3 – Själv(för)aktning

När jag var barn levde jag med en grundmurad tro att alla människor runt omkring mig ville mig väl, jag kände mig oerhört värdefull och älskad. Jag tänkte inte ens på mitt värde, det var så självklart

Jag levde i godan ro, tills jag, en dag i 8:an, blev varse om att alla kanske inte vill mig väl och mitt värde kanske inte är självklart?

Tänk er ett klassrum i en Stockholmsförort på 80-talet. Jag sitter i klassrummet och väger på min stol och känner mig så oerhört levande och cool. Jag känner mig som en självklar del av min klass, jag är mig själv och jag är ok … tills jag hör en röst bakom mig …

– Kolla vad ful han är

Jag vänder mig om och märker att orden är riktade till mig, jag förstår ingenting … men sedan kommer en röst till …

– Ja, kolla vilka stora läppar han har, han är ju jätteful

Skratten ekar i klassrummet och i samma takt som skratten ökar i antal och volym så tappar jag stegvis kontakten till mitt självvärde och självaktning.

Detta pågick ett halvår under detta halvår går jag från att känna högaktning för mig själv till att känna självförakt.

Ni som läst mina tidigare inlägg (Kommunikationsstilar & Den autentiska kommunikationen) vet att jag har refererat till Virginia Satir och hennes teorier.

Virginia menar att egentligen är ditt och mitt självvärde konstant och ovillkorat. Vårt värde är inte höj eller sänkbart, det finns alltid där eftersom vi alla är unika varelser. Vi har alla vårt helt unika perspektiv, det finns ingen annan som du och därför har du och jag vårt helt unika värde.

Virginia menar som sagt att vårt värde är konstant, MEN att vi kan tappa kontakt med vårt självvärde.

“Jag är jag och jag är ok” (Citat från Virginias dikt – I am me and i am ok).

Hur upprättar jag kontakt med mitt självvärde?

Kan jag ens känna mig värdefull? Tänk om jag ser mig själv som Dr Jekyll and Mr Hide? Tänk om jag med min kommunikation ideligen klandrar människor i min omgivning? Tänk om känner att jag inte är värd att älskas? Tänk om jag tycker jag är dålig, hur får jag då fatt i och skapar kontakt med mitt värde, min självaktning?

Övning – Skapa kontakt med din självaktning

Michel L Hall som är en av Neurosemantikens grundare menar att, skapa kontakt med min Självaktning är en process som finns på en skala mellan självförakt och självaktning.

Skalan börjar med att faktiskt inse att vi gör vissa beteenden som vi förnekar, föraktar och avvisar, vi vill inte kännas vid att vi gör detta. Om du har en massa beteenden som du inte vill se, då har du en hel del skuggsidor som ligger och drar energi och fokus från din förmåga att skapa kontakt med och känna självaktning.

Steg 1 – Notera & Acceptera

Steg 1 fundera på vilka av dina skuggbeteenden du kan upptäcka/notera att du gör, vilka av dessa beteenden kan du bjuda in i ditt medvetande och acceptera?

När du accepterar att du kan göra saker som inte är bra och saker som du inte är stolt över, kan du samtidigt då också inse att det faktiskt gör dig helt och fullt mänsklig, du är människa av kött och blod, grattis 🙂

Steg 2 – Uppskatta

Steg 2, när du nu har accepterat vissa skuggbeteenden, fundera då på vilka av dina övriga beteenden som du kan uppskatta att du gör, hur känns det när du uppskattar saker som du gör?

Går igenom steg 1 och steg 2 några gånger och ta ett beteende i taget. Notera beteendet, känn efter om du kan acceptera att du faktiskt gör detta, precis med samma enkelhet som du kan acceptera att det ibland faktiskt regnar och blåser ute.

När känner acceptans kring ett tidigare skuggbeteende, fundera nu på vilka beteenden som framträder som du kan uppskatta att du gör, du kanske till och med kan uppskatta att du kan notera skuggbeteenden, vem vet?

Eget exempel på Acceptans och Uppskattning av beteenden

Ett skuggbeteende som jag själv noterat och accepterat, är att jag har mobbat. Jag har retat personer i min omgivning. Jag har noterat detta även fast det känns obehagligt i kroppen och jag kan numera acceptera det och jag har också tagit ansvar och bett om ursäkt för det jag gjorde till de som var berörda.

När jag accepterar ett skuggbeteende, vad händer då i mitt inre system av tankar och känslor? Vad kan jag uppskatta nu, vilka beteenden upptäcker jag nu som jag är stolt över?

I mitt fall är jag stolt över och uppskattar att jag kan be om ursäkt.

Steg 3 – Högakta dig som person

När du gått några varv med steg 1 och 2 kan du börja fundera över den du är som person, den unika och fantastiska person som är du. Kan du känna att du är fantastisk?

Hur känns det när någonting är fantastiskt? Hur känns det när du verkligen känner högaktning? Hur känns det när du ryser av högaktning inför universums storhet?

Eget exempel på Högaktning av mig som person

Jag känner känslan högaktning när jag är i Hälsingland och går ut i den kolmörka natten och tittar på vintergatan med alla dess stjärnor. Jag känner på något magiskt sätt en samhörighet med det stora alltet, den känslan använder jag när jag zoomar in på och känner mitt självvärde och min självaktning.

Uppgift till dig om du vill

Jag vill utmana dig att ta fram papper och penna och notera några av dina skuggbeteenden. Vad gör du som du helst inte vill se att du gör, vilka av dessa beteenden skulle må bra av att komma fram i ljuset och accepteras av dig, kom ihåg du är människa och kan göra saker som är fel och saker som är rätt, du är mänsklig?

Notera nu vad som händer i ditt inre system av tankar och känslor när du accepterar beteenden. Vad kan du nu, när ditt system är i rörelse, uppskatta i det du gör?

Notera nu att ju fler beteenden du accepterar och uppskattar, desto mer framträder din självaktning i förgrunden, känn nu vintergatans magi kring dig själv som person.

Prova och lek med detta om du vill och framförallt kom ihåg att “Du är du och du är ok”.