom ihåg att ”Du är du och du är ok”.

2 – Den autentiska kommunikationen

Jag har ibland haft svårt att acceptera hur livet är här och nu … jag borde ha massor av nära vänner, jag borde vara super-vältränad, jag borde ha en fantastiskt fungerande familj där alla älskar varandra och är glada hela tiden.

När jag jämför mina två bilder och ser att det inte är så som jag vill, eller så som det borde enligt mina inlärda regler, då börjar jag lätt leta efter någon att skylla på, en syndabock.

Tidigare hittade jag ofta syndabockar, jag tyckte det var andras fel att jag mådde dåligt, andras fel att jag inte trivdes … hur kunde någon vara så elak mot snälla lilla mig?

Visst det kan vara skönt att skylla på andra och slippa se sitt eget ansvar, men i längden är det inte skönt, i längden tär det på kropp och själ.

Jag har sedan 2012 gått en massa kurser i personlig utveckling, terapi och coaching och tack och lov hittar jag numera färre och färre syndabockar och mer och mer ser jag mitt ansvar och en av de bästa metoderna för att bryta syndabocks-draman och istället ta ansvar är Virginia Satirs 5 friheter.

Frihet 1

”Friheten att se och höra det som finns här och nu, istället för det som borde finnas, fanns eller kommer att finnas.

Min tolkning av frihet 1: När jag känner mitt självvärde och det är självklart, kan jag också se andras värde, andras tillkortakommanden och försök att överleva i den här världen, jag kan ta ett mentalt kliv tillbaka och betrakta det som är nu, och bryta mig fri från mitt skapade drama.

Frihet 2

Friheten att känna vad man känner, istället för vad man borde känna”

Min tolkning av frihet 2: Så fort ordet ”borde” finns med i mitt sinne, tänker jag att det pekar på en regel som jag lärt mig av mina viktiga vuxna i min barndom. Jag borde vara glad på julafton, jag borde älska faster Rut, jag borde gilla samtalen med Nisse, jag kanske initialt lurar mig själv att jag känner så, men så hör jag en liten röst inombords eller förnimmer en känsla som säger något annat, frihet 2 handlar om att ta fram den känslan i förgrunden och känna den.

Frihet 3

”Friheten att säga vad man tänker och känner, istället för det man borde tänka och känna.”

Min tolkning av frihet 3: När jag använt frihet 1 och 2 i mitt sinne kanske jag vågar säga detta högt, provprata, sätta ord på tankar och känslor som tidigare varit ordlösa, osagda, dolda. Tänk vilken frihet att mina tankar och känslor får ta gestalt i det yttre, kanske skrivas ned och förfinas. Min erfarenhet är att om en känsla får ord, får den också vingar, den blir lättare och mindre laddad, mindre dramatisk.

Frihet 4

”Friheten att begära vad man behöver, i stället för att alltid vänta på tillåtelse”

Min tolkning av frihet 4: Jag har på senare tid upptäckt att jag har haft ett ”förbud” inom mig att vila mitt på dagen, det har jag troligen lärt mig i min ursprunsfamilj. På något sätt så tolkade min 8-10 åriga version av mig själv att det är förbjudet och jag har använt den regeln fram tills idag vilket gjort att jag ibland smugit undan och snott åt mig tid för vila och bara försvunnit från vardagliga göromål som diskning, städning och matlagning … nu har jag lärt mig att använda frihet 4 och köpa mig den tiden, skönt?

Frihet 5

”Friheten att ta risker för egen del, istället för att välja att vara trygg och aldrig sätta båten i gungning”

Min tolkning av frihet 5: Att använda de 5 friheterna är i sig en risk för egen del.

Tänk om jag lever i en destruktiv familj som har ett konstant pågående drama, dramat har blivit det normala, men jag låtsas som om allt är bra och nu helt plösligt, som i kejsarens nya kläder, ser jag det som är … det är att ta en risk, att utmana status quo, att se det som ÄR, är inte helt lätt alla gånger.

Tänk om jag känner att jag inte gillar min brorson, jag ogillar min brorson, men jag MÅSTE gilla honom. Nu tar jag en risk och känner på känslan, jag kanske skriver ned känslan, sätter ord på den … jag tror att när den känslan jag har får finnas så träder mer känslor fram, motpolen kanske träder fram, hela människan kanske träder fram om jag tar denna risk.

Tänk om jag ber om mer tid för att förbereda projektet, om jag skjuter på deadline eller önskar avboka träffen med min kompis för att jag är trött och vill vila eller vara med min fru. Vad behöver jag nu? Är det en tillåten fråga för mig? Vågar jag ställa den? Det är en frihet att be om det jag behöver.

Fundera gärna på hur du kan använda de 5 friheterna i ditt liv.

Om du vill veta ännu mer om Virginia Satirs metoder kan du läsa mitt förra blogginlägg